Johanna Ottosson – författare

I augusti 2016 censurerades det ikoniska krigföringsfotografiet Napalm Girl av Facebook. Anledningen var inte att skydda känsliga användare mot obehagliga krigsscener, utan för att den nioåriga flickan på bilden var naken. I oktober samma år censurerades Svenska Cancerfondens bröstskola som skulle vägleda kvinnor att upptäcka bröstcancer i tid. Illustrationerna av två stycken rosa bröst bedömdes vara naket innehåll och togs därmed bort från plattformen. Den sociala plattformen Facebook startades med visionen att föra människor samman i en digital gemenskap och göra världen till en mer öppen plats. Men kan vi verkligen enas om att detta är vad som har åstadkommits? Studien tittar på fjorton händelser där bilder av kvinnlig nakenhet i olika former har censurerats av Facebook eftersom de bestrider plattformens riktlinjer. Med hjälp av tekniskt utvecklade algoritmer som verkar i det dolda, kan Facebook konstant övervaka användarna och se till att riktlinjerna följs. Visionen om öppenhet är helt oförenlig med hur dessa algoritmer i det tysta formar hur vi uppfattar världen och i detta fall kvinnlig nakenhet. Vad händer när ett av världens mäktigaste företag utformar egna etiska riktlinjer, men sedan vägrar ta ansvar för konsekvenserna? Och vad gör detta i sin tur med synen på kvinnlig nakenhet? Vad fotografen Nick Út och Svenska Cancerfonden inte visste var att deras bilder skulle komma att handla om något helt annat än civilt lidande och sjukdomsupplysning och istället bli underlag för en hätsk debatt gällande nakenhet, sexualisering och censur i sociala medier.