I boken redovisas ett av de viktigaste fynd som gjorts i amerikanska arkiv. Ett tidigare okänt riktlinjedokument om USA:s planerade politik mot Sverige, undertecknat av Henry Kissinger från september 1975. Det är den första tydliga indikationen på USA:s syn på Sverige efter det så traumatiska frostens år 1973. Dokumentet visar att USA:s syn på Sverige åter stabiliserades och att den positiva syn som funnits i början av 1960-talet åter dominerade. Författaren ger också den hittills mest detaljerade bilden av verksamheten vid den amerikanska ambassaden i Stockholm på 1960-talet, inklusive CIA:s arbete genom att innehållet i den amerikanske underrättelseagenten James Everetts opublicerade memoarer presenteras. Everett arbetade som illegal underrättelseagent i Sverige för CIA:s räkning under åren 1960 67. Han berättar bl.a. om hanteringen av sovjetiska och kinesiska avhoppare, värvning och utnyttjande av agenter i Sverige, avlyssning mot sovjetiska och kinesiska mål. Vidare bedömer författaren amerikanskt agerande i samband med viktiga händelser:
1. Den finländska notkrisen 1961: Den djupaste studie som hittills gjorts ur ett amerikanskt perspektiv.. Författaren konstaterar att USA initialt bedömde den sovjetiska noten som en förlängning av Berlinkrisen men på en ny arena medan man efter några veckor alltmer såg den sovjetiska aktionen som ett sätt att stärka Kekkonens maktposition och därigenom skaffa sig allt större kontroll över Finland. I kapitlet om notkrisen presenteras både State Department, Pentagons och CIA:s analyser av krisen och Kekkonens agerande. Här beskrivs även den roll som spelades av den sovjetiske avhopparen Golitsyn samt den hemliga framstöt som gjordes av amerikanska diplomater gentemot Erlander i januari 1962.
2. Spionfallet Stig Wennerström 1963 64: I ett eget kapitel beskrivs ingående det samarbete som skedde mellan svenska och amerikanska myndigheter för att utreda flygöverstens spioneri mot Sverige och Väst. Här framkommer bl.a. att samarbetet mellan de svenska och amerikanska underrättelse- och säkerhetstjänsterna var betydligt mer ingående än vad som tidigare angivits. Även Olof Palmes viktiga roll i den känsliga politisk-diplomatiska hanteringen av fallet skärskådas. Slutligen beskrivs hur USA, i samband med Wennerströmaffären, försökte locka Sverige närmare Väst, bl.a. genom utökat militärt samarbete.
3. Den svenska Vietnamkritiken och leveransproblemen med luftvärnsroboten Redeye 1968: I kapitlet framkommer vilken stabiliserande funktion det militära samarbetet hade och hur detta tenderade att kompensera för den kris som fanns i de politiska och diplomatiska relationerna.
Avslutningsvis konstateras att Sverige hade tre roller i det amerikanska säkerhetstänkandet: rollen som militärstrategisk väktare vid Natos norra flank, rollen som politiskt ombud i internationella och regionala sammanhang, samt rollen som kritiker av stormakternas agerande i världen. Denna tredelning är ett viktigt bidrag i forskningen om Sveriges roll under det kalla kriget. Väktarrollen tenderade att vara stabil under perioden. Ombudsrollen däremot blev allt svårare att fylla pga. de negativa konsekvenserna av det utökade utrymmet för kritikerrollen.
Jerker Widén är forskare och lärare i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan i Stockholm.
