Påskens omvälvande upplevelser resulterade i en radikal nyorientering för de första kristna. Deras intresse förflyttades från en död mästare till en levande Herre. Deras troserfarenhet en till två generationer innan Nya testamentet stegvis tog form var att Den Uppståndne faktiskt var med dem, när de delade bröd och liv med varandra. För dem var Kristustrons tempus presens utifrån påskdramat. Det är tolkningsnyckeln till deras tankevärld.Också vi kan göra deras Kristuscentrering till vår. Men då får vi upphöra att betrakta evangelierna som historieskildringar i modern mening och inse att det mesta är Kristologi draperad i historiska kläder. Det är alltså möjligt att börja läsa Nya testamentet med påskglasögon. Det innebär en fantastisk nyorientering. Vi kan få återupptäcka påskens strålglans över de nytestamentliga Kristusikonerna i sin helhet.Teol. dr Gunnar Sundin, född 1930, är prost hc och Lukasterapeut. Han har arbetat som sjukhuspräst vid Samariterhemmet och som lärare för blivande präster, diakoner, församlingspedagoger, sjuksköterskor och retreatledare. Han har också varit verksam som distriktspräst och domkyrkovicepastor i Uppsala domkyrkoförsamling och som stiftsadjunkt för själavård bland personal i Ärkestitet. Guds Ord som krav eller gåva är titeln på hans religions-psyklogiska avhandling kring predikokommunikation, 1984. Dessutom är han medförfattare i följande böcker: Själavård bland fysiskt sjuka, 1967,Att vårda hela människan, 1973, och Med Jesus fram, red. R. Larsson, 2010.
