Gunnar Sundin – författare
233 kr
Skickas inom 3-6 vardagar
235 kr
Skickas inom 3-6 vardagar
255 kr
Skickas inom 3-6 vardagar
99 kr
Läs direkt efter köp
Som ”årsrik” begriper jag mer och mer att det är så mycket jag inte begriper. Det har lett till tio essäer om sånt som GÖR MIN FÖRUNDRAN STÖRRE INFÖR MÄNNISKAN OCH HENNES TILLVARO. Du kan läsa en enda eller flera av essäerna, som inbördes hänger ihop. De handlar om materien, människan, Kristus, kyrkan, ansvaret och en del annat. Mycket verkar självklart utan att vara det. Det är nyttigt för hjärnan att få leka med krångliga tankar. Jag har känt mig nyfiket upplivad av att knåpa ihop den här tankeboken.Teol. dr Gunnar Sundin är prost hc och Lukasterapeut. Han har arbetat som sjukhuspräst vid Samariterhemmet och som lärare för blivande präster, diakoner, församlingspedagoger, sjuksköterskor och retreatledare. Han har också varit verksam som distriktspräst och domkyrkovicepastor i Uppsala domkyrkoförsamling och som stiftsadjunkt för själavård bland personal i Ärkestiftet.”Guds Ord som krav eller gåva” är titeln på hans religionspsykologiska avhandling kring predikokommunikation, 1984. ”Läs Bibeln med påskglasögon” tar upp frågor kring bibelsynen, 2012. ”Makten och härligheten i virtuell evighet. Amen” belyser den digitala revolutionens konsekvenser för individen, samhället, världen och för den teologiska reflektionen, 2013. Dessutom är han medförfattare i följande böcker: ”Själavård bland fysiskt sjuka”, 1967, ”Att vårda hela människan”, 1973 och ”Med Jesus fram”, red. R. Larsson, 2010. Författarens hemsida: www.gunnarsundin.worldpress.com
234 kr
Skickas inom 3-6 vardagar
119 kr
Läs direkt efter köp
De flesta i vår tid och vår del av världen tycker att religiösa föreställningar saknar intresse på grund av alla paradoxala orimligheter. Bättre då att förlita sig på vetenskapstron. Tvärtom hävdas här att det tillsynes motsägelsefulla som möter i kristen tankevärld visar sig meningsbärande. Under en snabbresa genom kyrkans idéhistoria aktualiseras paradox efter paradox. Livet självt är inte så entydigt. Kanske kan just paradoxerna leda till en djupare livsförståelse?