Vad är folkbildning i vår tid? Folkhögskolor i förskingringen, tidskrävande studiecirklar och svenska för invandrare och en dröm om jämlikhet och en integration som gått förlorad? Eller något historiskt som egentligen inte har på 2000-talet att göra? Uppsatserna i Folkbildning i vår tid diskuterar vad folk och bildning är i dag. Och hur folkbildningen ska kopplas till demokrati och våra gemensamma angelägenheter. Det är skälet till att underrubriken lyder en antologi om makt och demokrati. Boken presenterar inte ett enhetligt svar men bärs fram av en stark övertygelse om att folkbildningen har en framtid. Frågan är hur folkbildningen och folkrörelserna ska kunna samverka med nya sociala rörelser, som kvinnorörelsen, miljörörelsen och den globala rättviserörelsen.
