Media-Tryck – förlag

Kunskaper i antik grekiska ger en unik inblick i den antika grekiska kulturen som har haft en avgörande betydelse för Västerlandets utveckling och självförståelse. Grekiska för nybörjare vänder sig till dig som vill lära dig grunderna i antik grekiska. Tonvikten ligger främst på den klassiska och hellenistiska litteraturens språk. Boken bygger på kompendier som har använts vid Lunds universitet under ett antal år. Materialet består av tre delar: Läroboken med formlära, något om den spännande syntaxen och språkprover ur grekiska originaltexter, Grekisk-svensk ordlista samt Övningsbok.

Alla som studerar grekiska märker på ett tidigt stadium att detta är ett mycket formrikt och komplext språk. Att aktivt arbeta med att identifiera och böja ord innebär ett hjälpmedel till snabbare inlärning. I denna övningsbok ges därför tillfälle till att träna sig i de grundläggande momenten i attisk grekisk formlära. Övningarna består dels av bestämningar av sådana former som man kan träffa på i de grekiska texterna, dels av övningar i att böja verb, substantiv och adjektiv i olika förekommande former. Ordningen följer kapitelindelningen i läroboken Grekiska för nybörjare. Materialet består av tre delar: Läroboken, Grekiska för nybörjare, med formlära, något om den spännande syntaxen och språkprover ur grekiska originaltexter, Grekisk-svensk ordlista samt Övningsbok.

Kunskaper i antik grekiska ger en unik inblick i den antika grekiska kulturen som har haft en avgörande betydelse för Västerlandets utveckling och självförståelse. Grekiska för nybörjare vänder sig till dig som vill lära dig grunderna i antik grekiska. Tonvikten ligger främst på den klassiska och hellenistiska litteraturens språk. Boken bygger på kompendier som har använts vid Lunds universitet under ett antal år. Materialet består av tre delar: Läroboken med formlära, något om den spännande syntaxen och språkprover ur grekiska originaltexter, Grekisk-svensk ordlista samt Övningsuppgifter.

Polskan, i alla dess olika former, var den dominerande musiken och dansen hos den svenska allmogen i närmare 300 år. Under andra namn var den också populär i Norge och Finland, samt delvis i Danmark. Namnet röjer kopplingar till Polen och i denna avhandling gör spelmannen och musikforskaren Magnus Gustafsson (f. 1955) ett försök att teckna dess historia mot bakgrund av bevarade handskrivna notböcker (s.k. spelmansböcker).

Hur lekte barnen i Mölle för hundra år sedan? Var fiskade männen och hur deltog kvinnorna och bar-nen i fisket? Hur bärgades skeppen som strandade mot Kullabergs klippor? Vem byggde husen och hur? Anders Mölleryd (född Karlsson, 1911) var nyfiken. Han fotografe-rade, tecknade av fiskeredskap och intervjuade kvinnor och män födda mellan 1845 och 1912. Och de berättade fritt, ofta på sin dialekt, om arbeten, hem, mat, nöjen och tankar. Deras berättelser, foton och teckningar, så kallade minnen, gav han till Nordiska museet i Stockholm och Folklivsarkivet, Lunds universitet, i hopp om att de som kom efter skulle vilja veta. Minnena har i stort sett legat bortglömda i arkiven när Ingrid Millbourn, professor i historia, fann dem av en slump. Hon hoppas nu att de som berättade för Anders Mölleryd skulle ha varit stolta i dag över att med egna ord berätta för oss: så här var det.

Version of 2026 Emergency Medicine is a high-stakes field where decisions need to be taken under time-pressure in the setting of constant interruptions. Checklists are used in other high-stakes fields such as the flight industry, and are increasingly used in health care. This compendium provides: · Checklists for the initial management of critical patients suffering from syndromes such as anaphylaxis, hemorrhagic shock, sodium channel blocker poisoning · Checklists for the initial assessment of patients presenting with symptoms such as chest pain and weakness, provided alongside key clinical decision tools that help estimate the likelihoods of time-critical diagnoses or negative outcomes. The compendium's compact format makes it a useful bedside tool.

ABSTRAKT Syftet med föreliggande studie är att ge en samlad bild av läkarsekreterarens arbete med medicinsk dokumentation i historiskt perspektiv samt att skapa förståelse för att journalskrivning är en vacker konst, som nästan fallit i glömska. Läkarsekreterarna tillkom för att sjukhusen skulle skapa vård och kvalitet för så många patienter som möjligt och de första läkarsekreterarna anställdes i början av 1920-talet för att avlasta läkarna med det expeditionella rutinarbetet samt journalskrivning. Den nya yrkesrollen etablerades och läkarsekreteraren blev ett begrepp. Framstegen medför en optimism bland läkarsekreterarna vars anseende och självsyn ökar. Läkarsekreterarens arbetsuppgifter på 1950-talet och fram till 1990-talet var relativt likartade. Den väsentliga skillnaden är hur arbetsuppgifterna utförs. Studien visar vilken enorm genomslagskraft den tekniska utvecklingen fått; i läkarsekreterarens arbetsvärld är det maskinell utrustning som främst utvecklats. 1970-talet kännetecknas främst av en arbetsorganisation där läkarsekreterarna nästan enbart arbetar med journalutskrift efter diktafon i en s k “Skrivcentral”. Patientkontakten var borta utom för dem som satt i receptionen. En omorganisation till decentralisering under 1980-talet öppnade möjligheter för läkarsekreterarna att integreras i arbetet kring patienten. Läkarsekreterarna upplever det positivt att ingå i vårdlaget och på så sätt få fungera som “spindeln i nätet”. En stark brytningstid råder i mitten av 1980-talet, när sjukvården står inför införandet av integrerade datorsystem och datorjournal, och den medicinska dokumentationen förändras med därtill hörande arbetsuppgifter, och ett förändrat arbetsinnehåll för läkarsekreterarna. Allt mer varierande arbetsuppgifter och mer avancerade uppgifter börjar tona fram under 1990-talet.. Studien visar en förändring mot en tydligare och självständigare yrkesroll. Under 1980- och 1990-talen förändrades de ekonomiska och personella förutsättningarna inom hälso- och sjukvården. Den totala bemanningen inom sjukvården reducerades. Denna fas kännetecknas främst av att den medicinska dokumentationen började att föras över på läkarna och ett flertal administrativa arbetsuppgifter lades på vårdpersonalen, arbetsuppgifter som tidigare skötts av läkarsekreterare. Utbildningen till läkarsekreterare har fördjupats och uppdaterats över tid. I studien kan man se en koppling mellan läkarsekreterarens specialkunskaper i medicinsk dokumentation och kvaliteten på den medicinska dokumentationen. Upplevelsen som specialist i medicinsk dokumentation kan sägas vara stark. Att dra någon säker slutsats av resultatet av studien går inte men studien kan tillföra ny kunskap om läkarsekreterarens arbete med medicinsk dokumentation och förmedla en ökad kunskap om läkarsekreterarens ansvarsområde.

I oktober 2010 träffades arkeologer, medeltidsarkeologer, historiker, idéhistoriker, etnologer, latinare och religionshistoriker i Lund för att diskutera arkeologins historia. Symposiet blev grund för denna artikelsamling. I boken beskriver forskare hur idéer, människor, platser, fornlämningar och fornfynd har format synen på det förflutna: Hur har metoder uppstått och spridits? Vad fanns innan arkeologin och vem skapade den, forskare, kufar eller kungligheter? Vad visar våra museer? Hur har arkeologer, lokalbefolkning och myndigheter mötts? Arkeologi handlar om forntiden, men speglar också alltid samtiden.

Att skratta är mänskligt. Skrattets betydelser, funktioner och känslor är emellertid knappast universella. De skiftar över tid, rum och sociala sammanhang. I den här boken undersöks bland annat skrattets relation till makt och motstånd samt humorns betydelse i skapande av gemenskap och utanförskap. Gemensamt för artiklarna är att kulturvetenskapliga perspektiv tillämpas på olika studieobjekt samt att författarna dessutom använder humor respektive förlupna, meningslösa, bitska, glada, malplacerade, inkännande eller rent av sardoniska skratt för att undersöka viktiga politiska, sociala och kulturella frågor. Läs om skrattande flottister i en allvarlig marin kontext; samtidens syn på skrattets utrymme i islam och muslimers användande av humor för att utmana normer; den ironiska generationens försvar av normer; humorns betydelse i Liverpools beatlesturism; till synes harmlös men betydelsefull humor i vardagliga sammanhang; svensk-finska konflikter och humor som politiskt vapen; överviktigas användande av humor för att bryta samhälleliga fetmafobier; hur norrmän ler åt så kallade partysvenskar i Oslo och; skrattets mångskiftande betydelser i psykiatrins historia. Författarna är etnologer och folklorister från Finland, Norge och Sverige.

Earlier research has treated the metaphors and similes in Seneca’s Epistulae Morales too much as separate units. In this study, Dr Aron Sjöblad argues that we rather ought to concentrate on the way they interact with each other. In the fi rst chapter, Sjöblad demonstrates that a single source domain, the human body, unites many of the metaphors that have been treated as distinct groups in earlier research. In chapter two, it is showed that the Stoic idea of a psychological defence wall around the human soul is closely connected to the metaphors where Seneca makes use of theatre, slavery, and money. In chapter three, Sjöblad explores the intricate relation between the iter vitae and the iter ad sapientiam metaphors and makes it plain that new meaning emerges when we study the interplay between them.

ABSTRAKT Medicinhistoriskt sett har den medicinska dokumentationens utveckling inneburit att patientjournalen ändrat både form och karaktär. Den medicinska dokumentationen utgjordes vid 1700-talets början av små handskrivna anteckningar, som var avsedda som stöd för eget minne. Den enskilde läkaren ägde själv sina journalliknande handlingar. Grunden till den medicinska dokumentationen i patientjournalen lades sannolikt genom professor Nils Rosén von Rosensteins avhandling om medicinsk journalskrivning 1730. Målsättningen var rätt dokumentation om sjukdomars förlopp. Helhetssynen på patienten framträder starkt. Det första formella journalsystemet utvecklades, och en systematisk medicinsk dokumentation i patientjournalen blev genomförbar i samband med öppnandet av Serafimerlasarettet i Stockholm 1752. Systemet för medicinsk journalskrivning vidareutvecklades, och man kan vid mitten av 1800-talet spåra en strukturerad uppläggning av den medicinska dokumentationen vid Serafimerlasarettet i Stockholm. Detta medverkar till att skapa ett fullständigt dokumenterat sjukdomsförlopp, vilket än idag är ett viktigt instrument för den läkare som behandlar patienten. Centrala direktiv för medicinsk dokumentation utfärdades 1863 och avsåg ett centralt standardformulär för länslasarettens patientjournaler. Patientjournalens struktur förändrades och en mer administrativ syn på patientjournalens innehåll började att ta form. En påtaglig förändring av den medicinska dokumentationen är att patientjournalens innehåll inte används enbart som stöd för minnet utan kan ses som ett instrument för beslut. Patientjournalen innehåller uppgifter på vilka en läkare grundar sina medicinska beslut. Patientjournalen har under 1900-talet utvecklats till att fungera som ett standardiserat kommunikationsmedel i enlighet med de medicinska kraven. De medicinska kraven är att patientjournalen skall innehålla tillräcklig information, som är korrekt och klart strukturerad, så att en läkare kan planera, genomföra och följa upp vården av patienten. De medicinska kraven framträder klart i studien när det gäller patientjournalens utformning och innehåll. En stark förändring är att den medicinska dokumentationen i allt högre grad kan medverka till att vidarebefordra kunskap om patienten till andra berörda parter men även tillhandahåller retrospekt när patienten vid ett senare tillfälle blir aktuell. Genom nämnda förändringar kan den medicinska dokumentationen medverka till vetenskaplig bearbetning av patientjournalens material. Den medicinska dokumentationens olika funktioner har förstärkts under 1900-talet och patientjournalens vårdadministrativa värde har successivt ökat. Studien visar att de anförda kriterierna i Rosén von Rosensteins avhandling 1730 med stor sannolikhet har präglat journalföringen under tre sekler, fortfarande med den ursprungliga strukturen bibehållen.

While broadcast news struggles to attract young audiences, political comedy is becoming more and more popular. To understand this popularity, this thesis explores audience engagement in political comedy among Swedish young adults – focussing on how it encourages citizenship, both in the political and the cultural sense. By applying a contextualising, qualitative audience approach, the study considers the generic qualities of contemporary political comedy, how the audience defines and values it, and how this connects to identity and citizenship. The results indicate that political comedy is an important emerging space for political communication. Particularly, political comedy engagement answers to some of the uneasiness and uncertainties facing today’s young adult citizens: by inviting, representing, and valuing both critical and emotional investment.

Inom internationell forskning har på senare år intresset ökat för frågan om vad de teknologiska och organisatoriska förändringarna under den andra industriella revolutionen innebar för kraven på arbetskraftens kvalifikationer och kompetens. Av de industrier som kom att spela en viktig roll för den starka ekonomiska utvecklingen i Sverige från 1890-talet och framåt befann sig verkstadsindustrin i frontlinjen. I denna studie, som baseras på ett unikt källmaterial med detaljerade uppgifter på individ- och företagsnivå, studeras sambandet mellan teknologisk förändring, yrkesskicklighet och lön i ett antal verkstadsföretag. I avhandlingen visas att den snabba utvecklingen av verkstadsindustrin i hög grad underlättades av en välutbildad arbetskraft och av att ett betydande humankapital hade ackumulerats i branschen i slutet av 1800-talet. Erfarenhet var den viktigaste lönebestämmande faktorn, men även formell utbildning hade börjat få betydelse för verkstadsarbetarnas löneutveckling. I avhandlingen visas också att den relativa efterfrågan på yrkesskicklig arbetskraft följde de stora cykliska förändringarna i den ekonomiska utvecklingen under 1800-talets senare decennier.

Under 1990-talet kom ordet kulturarv att användas för att beskriva samhällets förmåga, vilja och praktiker för att bevara och använda företeelser ur det förflutna. I Sverige, liksom i Europa, genomfördes under denna tid flera politiskt initierade satsningar och projekt som handlade om både hur kulturarv kunde tjäna samhället och vad som borde ingå i kategorin kulturarv. Boken handlar om dessa projekt och om hur olika företeelser diskuterades som möjliga kulturarv. Vilka sociala kategorier borde representeras? Hur kunde kulturarv användas? För vad och vem var begreppet tillämpbart? I boken undersöks dels svenska och europeiska kampanjer, dels förhandlingar om företeelser vars kulturarvsstatus är och har varit vacklande. Hemslöjdsrörelsens historia med särskild fokus på virkning som omtvistat kulturarv är ett exempel. Biologiskt kulturarv i form av den välkända Linderödsgrisen, ett annat. Mångtydiga platser – inte sällan med industrihistoriskt förflutet – som vacklar mellan kulturarv och naturligt förfall, är ett tredje exempel. Gemensamt för dessa olika exempel är att de alla väcker frågor om vad som är och borde vara kulturarv. Fallstudierna ramas in av två kapitel om den offentliga kulturarvspolitiken under 1990-talet och det tidiga 2000-talet. En serie kampanjer och projekt, i Europa och i Sverige, tog som utgångpunkt kulturarvens tänkta förmåga att bidra till en föreställd gemenskap och mångfald. Varför och på vilket sätt kom kulturarvsbegreppet åter i användning på detta sätt? Författarna är verksamma i ämnena arkeologi, etnologi, konstvetenskap, kulturvård och museologi.

I svensk nittonhundratalshistoria har Statens Institut för rasbiologi ofta uppmärksammats som ett lik i lasten. Institutet har framställts som belägg för en statligt sanktionerad rasism och som en härd för nazism. Institutets skamfilade rykte har använts i diskussionen om den svenska folkhemspolitiken och i bedömningen av det svenska forskarsamhället. Syftet med den här framställningen är att så gott det går visa vilken verksamhet man egentligen bedrev. Fram träder institutets förste chef Herman Lundborg och hans efterföljare och motpol Gunnar Dahlberg men också en rad av tidens större och mindre namn, alla intresserade av statlig rasforskning. Denna historik är den första som utifrån källstudier granskar Rasbiologiska institutets verksamhet. Boken kom 2002 ut i en andra upplaga.

Ung och skuldtyngd ger en djupgående inblick i upplevelsen av att som ung vuxen leva med skuldsättningsproblem - överskuldsättning - i dagens moderna konsumtions- och kreditsamhälle. Under två års tid har forskarna genom upprepade etnografiska intervjuer följt 18 personer mellan 18 och 25 år som är överskuldsatta. Resultaten besvarar frågor som: Hur kommer det sig att unga personer får problem med skulder? Vilka sociala och relationella konsekvenser upplever de unga till följd av sin skuldsättning, och hur påverkas deras inträde i vuxenlivet? Det visar sig att vägarna in i överskuldsättning kan vara många, och de handlar långt ifrån alltid om onödig överkonsumtion eller bristande finansiell kunskap. Psykisk ohälsa, missbruk, våldsutsatthet, kriminalitet och – inte minst – ekonomisk knapphet är andra bakomliggande orsaker. Och för de unga vuxna som hamnat i överskuldsättning är även konsekvenserna många. De upplever stora begränsningar i sina möjligheter att leva sitt liv som ”ung”, men även i att ta steget vidare in i vuxenlivet. Aspekter av klass, kön, etnicitet och funktionshinder får också avgörande betydelse för hur livet som överskuldsatt gestaltar sig. Denna forskningsrapport vänder sig till alla som är intresserade av ämnet överskuld-sättning, men framför allt till professionella som jobbar med socialt arbete och träffar unga (eller andra) som har problem med skulder, och i rapportens sista kapitel diskuteras vägar framåt för att på ett adekvat sätt förebygga överskuldsättning och stötta personer som lever med skuldsättningsproblem. Rapporten sammanfattar de empiriska resultaten från forskningsprojektet Skuldtyngd - Unga vuxna och skuldens dimensioner som bedrivits i samarbete mellan Lunds universitet och Göteborgs universitet mellan 2021 och 2025. Erik Eriksson är docent i socialt arbete på Socialhögskolan vid Lunds universitet. Tobias Davidsson är universitetslektor på Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet.

The British polymath John Dee (1527-1609) is one of the most fascinating personalities of the early modern era. A notorious magician and alchemist, as well as a respected scientist and mathematician at the court of Elizabeth I, he challenges our traditional view of the Renaissance occultist. This study offers a new perspective on Dee’s occult philosophy. Situating his works in the context of early modern notions of “natural” languages, it examines Dee’s continuous search for a language which could yield knowledge of both nature and God. This previously neglected subject provides fresh insights into the underlying motives of Dee’s seemingly disparate interests and works. At the same time, this study reassesses the role of language in early modern thought. Challenging prevailing interpretations of how “natural” languages, hieroglyphics, allegory, and word magic were viewed in the Renaissance, it argues for a more balanced approach, describing how these concepts were dependent on cultural narratives which made it possible to metaphorically associate language, nature, and man with the Word of God.

A software’s analysis and re-arrangement of strings of letters and words produces an irritating echo. It is an irritating echo because, at times, the algorithmic attempts to modify, create, and translate legal texts reveal residual traces of reality which rigorous and systematic legal processes aimed to eradicate. Conversely, it is also irritating because, at times, the algorithmic engagement with law surpasses the lawyer’s desire to reduce reality into legal form by ruthlessly succeeding with the expulsion of any non-technological elements from the realm of legal language. Valentin Jeutner is Associate Professor of International Law at the Faculty of Law, Lund University and Senior Retained Lecturer at Pembroke College, Oxford. ”Epic” Marina Aksenova ”Hilarious and disturbing and sometimes both” Fleur Johns ”Compelling and provocative” M. nourbeSe Philip ”Original” Philippe Sands

Storstadens dagbok är en fascinerande resa genom Stockholms nöjesliv under det sena 1800-talet. Det är en historia om boulevardpressen och dess självupptagna skribenter som rörde sig genom en huvudstad i förändring. Det handlar om hur små tidningar både konkurrerade och samverkade i ett mångfasetterat mediesystem. Samtidigt som boulevardisterna försökte få sin verksamhet att gå runt gjorde de storstaden hanterlig för sina läsare. Det storstadsprojekt boulevardpressen ägnade sig åt ges liv och konturer av figurer som den självutlämnande Jörgen, den överblickande Torbjörn och den argsinte Léon. Den relativt bortglömda boulevardpressen var dock inget fenomen i offentlighetens marginal. Vid sidan om de växande drakarna fanns andra typer av tidningar som frodades. Men de var inte historiens vinnare. Att studera dessa förlorare bidrar till fördjupad kunskap om både det sena 1800-talets medieklimat och större presshistoriska förändringsprocesser. Den kunskapen ger även relevanta perspektiv på vår samtids mediala situation.

When archaeologists claim to study social and cultural structures and phenomena, patterns of social engagement and human interaction in general, the study is always based on the material and culture of the past. It is understood that these objects were created and crafted by people of the past, but the weight of this is not always recognized: the fact that no matter what phenomenon we might focus on, we are always studying the material expression of past manufacture and production. The acknowledgement leads to the question of how and to what degree craft and technology can be said to be inherently human and to what degree they shape and mirror societies. In Grasping Technology, Assessing Craft, Ulla Isabel Zagal-Mach Wolfe attempts to achieve a comprehensive understanding of the inherently social phenomena of craft and technology and subsequently how to study them through the limited empirical material of the archaeological record.

Det handlar om tre matcher i veckan, 55 matcher på en säsong. Det handlar om att, när andra går och lägger sig, byta om hoppa upp på cykeln och cykla till nattpasset. Det handlar om att ha varit nåbar kvällen innan och närvarande mor-gonen efter. Det handlar om att orka. Det handlar om förutsättningar för att pre-stera. Det handlar om en dynamisk process vi kallar återhämtning. Denna skrift beskriver och diskuterar några exempel och individers erfarenheter kring återhämtning och hur denna process är kopplad till framförallt arbete och arbetsprestationer, men också till livet utanför arbetets sfär. Vi närmar oss områden och frågor som: vilka förutsättningar eller brist på sådana finns för återhämtning? Vilka strategier vidtas? Vilka platser signalerar och vilket sällskap associerar vi till återhämtning? Erfarenheterna är hämtade från professionella ishockey-spelare, nattarbetande bagare och skolledare.

Föreställ dig att du behöver hjälp av en annan människa för att klara alla dagliga rutiner och vardagens alla praktiska bestyr. Du behöver hjälp med allt från att komma upp ur sängen till att handla, laga mat och äta. Kanske behöver du också hjälp för att kunna kommunicera med andra människor. Föreställ dig sedan att din uppgift är att bistå en annan människa i alla tänkbara situationer i hans eller hennes hem, på arbetet eller offentliga platser av olika slag. Hur skulle du göra för att få vardagen att fungera? Vem skulle du vilja anställa eller arbeta hos? Hur skulle du agera? Hur skulle du hantera den andres ständiga närvaro? Denna avhandling fördjupar sig i hur brukare av personlig assistans och deras personliga assistenter gör. Brukarna har omfattande fysiska funktions-nedsättningar. Merparten av de personliga assistenterna är i liknande ålder och av samma kön som brukarna. I deras interaktion och beskrivningar av vardagen med personlig assistans återkommer tre teman: perioder eller stunder av overksamhet, förhandlingar kring vem som ska ta initiativ och ett vänskapligt sätt att förhålla sig till varandra. Hur kommer detta sig? Vilken betydelse har det för att realisera personlig assistans? Avhandlingen söker svar på dessa och flera andra frågor.

This book compares cultures of natural philosophy in Denmark and Sweden from the Reformation to around 1700. Rather than treating natural philosophers as individuals, it analyses the rise of particular circles and cultures, which stimulated new approaches to the study of nature in talented individuals. As a study of culture, it does not treat natural philosophy as an autonomous phenomenon, but connects it to the political, social and religious framework of the surrounding society. The book ventures to explain the highly different national style of natural philosophy in Denmark and Sweden, and why the flourishing scientific culture in Copenhagen in the mid-17 th century had withered only few decades later, while science in Sweden attained momentous prestige and support in the decades around 1700.