Erik Eriksson – författare

Ung och skuldtyngd ger en djupgående inblick i upplevelsen av att som ung vuxen leva med skuldsättningsproblem - överskuldsättning - i dagens moderna konsumtions- och kreditsamhälle. Under två års tid har forskarna genom upprepade etnografiska intervjuer följt 18 personer mellan 18 och 25 år som är överskuldsatta. Resultaten besvarar frågor som: Hur kommer det sig att unga personer får problem med skulder? Vilka sociala och relationella konsekvenser upplever de unga till följd av sin skuldsättning, och hur påverkas deras inträde i vuxenlivet? Det visar sig att vägarna in i överskuldsättning kan vara många, och de handlar långt ifrån alltid om onödig överkonsumtion eller bristande finansiell kunskap. Psykisk ohälsa, missbruk, våldsutsatthet, kriminalitet och – inte minst – ekonomisk knapphet är andra bakomliggande orsaker. Och för de unga vuxna som hamnat i överskuldsättning är även konsekvenserna många. De upplever stora begränsningar i sina möjligheter att leva sitt liv som ”ung”, men även i att ta steget vidare in i vuxenlivet. Aspekter av klass, kön, etnicitet och funktionshinder får också avgörande betydelse för hur livet som överskuldsatt gestaltar sig. Denna forskningsrapport vänder sig till alla som är intresserade av ämnet överskuld-sättning, men framför allt till professionella som jobbar med socialt arbete och träffar unga (eller andra) som har problem med skulder, och i rapportens sista kapitel diskuteras vägar framåt för att på ett adekvat sätt förebygga överskuldsättning och stötta personer som lever med skuldsättningsproblem. Rapporten sammanfattar de empiriska resultaten från forskningsprojektet Skuldtyngd - Unga vuxna och skuldens dimensioner som bedrivits i samarbete mellan Lunds universitet och Göteborgs universitet mellan 2021 och 2025. Erik Eriksson är docent i socialt arbete på Socialhögskolan vid Lunds universitet. Tobias Davidsson är universitetslektor på Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet.

Skriver med blod är andra delen i Erik Erikssons romanserie om några människor i Stockholm och förorterna under årtiondena efter kriget när livet förändrades för många. En historia om rika och fattiga, och om vreden mot de hänsynslösa som flockas kring storstadens svaga.

Eldens tid och isens dagar är del i tre i serien Sagan om vår nya tid. Berättelsen utspelas under några år på 1960-talet när Vietnamkriget var den stora politiska frågan i världen och i Sverige. Johan Steiner är reporter i Vietnam. Han förstår att han måste älska innan det är för sent och återvänder till sin ungdoms älskade Helena, som har man och barn. Deras kärlek blir ofrånkomlig och dramatisk.

1969 blir Olof Palme svensk statsminister. Vietnamkriget delar världen. Stockholm är en politisk huvudstad där spionerna samlas. Motsättningarna skärps mellan USA och Palmes regering. Sara Lundgren är spanare hos Säpo, men hon börjar undra: På vilken sida står egentligen den svenska säkerhetspolisen? Sara ser det hon inte borde se och tvingas välja sida.

In "Oktobermeer" schildert Eriksson eine dramatische Dreiecksgeschichte, die sich in Grisslehamn und Stockholm in den 1980er Jahren abspielt. Der sowjetische Seemann Michail springt von seinem Schiff ins Meer, kommt am Strand von Grisslehamn an Land und trifft dort als erstes die verheiratete Lehrerin Helena. Michail hat seine Frau und seinen Sohn in der Sowjetunion zurückgelassen, nun drängt es ihn zwischen Helena und ihren Mann Rolf. Die komplizierte Geschichte hat kein glückliches Ende, aber Erik Eriksson gelingt es dennoch, diese wehmütige und traurige Liebesgeschichte auf eine sehr anrührende Weise zu Ende zu bringen.

Als Lasse Bergmann, einst investigativer Fernsehjournalist, heute heruntergekommener Säufer, tot in seiner Wohnung im Stockholmer Süden aufgefunden wird, bekommt die junge Kriminalinspektorin Margret Mattson den Auftrag, diesen wenig glanzvollen Routinefall aufzuklären. Gemeinsam mit dem wegen Gewalt im Dienst suspendierten Ex-Polizisten Verner Lindgren entdeckt sie, dass aus Lasses Archiv wichtige Unterlagen über die sogenannte Bordellaffäre, die Schweden vor Jahren erschütterte, verschwunden sind. Führt diese Spur bis in die Gegenwart? Margret und Verner tauchen immer tiefer ein in eine Welt, in der die einen Männer junge Mädchen kaufen und die anderen gut daran verdienen, bis schließlich Margret selbst sich auf einen tödlichen Handel einlässt. Nach "Herbst der Vergeltung" ist "Bleierne Schatten" Erik Erikssons zweiter Kriminalroman um das ungleiche Stockholmer Ermittlerpaar Margret Mattson und Verner Lindgren. Wie schon bei ihrem ersten Fall geht es auch hier um Gewalt gegen Frauen, um Täter und Opfer auf der Schattenseite der schwedischen Gesellschaft.

In Erik Erikssons neuem Buch bildet die Küste Roslagens den Hintergrund für eine breit angelegte Familienchronik in insgesamt vier Bänden, die Anfang des 19. Jahrhunderts bei der jungen Magd Johanna beginnt. Sie ist ein fleißiges und kluges Mädchen, das im Alter von 14 Jahren ihr Zuhause verlässt, um in der Postmeisterei von Grisslehamn als Magd zu arbeiten. In einer elenden Hütte in Byholma lässt sie ihre alleinstehende Mutter, ihren kleinen Bruder und zwei dem Alkohol verfallene Onkels zurück. Der Dienst in der Küche des Posthauses bringt Johanna eine Welt nahe, die weniger von Armut geprägt ist. Neue Möglichkeiten eröffnen sich für das Mädchen, neue Freundschaften und auch eine erste Liebesbeziehung. Kristoffer ist ein junger Soldat, der in Grisslehamn stationiert ist, ihre gemeinsame Zeit jedoch ist kurz. Draußen in der Welt herrscht Napoleon und Kristoffer muss gegen die Russen auf der anderen Seite des

Ein Selbstmord auf dem Dachboden. Ein Ertrunkener im See. Ein Unfall in der U-Bahn-Station. Zumindest sieht es auf den ersten Blick so aus ... Oder haben die Opfer etwas gemeinsam? Ex-Kommissar Verner Lindgren, wegen maßloser Gewalt im Dienst vom selbigen suspendiert, ermittelt auf eigene Faust zusammen mit einer ehemaligen Kollegin in einem Vorort Stockholms. Verner Lindgren ahnt den Zusammenhang, und seine eigene Vergangenheit ist ihm Muster zur Aufklärung der Todesfälle.

Erik Erikssons persönliche Familiengeschichte handelt von Heimatsuche und Heimatverlust, von der Einsamkeit im Miteinander und den Tücken menschlicher Kommunikation. Während seine Großeltern mütterlicherseits in den Wirren der russischen Oktoberrevolution von Samara an der Wolga nach Schweden fliehen müssen, versuchen die Eltern seines Vaters im verheißungsvollen Amerika einen Lebensstandard zu finden, den sie im ärmlichen Schweden niemals erreichen könnten - scheitern aber. So lernen sich Erikssons Eltern eher unfreiwillig in Schweden kennen, wo beide ihrer Meinung nach nicht hingehören.Erik Eriksson hat sich intensiv mit seiner Familiengeschichte auseinandergesetzt, er beschönigt und verklärt nichts und lässt gerade dadurch zu, dass der Leser sich sehr eindrücklich in der Mitte dieser Familie wiederfindet.

Seit dem Sommer 2011 hat der Autor Erik Eriksson mit Journalisten der Tageszeitung Norrtelje Tidning jedes Jahr einen Fortsetzungskrimi geschrieben, der in Norrtälje und dem angrenzenden Schärengebiet spielt. Jedes Kapitel stammt von einem anderen Verfasser, so dass selbst diese bis zuletzt über den Ausgang der Geschichten im Unklaren blieben.Hauptfiguren aller drei Teile sind die Kriminalpolizistin Fatima Barsawi und ihre beste Freundin Malin Skogh.Krimi 1: Der pensionierte Gymnasiallehrer Gustavsson wird eines Morgens tot aus dem Hafenbecken gefischt - einziger Verdächtiger ist ausgerechnet Malins Bruder. Bei den Nachforschungen geraten Fatima und Malin in die Schusslinie eines gefährlichen Schmuggelkartells ...Krimi 2: Fatima und Malin verschlägt es auf die abgelegene Insel Söderarm, wo sie einen Selbstfindungskurs besuchen. Bald zieht ein mächtiger Sturm auf und schneidet die Teilnehmer vom Festland ab. Als dann auch noch eine Teilnehmerin auf mysteriöse Weise ums Leben kommt, droht Panik auszubrechen.Krimi 3: In einem Wald in den Außenbezirken Norrtäljes wird eine männliche Leiche gefunden. Der Tote stellt alle vor ein Rätsel: Warum wurde der junge Mann erschossen? Was hat es mit den GPS-Koordinaten in seiner Hosentasche und der roten Feder in seinem Mund auf sich?

Im Mittelpunkt des zweiten Bandes der vierteiligen schwedischen Familiensaga "Liebe und Krieg" steht die 22-jährige Kristina vom Hof Nygården, die Enkelin Johannas aus dem 1. Band, "Das brennende Meer". Man schreibt das Jahr 1854, und der Krimkrieg hat die Menschen im Gebiet des Åländischen Meeres erreicht, vor Grisslehamn segeln englische Kriegsschiffe mit åländischen Gefangenen.Unter dramatischen Umständen lernt Kristina den jungen englischen Deserteur Robert kennen und rettet ihn vor dem Ertrinken. Sie hilft ihm, sich vor den Engländern zu verstecken, um ihn vor der Todesstrafe zu bewahren, und verlässt gegen den Willen ihrer Familie mit ihm Nygården. Unterstützung erfährt sie nur von ihrer Großmutter Johanna. Als die Situation der beiden immer gefährlicher wird, muss Robert schließlich wieder aufs Meer hinaus fliehen und Kristina zurücklassen …

I vårt eget hus ingår i novellsamlingen Fågelsommar: Berättelser om kärlek och flykt.Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

Jag väntar på april ingår i novellsamlingen Fågelsommar: Berättelser om kärlek och flykt.Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

Ordet och det röda ingår i novellsamlingen Fågelsommar: Berättelser om kärlek och flykt.Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

På väg ingår i novellsamlingen Fågelsommar: Berättelser om kärlek och flykt.Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

Efter tystnaden ingår i novellsamlingen Fågelsommar: Berättelser om kärlek och flykt.Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

Sent i Oktober ingår i novellsamlingen Fågelsommar: Berättelser om kärlek och flykt.Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

'Vi gick över en kyrkogård, farsan och jag och läste på gravstenarna. Och det var på våren och farsan sa att han aldrig trott att han skulle bli femtio.Och så kom vi överens om att låta skägget växa under sommaren farsan och jag. Och sedan stack jag ut och liftade och i augusti kom jag tillbaka till stan och då var mitt skägg rödbrunt och ganska yvigt. Och farsans var gråsprängt och han såg gammal ut och sen blev han sjuk.'I 'Farsan och jag' beskriver Erik Eriksson en både vanlig och ovanlig barndom. En försiktig pojke med en alkoholiserad far och en olycklig mor växer upp till en ung man, som ska skapa sig ett eget liv och göra egna val. Från sommarläger med scouterna där de äldre barnen skrämmer de yngre, till sommarjobbet i Norrland och första förälskelsen. Varje novell beskriver ögonblick och händelser som alla format en ung person till den man han senare kom att bli.Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

''Inte åker vid söderut om vi slipper', sa hon. 'Och bär har vi gratis av en sort som ni måste betala massor av pengar för. Men då måste man förstås våga sig ut på en myr för att plocka och det är väl lite riskabelt för den som bara gått på gator.'Nu skrattade alla hennes kompisar eftersom de tyckte att de hade satt stockholmarna på plats.'Innan han åkte upp till norra Norrland hade han fått en pipa av sin far. Tillsammans med ett gäng killar, alla på gränsen mellan att vara tonåringar och vuxna, åker han upp för att odla tall i ett hygge över sommaren. Han hade en flicka han tyckte om i Stockholm men kompisarna vill gärna gå till dansbanan på kvällen, för att se om de kunde få tag i någon tjej. Den enda som någonsin hade någon tur var dock Lars-Åke, som åtminstone kunde få tjejerna att skratta lite.Under midnattssolen kan den som har tur finna kärleken när han minst anar det. I denna novell fångar författaren Erik Eriksson perfekt hur det är att vara ung och osäker, men ändå självsäker.Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

'Jag vet inte vad som satte igång dom där tankarna om döden och maktlösheten. Det blev likadant sen varenda år och inte blev det bättre när jag blev vuxen. Men det var den där sommaren vi började prata om döden, mina kompisar och jag. Och sedan dog Krille.'Först Krille, sedan magistern och farfar. Alla försvinner de, och det som blir kvar är sorg och frågor. Vid varje dödstillfälle väcks olika känslor. Ibland nya, ibland välbekanta. När farfar dör är frågan 'varför'. Han var ju så gammal, att han dog var väl inget konstigt. Efter Krille finns det sorg och och en känsla av undran. I denna novell fångar författaren Erik Eriksson döden, och effekten på de närstående på ett effektfullt sätt. Genom en ung man ögon observerar vi döden, men också livet som är så skört.Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

'Ganska länge trodde jag att han var den enda farsan som drack i området där vi bodde men sen började jag förstå att många av mina kompisars rika farsor drack rätt ordentligt dom också men skillnaden var förstås att dom sällan drack brännvin och framförallt så drack dom aldrig direkt ur flaskan ute i kapprummet.'Farsan dricker jämt, och antingen så börjar han därefter bråka med mamma om någon småsak, eller så försöker han lära sin son någonting nytt. Oftast är det sjömärken eller båtar, farsan hittar på en ramsa, och sonen försöker följa med så gott han kan. Ofta blir han så nervös att han börjar stamma.I denna korta men kärnfulla novell av författaren Erik Eriksson skildras en liten familj med stora problem. Det är en melodramatisk berättelse, med en stark känsla av nostalgi över en svunnen tid och en olycklig barndom.Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

'Det började brinna på eftermiddan och vi hörde brandbilarna när dom körde förbi på Stockholmsvägen nedanför plugget och så fort sista timmen var slut så tog vi cyklarna och åkte iväg. Man såg på långt håll var det brann för stora svarta moln bolmade rakt upp i himlen och en massa flagor och gnistor följde med röken upp i skyn.'När Peters hus brinner kommer hela området för att se på. Brandbil efter brandbil rusar mot den stora vackra trävillan på Lidingö, men det tar flera dagar innan elden är under kontroll. När allt är över finns det knappt ens ett skal kvar, Peters möss är döda och hans fars ovärderliga samling handskrifter är borta. Boken följer hela händelseförloppet genom Peters väns ögon. En liten grabb vars föräldrar inte har råd med en stor trävilla, och som inte har intresse för gamla böcker. Det lilla gänget med pojkar bestämmer sig att ta sig förbi brandmännens vakt och undersöka villans rykande skelett själva, sent en natt. Erik Eriksson målar en ögonblicksbild av en barndom från en svunnen tid, i en novell som är full av nostalgi.Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

'Men fast det var fred nu så pratade alla bara om kriget. Och alla hade varit med i motståndsrörelsen. I alla fall sade dom det. Jag begrep inte så mycket. Dom pratade en rätt svår dansk dialekt för det här var i en liten by på Jylland. Dessutom var det en massa saker som jag inte hade en aning om.' Det är sommar och eftersom föräldrarna har en vän från Danmark så har de åkt på semester till Jylland. Men något konstigt händer, när deras son är ute för sig själv så kallar de äldre barnen honom för 'svenskjävel'. Tonen de har är samma som när de säger 'tyskjävel', och den lilla grabben förstår snart att det inte kan vara något bra. För att komma undan de elaka orden slutar han prata för att inte avslöja sin nationalitet, och han låtsas vara sjuk så att han inte ska behöva gå till utomhusbassängen som har hopptorn. Författaren Erik Eriksson skildrar i novellsamlingen 'Farsan och jag' en barndom från nittonhundratalets mitt.Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

'En del ovanliga saker har hänt mig när det börjat snöa.Det är i alla fall så jag kommer ihåg det. Men ibland undrar jag om det är snön som är själva händelsen eller om det bara råkade snöa samtidigt som någonting annat hände.'Ett sådant tillfälle var när han skulle lifta med en kompis. De skulle till Bergslagen, de kände två tjejer där som de hoppades kunna sova hos. Antalet bilar hade minskat, samtidigt som stora snöflingor började falla från himlen. När en bil äntligen stannar så finns det redan en man och hans son, samt deras stora hund, i den. För de två liftande grabbarna blir det en resa de sent ska glömma.Denna novell är en del av novellsamlingen 'Farsan och jag', som skildrar en barndom från nittonhundratalets mitt.Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

'Det som hände kunde ha hänt var som helst.Nu hände det i alla fall i en röd stuga som värmdes upp med järnkamin men det var en tillfällighet att det hände just där. Det föll sig så. Två händelser var det i samma stuga och det gick ett år mellan händelserna. Ingendera händelserna förklarar dock den andra. Det är en berättelse om det som antänds utan att brinna upp. Efteråt är allt kvar men inget är sig likt. Det låter gåtfullt.Än så länge.'Det var efter nyårsafton och en grupp ungdomar har åkt upp till stugan för att fira nyår. De har med sig mat och vin, och spenderar det mesta av dagarna med att ligga runt kaminen och prata om framtiden. De var jämna par och alla flyttade närmare de man helst ville sitta nära. Det är en trevande ungdomskärlek som spirar, med all den ångest som så ofta följer i hasorna.Denna novell är en del av novellsamlingen 'Farsan och jag', som skildrar en barndom och ungdomstid från förra seklets början.Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

'Jag gick kvar i läroverket ute på Lidingö så det blev att åka spårvagn till plugget varje morgon. Men det var inte så tokigt. Man kunde läsa läxor och prata med kompisar som klev på efterhand som spårvagnen närmade sig Kvarnen som var hållplatsen i närheten av läroverket. En morgon åkte jag förbi Kvarnen.Jag satt kvar när alla andra reste sig och några av kompisarna tittade undrande och nån frågade men jag sade inget utan satt bara kvar.'Han vet det inte säkert ännu, men snart kommer han att ha hoppat av skolan. Tanken har börjat gro, men den har inte helt fått fäste ännu. Hade han åkt till skolan den här morgonen så hade han haft matte nu. Han hatade matte. Istället lämnar han det välbekanta bakom sig, och välkomnar ett äventyr.Denna novell är en del av novellsamlingen 'Farsan och jag', som skildrar en barndom och ungdomstid från förra seklets början.Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

'En dag går jag in till rektorn i läroverket och säger att jag ska sluta skolan.'Får du det för dina föräldrar', frågar rektorn.'Ja, jag får', säger jag. 'Dom är skilda och jag bor hos mamma men hon ligger på sjukhus och är dålig och kan varken prata i telefon eller skriva brev men hon säger att jag får.''Jaha', säger rektorn. 'Då får det väl bli så då. Du ska få avgångsbetyg.'Så var det med den saken.'Efter att ha hoppat av skolan går han till sjöss. Arbetet är tungt och vädret är hårt. Atlantvinden biter i hans kinder, och på händerna har han snart blodiga blåsor. Men sjömanslivet är mer än hårt arbete på sjön, för det finns de kvällar då fartyget lägger till i hamn. De sjömän som varit med länge visar honom till olika krogar och andra etablissemang med mer explicit underhållning.Denna novell är en del av novellsamlingen 'Farsan och jag', som skildrar en barndom och ungdomstid från förra seklets början.Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

'Senare när jag tänkte igenom det här blev jag lite orolig. Jag träffade krigsreportrar som inte kunde leva utan den där spänningen och för dom hade krigsupplevelserna blivit nåt slags drog helt enkelt. Jag förstod att det gällde att passa sig. Livet hemma är mycket mer komplicerat än kriget. Det finns sen gammalt en männens flyktväg från vardagen till faran.'Rädslan har han burit med sig under hela livet. Rädslan var egentligen något annat, någonting som kommer plötsligt. Att plötsligt hamna i en skottlossning på Nordirland eller nära en explosion i Vietnam. Rädsla ger en ingen tid att tänka, reflektera eller planera. Denna novell är en del av novellsamlingen 'Farsan och jag', som skildrar en barndom från nittonhundratalets mitt.Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

'Doktorn lyssnade och tittade som dom gör, och så fick han syn på farsans hand och då blev han intresserad; 'Ni har verkligen en intressant åkomma här. En sammandragning som kan opereras men det krävs att en specialist tittar på er.'En vecka senare körde jag honom till sjukhuset efter en månad var han död. Han hade cancer i hela magen och i levern och så hade han sin gamla handskada som han lärt sig leva med. Men det är väl fingrarna man ser på folk och tänker mest på.Och händerna.'För farsan hade händerna varit ett arbetsredskap. När han skadade sig hade han istället för att söka hjälp lindat en trasa runt och fortsatt jobba. Det var många år sedan nu, men han hade aldrig kunnat öppna handen helt igen. Denna novell är en del av novellsamlingen 'Farsan och jag', som skildrar en barndom och ungdomstid från förra seklets början. Detta är den avslutande delen, både av novellsamlingen, och relationen mellan far och son.Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.