Inom internationell forskning har på senare år intresset ökat för frågan om vad de teknologiska och organisatoriska förändringarna under den andra industriella revolutionen innebar för kraven på arbetskraftens kvalifikationer och kompetens. Av de industrier som kom att spela en viktig roll för den starka ekonomiska utvecklingen i Sverige från 1890-talet och framåt befann sig verkstadsindustrin i frontlinjen. I denna studie, som baseras på ett unikt källmaterial med detaljerade uppgifter på individ- och företagsnivå, studeras sambandet mellan teknologisk förändring, yrkesskicklighet och lön i ett antal verkstadsföretag. I avhandlingen visas att den snabba utvecklingen av verkstadsindustrin i hög grad underlättades av en välutbildad arbetskraft och av att ett betydande humankapital hade ackumulerats i branschen i slutet av 1800-talet. Erfarenhet var den viktigaste lönebestämmande faktorn, men även formell utbildning hade börjat få betydelse för verkstadsarbetarnas löneutveckling. I avhandlingen visas också att den relativa efterfrågan på yrkesskicklig arbetskraft följde de stora cykliska förändringarna i den ekonomiska utvecklingen under 1800-talets senare decennier.

Inom internationell forskning har på senare år intresset ökat för frågan om vad de teknologiska och organisatoriska förändringarna under den andra industriella revolutionen innebar för kraven på arbetskraftens kvalifikationer och kompetens. Av de industrier som kom att spela en viktig roll för den starka ekonomiska utvecklingen i Sverige från 1890-talet och framåt befann sig verkstadsindustrin i frontlinjen. I denna studie, som baseras på ett unikt källmaterial med detaljerade uppgifter på individ- och företagsnivå, studeras sambandet mellan teknologisk förändring, yrkesskicklighet och lön i ett antal verkstadsföretag. I avhandlingen visas att den snabba utvecklingen av verkstadsindustrin i hög grad underlättades av en välutbildad arbetskraft och av att ett betydande humankapital hade ackumulerats i branschen i slutet av 1800-talet. Erfarenhet var den viktigaste lönebestämmande faktorn, men även formell utbildning hade börjat få betydelse för verkstadsarbetarnas löneutveckling. I avhandlingen visas också att den relativa efterfrågan på yrkesskicklig arbetskraft följde de stora cykliska förändringarna i den ekonomiska utvecklingen under 1800-talets senare decennier.

Inom internationell forskning har på senare år intresset ökat för frågan om vad de teknologiska och organisatoriska förändringarna under den andra industriella revolutionen innebar för kraven på arbetskraftens kvalifikationer och kompetens. Av de industrier som kom att spela en viktig roll för den starka ekonomiska utvecklingen i Sverige från 1890-talet och framåt befann sig verkstadsindustrin i frontlinjen. I denna studie, som baseras på ett unikt källmaterial med detaljerade uppgifter på individ- och företagsnivå, studeras sambandet mellan teknologisk förändring, yrkesskicklighet och lön i ett antal verkstadsföretag. I avhandlingen visas att den snabba utvecklingen av verkstadsindustrin i hög grad underlättades av en välutbildad arbetskraft och av att ett betydande humankapital hade ackumulerats i branschen i slutet av 1800-talet. Erfarenhet var den viktigaste lönebestämmande faktorn, men även formell utbildning hade börjat få betydelse för verkstadsarbetarnas löneutveckling. I avhandlingen visas också att den relativa efterfrågan på yrkesskicklig arbetskraft följde de stora cykliska förändringarna i den ekonomiska utvecklingen under 1800-talets senare decennier.