Mitt fönster mot rymden

Poetisk och stämningsfull

I boken möter vi Gurkan som bor med sina föräldrar. Slarviga mamma som mest fokuserar på sin avhandling om svarta hål och ordentliga pappa som jobbar på en elektronikfirma och är den som är familjens projektledare. Gurkan står helt klart närmast sin pappa. Pappan blir allvarligt sjuk och hamnar på sjukhus. Vi får följa Gurkan med all sin oro, strategier för att hantera livet men också hur hens vardag helt förändras när pappan försvinner. Roligt att Gurkan i boken inte verkar bli könad. Det upptäckte jag och A först när vi diskuterade boken efteråt. Då benämnde jag Gurkan som en tjej och A rättade mig snabbt. Han hade föreställt sig Gurkan som en kille. Jag blev fundersam och bläddrade i boken men hittar ingenstans där Gurkans kön avslöjas. Boken är otroligt vackert skriven med inslag av såväl filosofi som poetiska drag. Karaktärerna och deras relationer känns nyanserade och komplexa. Det är en otroligt fin historia som berör. Tycker JAG. Men när jag läst den för barnen så fångar inte boken dem alls. A (8 år) som brukar acceptera många olika slags böcker tvärvägrar efter halva boken och deklarerar att den är "riktigt usel". Det är nog tyvärr så att en hel del yngre barn har svårt att ta till sig boken. Men har man ett barn som är lite filosofisk och eftertänksam (kanske lite lillgammal?) så kan nog boken fungera toppen - för det är en riktigt fin bok. Men för den breda massan barn, alltså barn som inte är kommande kultureliten, så tror jag inte denna boken är en bra allmän julklapp som får igång barns egna läsning. Hur vacker boken än är. Men samtidigt otroligt vacker bok som absolut kan testas att högläsa för barnen, för det är också värdefullt att introducera barn för olika sorters litteratur. Sen får man se vad barnets reaktion är :-) Dock tycker jag det är väldig konstigt att denna boken kvalat in på Kulturrådets lista över titlar som förskolorna kan välja på inför vårens satsning på gratisböcker för förskolor. Där tycker jag tyvärr inte boken passar som en givande bok för förskolor att välja. Jag skulle säga att boken funkar som högläsning för lågstadiet men kan även fungera fint att läsa själv i mellanstadiet. Men förskolan? Stort nja enligt mig. Jag hade valt andra titlar på Kulturrådets lista (tyvärr...). Boken har en mindre mängd svartvita illustrationer av Josefin Sundqvist. Dessa är fina och fångar verkligen bokens poetiska stämning.

Barnboksfamiljen