Strindberg var blyg, paniskt rädd för hundar och fängelse, men med pennan i handen oräddast i Sverige. Han ville inte vara ledare men blev den självklare centralgestalten varhelst han uppträdde. Han blev hatad för sina omoraliska skrifter men var personligen moralisk och monogam, till familjen stod hans längtan. Han var en stor egocentriker men märkvärdigt öppen för andras synpunkter och en lysande skildrare av sin omvärld. Han förnyade både det svenska språket och världsdramatiken.
Strindberg har kallats "den store ensamme", men var bara ensam i sitt tänkande, inte i sitt dagliga liv, som tillbringades med både trogna vänner och andra som han kom att uppfatta som svekfulla. Han ville inte bryta vänskap och försökte i det längsta släta över konflikter men kom att uppfattas som den svekfulle människoätaren. Hans överkänslighet var enorm men han kunde också vara varmt omtänksam och finkänslig. Han var en skapande konstnärsnatur och bland konstnärerna fann han sina trognaste vänner, det var i deras lag han kunde vara glad och pojkaktig.
Bristande självförtroende i sexuella sammanhang fick Strindberg att ofta svärma platoniskt utan ta steget fullt ut. Han vågade inte välja utan lät sig väljas. Han förförde inte utan lät sig förföras. Trots att hans ideal var en familj med många barn kom han därigenom att gifta sig tre gånger med moderna yrkeskvinnor som inte ville låtas sig bindas, särskilt inte av barn. I hans familjer var han den ömma pappan, som outsägligt älskade sina småttingar.
Strindberg skulle idag kunna kallas "queer", eftersom han var en blandning av manligt och kvinnligt. Genom sina kvinnliga egenskaper kunde han skapa kvinnoroller med en äkthet som ingen annan. Han var en av de första som litterärt studerade likakönad erotik och han lät sig själv uppvaktas av många bisexuella yngre män. Han levde i en brytningstid till den moderna världen, älskade nya uppfinningar men svärmade också för det gamla. Han var i botten en romantiker men samtidigt en genial nyskapare, vars verk kom att lägga en grund för den nya dramatiken.

GÖRAN SÖDERSTRÖM (f. 1934) är ett känt namn inom den internationella Strindbergsforskningen. Under tiden som skapare av Strindbergsmuseet torde han varit den siste som kunnat samtala med de som haft personlig kontakt med August Strindberg.

Strindberg var blyg, paniskt rädd för hundar och fängelse, men med pennan i handen oräddast i Sverige. Han ville inte vara ledare men blev den självklare centralgestalten varhelst han uppträdde. Han blev hatad för sina omoraliska skrifter men var personligen moralisk och monogam, till familjen stod hans längtan. Han var en stor egocentriker men märkvärdigt öppen för andras synpunkter och en lysande skildrare av sin omvärld. Han förnyade både det svenska språket och världsdramatiken.
Strindberg har kallats "den store ensamme", men var bara ensam i sitt tänkande, inte i sitt dagliga liv, som tillbringades med både trogna vänner och andra som han kom att uppfatta som svekfulla. Han ville inte bryta vänskap och försökte i det längsta släta över konflikter men kom att uppfattas som den svekfulle människoätaren. Hans överkänslighet var enorm men han kunde också vara varmt omtänksam och finkänslig. Han var en skapande konstnärsnatur och bland konstnärerna fann han sina trognaste vänner, det var i deras lag han kunde vara glad och pojkaktig.
Bristande självförtroende i sexuella sammanhang fick Strindberg att ofta svärma platoniskt utan ta steget fullt ut. Han vågade inte välja utan lät sig väljas. Han förförde inte utan lät sig förföras. Trots att hans ideal var en familj med många barn kom han därigenom att gifta sig tre gånger med moderna yrkeskvinnor som inte ville låtas sig bindas, särskilt inte av barn. I hans familjer var han den ömma pappan, som outsägligt älskade sina småttingar.
Strindberg skulle idag kunna kallas "queer", eftersom han var en blandning av manligt och kvinnligt. Genom sina kvinnliga egenskaper kunde han skapa kvinnoroller med en äkthet som ingen annan. Han var en av de första som litterärt studerade likakönad erotik och han lät sig själv uppvaktas av många bisexuella yngre män. Han levde i en brytningstid till den moderna världen, älskade nya uppfinningar men svärmade också för det gamla. Han var i botten en romantiker men samtidigt en genial nyskapare, vars verk kom att lägga en grund för den nya dramatiken.

GÖRAN SÖDERSTRÖM (f. 1934) är ett känt namn inom den internationella Strindbergsforskningen. Under tiden som skapare av Strindbergsmuseet torde han varit den siste som kunnat samtala med de som haft personlig kontakt med August Strindberg.

Strindberg var blyg, paniskt rädd för hundar och fängelse, men med pennan i handen oräddast i Sverige. Han ville inte vara ledare men blev den självklare centralgestalten varhelst han uppträdde. Han blev hatad för sina omoraliska skrifter men var personligen moralisk och monogam, till familjen stod hans längtan. Han var en stor egocentriker men märkvärdigt öppen för andras synpunkter och en lysande skildrare av sin omvärld. Han förnyade både det svenska språket och världsdramatiken.
Strindberg har kallats "den store ensamme", men var bara ensam i sitt tänkande, inte i sitt dagliga liv, som tillbringades med både trogna vänner och andra som han kom att uppfatta som svekfulla. Han ville inte bryta vänskap och försökte i det längsta släta över konflikter men kom att uppfattas som den svekfulle människoätaren. Hans överkänslighet var enorm men han kunde också vara varmt omtänksam och finkänslig. Han var en skapande konstnärsnatur och bland konstnärerna fann han sina trognaste vänner, det var i deras lag han kunde vara glad och pojkaktig.
Bristande självförtroende i sexuella sammanhang fick Strindberg att ofta svärma platoniskt utan ta steget fullt ut. Han vågade inte välja utan lät sig väljas. Han förförde inte utan lät sig förföras. Trots att hans ideal var en familj med många barn kom han därigenom att gifta sig tre gånger med moderna yrkeskvinnor som inte ville låtas sig bindas, särskilt inte av barn. I hans familjer var han den ömma pappan, som outsägligt älskade sina småttingar.
Strindberg skulle idag kunna kallas "queer", eftersom han var en blandning av manligt och kvinnligt. Genom sina kvinnliga egenskaper kunde han skapa kvinnoroller med en äkthet som ingen annan. Han var en av de första som litterärt studerade likakönad erotik och han lät sig själv uppvaktas av många bisexuella yngre män. Han levde i en brytningstid till den moderna världen, älskade nya uppfinningar men svärmade också för det gamla. Han var i botten en romantiker men samtidigt en genial nyskapare, vars verk kom att lägga en grund för den nya dramatiken.

GÖRAN SÖDERSTRÖM (f. 1934) är ett känt namn inom den internationella Strindbergsforskningen. Under tiden som skapare av Strindbergsmuseet torde han varit den siste som kunnat samtala med de som haft personlig kontakt med August Strindberg.