Antalet bloggar har exploderat det senaste decenniet och bloggar om forskning har synliggjorts alltmer de senaste åren. Det finns olika initiativ att samla forskarbloggar i olika slags portaler eller söktjänster. Det är dock svårt att uppskatta hur många forskarbloggar som existerar och både enskilda forskare som forskargrupper använder bloggar på olika vis. Avhandlingens syfte är att skapa förståelse för forskarbloggar så som de används för vetenskaplig kommunikation. Fokus för avhandlingen är forskarens utnyttjande av bloggandet som ny kommunikationsform. Avhandlingen består av tre studier avrapporterade i fyra artiklar. Den första studien är en fallstudie av den svenska akademiska bloggosfären och den följs av djupintervjuer med forskare som bloggar samt ett slags genrestudie. Studierna visar att forskarbloggar drivs lika mycket av en motivation kopplad till att bloggen är ett personligt redskap som används i forskarens arbete, som en vilja att skapa dialog och sammanhang. Genom studierna framgår det att forskarbloggar kan behandlas som en ny genre i vetenskaplig kommunikation. En genre som inkluderar flera kommunikativa syften och en mix av målgrupper som är unikt för bloggarna i jämförelse med exempelvis en vetenskaplig tidskriftsartikel. De forskarbloggar som har undersökts i avhandlingen visar hur gränserna mellan vetenskapssamhället och samhället delvis suddas ut. Forskarbloggar förenar formell och informell kommunikation och genom att synliggöra den informella dialogen kan de bidra med förståelse för hur forskning går till.

Antalet bloggar har exploderat det senaste decenniet och bloggar om forskning har synliggjorts alltmer de senaste åren. Det finns olika initiativ att samla forskarbloggar i olika slags portaler eller söktjänster. Det är dock svårt att uppskatta hur många forskarbloggar som existerar och både enskilda forskare som forskargrupper använder bloggar på olika vis. Avhandlingens syfte är att skapa förståelse för forskarbloggar så som de används för vetenskaplig kommunikation. Fokus för avhandlingen är forskarens utnyttjande av bloggandet som ny kommunikationsform. Avhandlingen består av tre studier avrapporterade i fyra artiklar. Den första studien är en fallstudie av den svenska akademiska bloggosfären och den följs av djupintervjuer med forskare som bloggar samt ett slags genrestudie. Studierna visar att forskarbloggar drivs lika mycket av en motivation kopplad till att bloggen är ett personligt redskap som används i forskarens arbete, som en vilja att skapa dialog och sammanhang. Genom studierna framgår det att forskarbloggar kan behandlas som en ny genre i vetenskaplig kommunikation. En genre som inkluderar flera kommunikativa syften och en mix av målgrupper som är unikt för bloggarna i jämförelse med exempelvis en vetenskaplig tidskriftsartikel. De forskarbloggar som har undersökts i avhandlingen visar hur gränserna mellan vetenskapssamhället och samhället delvis suddas ut. Forskarbloggar förenar formell och informell kommunikation och genom att synliggöra den informella dialogen kan de bidra med förståelse för hur forskning går till.

Antalet bloggar har exploderat det senaste decenniet och bloggar om forskning har synliggjorts alltmer de senaste åren. Det finns olika initiativ att samla forskarbloggar i olika slags portaler eller söktjänster. Det är dock svårt att uppskatta hur många forskarbloggar som existerar och både enskilda forskare som forskargrupper använder bloggar på olika vis. Avhandlingens syfte är att skapa förståelse för forskarbloggar så som de används för vetenskaplig kommunikation. Fokus för avhandlingen är forskarens utnyttjande av bloggandet som ny kommunikationsform. Avhandlingen består av tre studier avrapporterade i fyra artiklar. Den första studien är en fallstudie av den svenska akademiska bloggosfären och den följs av djupintervjuer med forskare som bloggar samt ett slags genrestudie. Studierna visar att forskarbloggar drivs lika mycket av en motivation kopplad till att bloggen är ett personligt redskap som används i forskarens arbete, som en vilja att skapa dialog och sammanhang. Genom studierna framgår det att forskarbloggar kan behandlas som en ny genre i vetenskaplig kommunikation. En genre som inkluderar flera kommunikativa syften och en mix av målgrupper som är unikt för bloggarna i jämförelse med exempelvis en vetenskaplig tidskriftsartikel. De forskarbloggar som har undersökts i avhandlingen visar hur gränserna mellan vetenskapssamhället och samhället delvis suddas ut. Forskarbloggar förenar formell och informell kommunikation och genom att synliggöra den informella dialogen kan de bidra med förståelse för hur forskning går till.