Susanna Johansson - Böcker

This open access book contributes to ongoing discussions about how societies should respond to children who have experienced violence and abuse by delving into the Barnahus model: a multidisciplinary and co-located model whose aim is to provide both justice and recovery to victimised children. The promising model was first implemented in the Nordic region and is currently being diffused across Europe, although scientific knowledge about the model remains scarce: the Barnahus model’s potential for delivering holistic services, the various tensions and dilemmas involved in the model, and how dual mandate of Barnahus can be managed all require further research. Continuing from the volume Collaborating Against Child Abuse (2017) which examined the process of Barnahus’ diffusion in the Nordic countries, the current book digs deeper into the intrinsic institutional tensions of the model, as well as those that might arise during collaboration, in order to advance our understanding of what can be achieved through the model and thus improve the situation of child victims of violence and abuse. An institutional perspective is used in the book which is structured in four parts. The first three parts explore different types of institutional tensions –legal, organisational, and professional-ethical, while the fourth focuses on how these tensions may be balanced. The book’s authors chart this new phase in the diffusion and translation of the Barnahus model. Their analyses will provide valuable guidance to countries that are currently considering or are already implementing the model.

This open access book contributes to ongoing discussions about how societies should respond to children who have experienced violence and abuse by delving into the Barnahus model: a multidisciplinary and co-located model whose aim is to provide both justice and recovery to victimised children.

This book is open access under a CC BY 4.0 license. This edited collection explores the background and implementation of the Nordic Barnahus (or 'Children's House') model – recognised as one of the most important reforms related to children who are the victims of crime in the Nordic region.

This book is open access under a CC BY 4.0 license. This edited collection explores the background and implementation of the Nordic Barnahus (or 'Children's House') model – recognised as one of the most important reforms related to children who are the victims of crime in the Nordic region.

Föreliggande rapport handlar om demokrati, delaktighet och inflytande i två av Lomma kommuns grundskolor. Elevers rättigheter till inflytande finns föreskrivet i barnkonventionen, skollagen, kommunala styrdokument, samt i enskilda skolors lokala arbetsplaner. Rapporten belyser hur dessa förverkligas i skolans vardag. Vad innebär elevinflytande? Hur gestaltas elevinflytandet, formellt och informellt? Hur upplever elever möjligheterna till delaktighet i undervisningen? Skiljer sig förhållningssättet till elevinflytande mellan olika lärare och rektorer? Detta är frågor som diskuterats med elevgrupper, lärargrupper samt med skolornas rektorer. Resultaten från samtalen visar på svårigheterna med att uppnå ett reellt elevinflytande. Hur skall man då gå vidare i riktning mot målen?

Offentlig upphandling spelar en central roll i samhällsplanering och stadsomvandlingsprojekt, där möjligheten att integrera hållbarhetshänsyn har kommit att uppmärksammas alltmer under de senaste decennierna. Bakgrunden till denna rapport härstammar ur projektet ”Samverkan och hållbarhetshänsyn i bygginköpsprocessen”, finansierat av Formas (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande) samt med samfinansiering från Miljöförvaltningen, Malmö stad. Malmö stads stadsomvandlingsprojekt ”Hållbara Rosengård” utgör ett aktuellt exempel på en satsning där offentlig upphandling inom bl.a. byggentreprenader har använts som ett medel för att bidra till hållbar stadsutveckling. Denna rapport presenterar en fallstudie av ett specifikt byggprojekt som genomfördes inom ramen för Hållbara Rosengård och som inkluderade både sociala och miljömässiga hållbarhetskrav i upphandlingen. Rapporten redovisar och diskuterar några centrala empiriska resultat från denna studie, med särskilt fokus på offentlig-privat samverkan å ena sidan och beslutsprocesser och hållbarhetsincitament å andra sidan. Rapporten syftar härutöver till att identifiera några särskilt viktiga områden för fortsatt forskning och utveckling, och att vara till nytta för det fortsatta implementeringsarbetet gällande samverkan kring hållbar offentlig upphandling.