Storstadens dagbok är en fascinerande resa genom Stockholms nöjesliv under det sena 1800-talet. Det är en historia om boulevardpressen och dess självupptagna skribenter som rörde sig genom en huvudstad i förändring. Det handlar om hur små tidningar både konkurrerade och samverkade i ett mångfasetterat mediesystem. Samtidigt som boulevardisterna försökte få sin verksamhet att gå runt gjorde de storstaden hanterlig för sina läsare. Det storstadsprojekt boulevardpressen ägnade sig åt ges liv och konturer av figurer som den självutlämnande Jörgen, den överblickande Torbjörn och den argsinte Léon. Den relativt bortglömda boulevardpressen var dock inget fenomen i offentlighetens marginal. Vid sidan om de växande drakarna fanns andra typer av tidningar som frodades. Men de var inte historiens vinnare. Att studera dessa förlorare bidrar till fördjupad kunskap om både det sena 1800-talets medieklimat och större presshistoriska förändringsprocesser. Den kunskapen ger även relevanta perspektiv på vår samtids mediala situation.

Today shared media content and virality represent significant phenomena, but they are not as unique to our current society as commonly assumed. More than a century before the internet, information circulated within a network of newspapers that borrowed texts from both nearby and distant sources. From the late eighteenth century to the early twentieth century, newspapers gradually gained greater significance as a technological medium. However, a fundamental yet often overlooked characteristic of these newspapers was their cut-and-paste nature, which facilitated the widespread dissemination of text items in time and space. Employing a computer-assisted methodology to identify chains of text reuse in over 7.5 million newspaper pages derived from 1629 distinct newspaper titles, Information Flows across the Baltic Sea introduces a comprehensive database of reused texts. It examines the types of content that traversed transnationally and those that remained local. By combining a digitally enhanced bird’s-eye view with meticulous close readings, the book widens our understanding of the cultural relations across the Baltic Sea.

Storstadens dagbok är en fascinerande resa genom Stockholms nöjesliv under det sena 1800-talet. Det är en historia om boulevardpressen och dess självupptagna skribenter som rörde sig genom en huvudstad i förändring. Det handlar om hur små tidningar både konkurrerade och samverkade i ett mångfasetterat mediesystem. Samtidigt som boulevardisterna försökte få sin verksamhet att gå runt gjorde de storstaden hanterlig för sina läsare. Det storstadsprojekt boulevardpressen ägnade sig åt ges liv och konturer av figurer som den självutlämnande Jörgen, den överblickande Torbjörn och den argsinte Léon. Den relativt bortglömda boulevardpressen var dock inget fenomen i offentlighetens marginal. Vid sidan om de växande drakarna fanns andra typer av tidningar som frodades. Men de var inte historiens vinnare. Att studera dessa förlorare bidrar till fördjupad kunskap om både det sena 1800-talets medieklimat och större presshistoriska förändringsprocesser. Den kunskapen ger även relevanta perspektiv på vår samtids mediala situation.

Today shared media content and virality represent significant phenomena, but they are not as unique to our current society as commonly assumed. More than a century before the internet, information circulated within a network of newspapers that borrowed texts from both nearby and distant sources. From the late eighteenth century to the early twentieth century, newspapers gradually gained greater significance as a technological medium. However, a fundamental yet often overlooked characteristic of these newspapers was their cut-and-paste nature, which facilitated the widespread dissemination of text items in time and space. Employing a computer-assisted methodology to identify chains of text reuse in over 7.5 million newspaper pages derived from 1629 distinct newspaper titles, Information Flows across the Baltic Sea introduces a comprehensive database of reused texts. It examines the types of content that traversed transnationally and those that remained local. By combining a digitally enhanced bird’s-eye view with meticulous close readings, the book widens our understanding of the cultural relations across the Baltic Sea.