När Thomas Arnroth var 21 år gammal var har rätt färdig med livet som han kände det. Han hade bestämt sig för att dra till Indien och gå i kloster, vandra långsamt och fokusera på sina andetag. Men på en basketträning mötte han en yngling som hade hittat ett andligt kloster på närmare håll, i Uppsala. Det här var 1984 och ingen visste vad Livets ord var, allra minst Thomas. Tjugo år efter att han sa tack och hej till Ulf Ekman berättar Arnroth hela sin historia. I den första delen av den självbiografiska serieromanen Livets ord – Mina tio orimliga år som frälst får vi följa Thomas möte med Jesus, hur han fick sparken som lärarvikarie efter att ha predikat för sina elever och till sist fann Livets ord. Det är en helt unik berättelse i serieform. Det är sorgligt, vackert, väldigt knäppt och roligare än man kan tro.
