Vid sidan av första världskriget och i skuggan av den ryska revolutionen utkämpades i Finland ett blodigt inbördeskrig mellan de röda och de vita. Kriget kännetecknades av ett brutalt våld mot civila och krigsfångar. Grymheterna tog inte slut när de vita segrat.

Då följde en straffkampanj som i hänsynslöshet söker sin like i Europas moderna historia. Segrarna avrättade närmare tiotusen fiender och över tolv tusen röda dog i fånglägren på grund av undernäring och sjukdomar. Det skapade en bitterhet och ett kollektivt trauma som förstärktes av att det officiella Finland vägrade erkänna vad som hänt.

Vad fick människor att utföra så brutala handlingar? I I bödlarnas fotspår berättar Aapo Roselius om de mest omskakande händelserna under den vita terrorn. Han låter både offrens anhöriga och bödlarna komma till tals och beskriver de fåfänga försöken att ställa de ansvariga inför rätta. Roselius belyser också den långvariga bitterhet som levt kvar i det finska samhället och hur minnet av kriget styrts utifrån vilken sida man tillhörde.

Aapo Roselius är doktorand vid historiska institutionen vid Helsingfors universitet och forskar i minneskulturen kring finska inbördeskriget. Han har arbetat som forskare i projektet Krigsdöda i Finland 1914-1922.

Vid sidan av första världskriget och i skuggan av den ryska revolutionen utkämpades i Finland ett blodigt inbördeskrig mellan de röda och de vita. Kriget kännetecknades av ett brutalt våld mot civila och krigsfångar. Grymheterna tog inte slut när de vita segrat.

Då följde en straffkampanj som i hänsynslöshet söker sin like i Europas moderna historia. Segrarna avrättade närmare tiotusen fiender och över tolv tusen röda dog i fånglägren på grund av undernäring och sjukdomar. Det skapade en bitterhet och ett kollektivt trauma som förstärktes av att det officiella Finland vägrade erkänna vad som hänt.

Vad fick människor att utföra så brutala handlingar? I I bödlarnas fotspår berättar Aapo Roselius om de mest omskakande händelserna under den vita terrorn. Han låter både offrens anhöriga och bödlarna komma till tals och beskriver de fåfänga försöken att ställa de ansvariga inför rätta. Roselius belyser också den långvariga bitterhet som levt kvar i det finska samhället och hur minnet av kriget styrts utifrån vilken sida man tillhörde.

Aapo Roselius är doktorand vid historiska institutionen vid Helsingfors universitet och forskar i minneskulturen kring finska inbördeskriget. Han har arbetat som forskare i projektet Krigsdöda i Finland 1914-1922.

Vid sidan av första världskriget och i skuggan av den ryska revolutionen utkämpades i Finland ett blodigt inbördeskrig mellan de röda och de vita. Kriget kännetecknades av ett brutalt våld mot civila och krigsfångar. Grymheterna tog inte slut när de vita segrat.

Då följde en straffkampanj som i hänsynslöshet söker sin like i Europas moderna historia. Segrarna avrättade närmare tiotusen fiender och över tolv tusen röda dog i fånglägren på grund av undernäring och sjukdomar. Det skapade en bitterhet och ett kollektivt trauma som förstärktes av att det officiella Finland vägrade erkänna vad som hänt.

Vad fick människor att utföra så brutala handlingar? I I bödlarnas fotspår berättar Aapo Roselius om de mest omskakande händelserna under den vita terrorn. Han låter både offrens anhöriga och bödlarna komma till tals och beskriver de fåfänga försöken att ställa de ansvariga inför rätta. Roselius belyser också den långvariga bitterhet som levt kvar i det finska samhället och hur minnet av kriget styrts utifrån vilken sida man tillhörde.

Aapo Roselius är doktorand vid historiska institutionen vid Helsingfors universitet och forskar i minneskulturen kring finska inbördeskriget. Han har arbetat som forskare i projektet Krigsdöda i Finland 1914-1922.