Memoarer och sanna berättelser

ständigt aktuell och en måsteläsning både för den höga kvalitén och för alla som vill förstå det persiska. Ulrika Stahre i Aftonbladet

Marjane Satrapis moderna serieklassiker om uppväxten under revolutionen i Iran. Alla fyra delar i en lyxig nyutgåva!

Första delen följer den nyfikna och upproriska flickan Marjis uppväxt åren precis innan och efter den islamiska revolutionen. Hon är uppvuxen i ett vänstersinnat hem och är övertygad om att hon kommer att bli profet. När revolutionen börjar dra igång blir hon istället intresserad av Karl Marx, likar han inte Gud lite i ansiktet förresten? Och hur kan hennes föräldrar vara ute och demonstrera för frihet och socialism om de samtidigt har en husa? Oroligheterna tilltar och när Marjis släktingar börjar fängslas och försvinna under mystiska omständigheter skickar föräldrarna Marji till Europa för att slutföra skolan. Det är inte längre säkert att vara kvar i Iran.

I andra delen av boken målas ett liv i exil upp, Marji bor i Wien och är en ung kvinna. Hon fortsätter vara en rebell, nu i vuxen tappning. Men hon drömmer om Iran. När hon till slut får chansen att återvända är både allting och ingenting som hon lämnade det. Inget annat serieverk har med så mycket humor, värme och skärpa lyckats skildra de historiska händelser som lett till det auktoritära Iran vi känner idag. I och med protesterna till följd av mordet på den unga kvinnan Jina Mahsa Amini den 16 september 2022 av iranska polisen är Persepolis skrämmande aktuell igen. För den som vill få en utförlig och lättbegriplig introduktion till dagens Iran är den omistlig.

I svensk översättning av Gabriella Theiler och med nyskrivet förord av Shora Esmailian

Alla har besökt macken. För att tanka, eller handla: spolarvätska, snus, korv, glass... Generösa öppettider och en viktig mötesplats, särskilt i glesbygd. Men inte sedan Roy och Roger i klassiska tv-serien Macken underhöll svenska folket, har bensinstationen skildrats som arbetsplats.

Tommy Sundvall flyttade från Stockholm till Kramfors för kärlekens skull, och behövde ett nytt arbete. Han hamnade på bensinstationen i Lunde och blev kvar.

I boken Mina drömmars mack får vi följa dagarna som stationsombud på en bensinstation i Ådalen och lära känna den minst sagt speciella personalen och de människor som har ärenden dit. Kunder som köper snus och korv, lämnar in överkörda katter, mekar med lösnaglar, skräms till nykterhet, räddar utelåsta barn och en hel del andra mer eller mindre originella personer.

Boken berättar även bensinstationens historia i Sverige och hur det gick från framtidsikon till en symbol för klimatets undergång.

Mina drömmars mack är en bok om att börja på ett nytt kapitel i livet och hur stora kontrasterna kan vara mellan stad och land, mellan att vara tjänsteman och lågt betald serviceperson. Den är även en kärleksfull skildring av landsbygden och dess invånare.

Den är långtifrån polerad och perfekt, men det är också det som är charmen. Alexandra Sundqvist i Dagens Nyheter

jag tror faktiskt att Mina drömmas mack i december kommer att räknas som en av årets främsta – och roligaste – böcker. Victor Malm i Expressen

Sundvall är briljant när det kommer till att blanda humor och svärta och skapa vass, subtil komik ur vardagliga situationer. Esther Arndtzén, Länstidningen Östersund

Det är erfarenheterna från bensinmacken som ligger till grund för det charmiga seriealbumet Mina drömmars mack. /.../ Här blir berättelsen skildrad med ett slags hastigt nedtecknad hyperrealism som kryddas med varm, igenkännbar humor. Betyg: 4 av 5. Jörgen Hammenskog i BTJ 3, 2026

Det är modern arbetarlitteratur at its finest – snärtig, humoristisk och lättillgänglig, men också klassmässigt intressant. Artur Szandrowski i ProletärenHans estetik är så raffinerat simpel och grovkornig, men samtidigt så varm och öm, att den är svår att invända mot. ++++ Lidija Praizovi i Aftonbladet

Nominerad till Augustpriset 2021! Nu i mjukband.

När Mats farfar dör öppnar familjen för första gången den förslutna och förbjudna svepask som alltid funnits i farfaderns hem. Där ligger renmärkesbevis, brev från lappfogden i Västerbottens län och foton från renskiljningar. Det visar sig att Mats härstammar från en släkt av skogssamer i Malåtrakten. Varför har det varit hemligt? Varför slutade de vara samer? Och varför vet de så lite om sin historia?

Mats Jonsson reser tillbaka i tiden, genom Sveriges, Sápmis och sin egen släkts historia i ett försök att öppna en lucka till sin egen bakgrund. Nitiskt researcharbete ger en bild av hur hans släkt stiger ut ur historiens skuggor i slutet av 1600-talet och bedriver renskötsel på sina lappskatteland i närmare 250 år, medan det svenska samhället ständigt rycker närmare. När Mats farfar växer upp och blir familjens siste renskötare, har skogssamerna berövats sin kulturella identitet och är på väg att begravas i svenskhet. Familjens okunskap visar sig vara resultatet av en medveten politik som svenska staten förde långt in på 1900-talet. Samtidigt som fjällsamerna tilldelades den förnedrande rollen som exotisk urbefolkning, skulle skogssamerna utplånas som kulturell grupp för att ge plats åt nybyggare och skogsbolag. Det var meningen att de skulle glömmas bort.

I När vi var samer fortsätter Mats Jonssons självbiografiska serieprojekt där han upptäcker sitt okända samiska ursprung. Boken blir både en fängslande släktkrönika och en bred, folkbildande skildring av det samiska folkets historia, från att Sápmi växer fram i Nordens norra delar till att svenskarna koloniserar området söderifrån och med olika strategier tvingar samerna att passa in i ett ständigt föränderligt Sverige.

Mats Jonsson är född 1973 och uppvuxen i Kramfors. Han har skildrat sitt liv i sex kritikerhyllade serieromaner, senast Nya Norrland (2017). Han skriver också barnböcker, bland annat Blod i gruset (2019) om skotten i Ådalen. Mats Jonsson bor i Sandslån i Ådalen och har som mål att skildra hela sitt liv i serieform.

Rått och naket! DN Detta är en strålande seriebok! GP Lika avväpnande som spännande. Aftonbladet Tragisk på ett bra sätt är verkligen undertonen i Mats Jonssons fantastiska självbiografiska berättelse. Expressen

”Jag tänkte på de sjukaste tjejerna i Lund och skämdes för att jag aldrig hade lyckats äta fullt så lite, bli fullt så skeletal.” Det börjar som ett sätt att lindra ångest, men spårar snart ur. För Siri kretsar nu tillvaron kring en enda sak: att kontrollera den egna kroppen. Hon fastnar i en ond cirkel av svält, behandling och återfall, och blir i allt högre grad en åskådare till sitt eget liv. "Hunger" är en närgången, autofiktiv berättelse om ett liv med anorexi, och ett försök att skildra en sjukdom som sällan beskrivs i sin fulla komplexitet. Siri LIdbeck (född 1991) är serietecknare och illustratör bosatt i Malmö. Hon är utbildad på Fatamorgana i Köpenhamn, Akademin Valand i Göteborg och Serieskolan i Malmö och har illustrerat för bland annat Galago, Lilla Piratförlaget och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. "Hunger" är hennes debutbok.

Det är hösten 1995. Efter tio år på Livets ord har Thomas Arnroth nått sina mål. Han ska bli chefredaktör för Livets ords egen tidning och Ulf Ekmans speciella talesperson på tv. Men ingenting går som han har tänkt.

Han har missionerat i Indigen, Rysland och Östeuropa. Han har blivit jagad av skorpioner, ryska varghundar och hemliga polisen i Indien – och nästan fått ett helt rumänskt barnhem i knät. Han har skrivit böcker mot rockmusik och satt upp en abortmusikal på Sergels torg.

När hans äktenskap plötsligt krisar väljer Ulf Ekman att själv ta hand om själavården. Det går inte som Thomas trott, och när tillvaron på Livets ord väl börjar krackelera rasar den väldigt snabbt.

I Livets ord-trilogin berättar journalisten Thomas Arnroth hela sin historia om de tio år då han som ung var en del av Livets ord. Hur han gick från basketspelande yngling till extremkristen moralist som ville frälsa världen och skrev böcker om rockmusikens faror. I första delen (2017) berättar Thomas hur han blir frälst. I Livets ord del två (2018) får vi följa hans liv och karriär i i församlingen, då Livets ord var som allra störst och till och med Carola var med. Thomas Arnroth avancerade snabbt i församlingen och blev en av Ulf Ekmans närmaste medarbetare.

Livets ord Del 3 – Uppgång och fall är den avslutande delen. Thomas Arnroths Livets ord-trilogi är en unik inblick i ett av våra mest omtalade religiösa fenomen i modern tid. En fantastisk berättelse som är sorglig, vacker, knäpp och väldigt rolig.

Anne Franks dagbok är en tidlös klassiker som får nya läsare i varje generation. Den tar sin början på hennes 13-årsdag när hon får en efterlängtad dagbok, och avslutas abrupt i augusti 1944. Den skildrar drygt två år i hennes tonåriga liv, då hon lever gömd i ett gårdshus i Amsterdam.I den här boken får man möta hennes texter på ett helt nytt sätt, i serieform. Bildberättelsen utgår från den oavkortade utgåvan och är sann mot originalet, samtidigt som bilderna tillför något helt nytt. Den unga Anne Frank och hennes mod, fantasi och intensitet ger färg och kraft åt sidorna - så mänsklig trots omänskliga omständigheter.

Arvo Pärt en av vår tids mest mytomspunna, ännu levande, tonsättare får äntligen sin historia berättad! I serieromanen Mellan två toner får vi följa den unge Arvo, som tidigt får upp ögonen för komposition. Hans liv kommer att präglas av ett musikaliskt sökande. Boken är också en skildring av hur det var att leva och verka som konstnär i Estland under den sovjetiska ockupationen. Berättelsen sträcker sig fram till 1980-talet då tonsättaren tvingas lämna Estland tillsammans med sin familj. Under denna tidsperiod kommer en ny kompositionsteknik tintinnabuli att se dagens ljus.

Tecknaren och författaren Joonas Sildre har genomfört grundlig research och skapat ett helgjutet och samtidigt tillgängligt verk. Stilen är underhållande och träffsäker, med ett underliggande allvar i fin samklang med Pärts musik. Tonsättaren, som är omvittnat förtegen om sitt privatliv, har låtit Sildre komma nära både liv och musik.

2023 tilldelades Arvo Pärt Polarpriset och 2025 fyller han 90 år, vilket firas på flera platser i Sverige och världen. Boken är sedan tidigare utgiven på flera språk: engelska, tyska, ungerska, koreanska, lettiska, litauiska 2024 utnämndes den till en av årets bästa böcker i USA:s public service-radio NPR, samt vann guldmedalj i PubWest Book Design Awards.

Joonas Sildre, född 1980, är estnisk serietecknare, illustratör och grafisk designer med examen från konsthögskolan i Tallinn. Han har illustrerat ett trettiotal barnböcker och förutom Mellan två toner (originaltitel Kahe heli vahel) har han också gett ut Värviline Mägi om den estniske konstnären Konrad Mägi. Sildre undervisar i serieteckning och är en drivande kraft inom den estniska seriesfären.

Sandra Riomar är översättare baserad i Göteborg. Hon översätter främst från engelska och franska till svenska, framför allt serieromaner, oftast för Cobolt, Egmont och Kartago Förlag. Då båda hennes föräldrar är födda i Estland har hon med sig estniskan från barndomen, och har tidigare översatt texter även från detta språk.

2011 flyttade den svenska serietecknaren och illustratören Åsa Ekström till Japan för att försöka etablera sig som serieskapare i mangans hemland. Efter flera års slit kom genombrottet via en webbdagbok i serieform som snabbt blev oerhört populär. I korta, roliga och insiktsfulla serier skildrar Åsa många av Japans underbara, annorlunda och ibland svårbegripliga sidor, som de kan upplevas ur en inflyttad västerlännings perspektiv.

Nu kommer en första samling av dagboksserierna i ett urval anpassat för en svensk publik. Det är en bok för alla som är nyfikna på Japan och japansk kultur, presenterad i mangaform och med bibehållen japansk läsriktning.

På 00-talet var Åsa Ekström en av de första med att teckna svensk manga då hon slog igenom med serier som Tokyo by Night och Sayonara September. Hon har också illustrerat ungdomsböcker, bland annat bokserien Drakriddare skriven av Jo Salmson. Sedan snart tio år är Åsa bosatt i Tokyo där hon har fullt upp med att utforska Japans mångfacetterade kultur och berätta om den i mangaform. Hittills har detta resulterat i utgivningen av sex japanska böcker, vilka har sålt i en samlad upplaga på över 200 000 exemplar.

Om dejtande och kärlek i Japan!Åsa Ekström flyttade till Japan år 2011 för att försöka etablera sig som serieskapare i mangans hemland. Efter att ha nått sitt mål och fått sina första böcker publicerade är Åsa redo att försöka hitta kärleken på allvar. Men hur beter man sig på den första dejten i Japan? Brukar man gå på karaoke tillsammans eller träffas man kanske för en romantisk shoppingrunda? Vad menas med att en del killar är gräsätare, vad är en goukon-gruppdejt och varför visar folk bara en del av ansiktet på bilderna de lägga upp i dejtingapparna?

Åsa skildrar sina erfarenheter som västerlänning i Japan med både humor och insikt. Boken är den fjärde delen i dagboksserien Mitt liv i Japan och innehåller flera helt nya sidor som tecknats speciellt för den svenska utgåvan.

Roliga reseberättelser från Japan i mangaformat!

I Åsa Ekströms tredje mangabok om livet som västerlänning i Japan reser hon runt i landet och besöker flera välkända platser. Som tidigare skildrar hon sina nya upplevelser i korta, underhållande serier där hon med en stor dos humor berättar vidare om Japans många underbara, annorlunda och ibland svårbegripliga sidor.

Mitt liv i Japan är en serie för alla som är nyfikna på Japan och japansk kultur. Den svenska versionen av serien har fått behålla originalutgåvans japanska läsriktning.

Nominerad till Augustpriset 2025!

På en ranglig båt över floden Styx berättar Linda för körkarlen om sin pappa, som ligger i liksvepning i båten.  

Han var min bästa vän, ibland var han min värsta vän med När jag var i tonåren tänkte jag ibland på att förgifta honom Att någon av oss måste försvinna.. som att vi inte båda fick plats.  

2020 diagnosticeras konstnären och serieskaparen Linda Spåmans pappa Walter med sjukdomen ALS. En drastisk, fantastisk och relativt självupptagen man, som omedelbart beslutar sig för att ta sitt eget liv. Frågan är bara hur det ska gå till? Linda Spåman bestämmer sig för att vara med honom varje dag det sista året. Hon döstädar, uppfyller hans sista önskningar (vilket visar sig vara många), lyssnar på hans utbrott och på de inställsamma stödgrupper som mest vill prata om tacksamhet över livet och hur bra det är med ljudböcker.  

Ett år av apokalyptiskt tänkande är en mörk komedi, en tragikomisk feelbad som i expressiva bilder pratar om döden, livet, kärlek och såriga relationer. Men framför allt handlar den om att själv få välja hur livet ska sluta.  Balansen mellan den trösterika och lite roliga ramberättelsen och den tunga vägen genom sjukdom och självmord, är svår men Linda Spåman håller den. Skildringen av pappans utsatta ansikte, av den orm som slingrar sig runt hans kropp när ångesten sätter in, är gripande. Betyg 4 av 5. Ulrika Stahre, Aftonbladet.Sammantaget blir det en slående historia. Spåman har en säregen, färgstark och uttrycksfull stil som passar båda de två olika berättarmässiga planen i denna realistiska och allegoriska berättelse. De till synes snabba, skissartade teckningarna av pappan lämnar till exempel mycket till fantasin att fylla i, vilket gör att hans förfall känns än mer skrämmande. Fredrik Strömberg SvD.

Spåman har en säregen, skissartad, färgstark och uttrycksfull stil som passar berättelsen perfekt. Detta är utan tvekan Spåmans bästa bok hitintills; personlig, konstnärlig och drabbande. Helhetsbetyg: 5. BTJ.

Spåmans stora tillgång är hur hon bara dönar rätt in i det jobbiga och obehagliga utan att bli sentimental. Och så hennes krassa humor såklart. Jenny Högström, GP.

Det här är en bok som jag varmt vill rekommendera alla att läsa. Linda Spåmans mod och konstnärskap ger oss möjligheten att förstå mer om livets existentiella frågor och om förlust och sorg. Jag vill även rekommendera den till yrkesverksamma hälso- och sjukvårdskuratorer, sjuksköterskor, psykologer och läkare men även till studenter i den högre utbildningen på högskolor och universitet. Jörgen Lundälv, Socialpolitik.

Tilldelad Nordiska rådets litteraturpris 2023.

Detektivarbetet för att få veta vad som egentligen hände de släktingar som ”försvann” under andra världskriget förflyttar berättaren och läsaren över tre kontinenter, men också genom tid och rum. Medan de mördade träder fram i ljuset, i all sin modernitet och självklara livsvilja, hotar mörkret att sluka den som kliver in i det.

Med sin unika förmåga att enkelt och slagkraftigt skildra vår existens berättar Joanna Rubin Dranger i ”Ihågkom oss till liv” om det allra svåraste på ett sätt som både drabbar och ger oss nya insikter.

En tecknad dokumentärroman om smärtan över att bli främmandegjord och avskuren från sin historia.

"Ihågkom oss till liv" är den vackraste och mest tilltalande bok om alla fasansfulla saker som hänt under 1900-talet i Europa. Läs den! Prata om den! Låna ut den!" - Skånska Dagbladet

""Ihågkom oss till liv" är en djupt drabbande bok och en blivande klassiker" Göteborgs-Posten

"Ihågkom oss till liv är ett mästerverk - på flera plan." Dala-Demokraten

"Oroväckande dagsaktuell. "Ihågkom oss till liv" är en bok som tar struptag på läsaren." Dagbladet

Klara är gravid med sitt första barn. Allt känns självklart och oproblematiskt. Men förlossningen blir traumatisk och när Klara ska göra det mest grundläggande av allt: mata sitt barn, så går det inte.

Den ömma modern är en självbiografiska serieroman där Klara Nordin Stensö tecknar sina egna erfarenheter av att föda barn och att amma, och krocken mellan förväntning och krass verklighet. Brösten ömmar och beter sig konstigt, en hurtig barnmorska klämmer och knådar och ungen vägrar äta. Olika amningsalternativ utforskas, nätterna blir kortare och kortare och stormen som hon och maken Isak kämpar emot för fullt blir allt kraftigare. 

Skickligt väver hon samman sin egen berättelse med politik och konstföremål kring amning genom historien. En femtusen år gammal egyptisk kalkstensstaty av en ammande kvinna stirrar stumt uppfordrande på Klara och hennes misslyckande. Viktiga män, från Aristoteles till Rousseau, har givetvis också haft åsikter även om amning. Det är inte undra på att Klara känner sig som världens sämsta mamma.

Klara Nordin Stensö (f. 1991 i Stockholm) debuterade våren 2022 med Den lilla lilla sjöjungfrun och har bland annat gjort illustrationer till krönikor i New York Times och kampanjer för Röda Korset. Hon har dessutom animerat kortfilmer till Jujja & Tomas Wieslanders kända barnvisor. Klara Nordin Stensö har en examen i Grafisk form och illustration från Konstfack. Hon är också utbildad systemvetare.

Det är en humoristisk skildring men också bokstavligt blodigt allvar som tar plats på de svartvita sidorna i Klara Nordin Stensös självutlämnande bok. Helhetsbetyg 4. Camilla Bergvall i BTJ-häftet  11, 2023