När privatspanaren C.W. Sughrue äntligen hittar författaren Abraham Trahearne är det på en sunkig bar i Kalifornien, där han sitter och dricker med en alkoholiserad bulldog. I baren arbetar Rosie, vars tonåriga dotter tio år tidigare försvunnit i hippie-erans lyckligt nerknarkade San Francisco.
I stället för att köra hem Trahearne tar Sughrue med honom på en resa kantad av urspårade fester och brutala utpressningsförsök allt för att hitta Rosies dotter Betty Sue.

JAMES CRUMLEYS [1939-2008] klassiska kriminalroman En sista riktig kyss [1978] är en våldsam och poetisk berättelse om borttappade själar och överlevande blomsterbarn under ett kallt amerikanskt sjuttiotal.

Såväl George Pelecanos som Dennis Lehane har framhållit den som sin generations mest inflytelserika kriminalroman.


»Den största detektivroman som skrivits under min livstid.« GEORGE PELECANOS

»Mellan Raymond Chandlers The Big Sleep och James Ellroys The Big Nowhere finns egentligen bara ett riktigt stort hårdkokt mästerverk, och det är James Crumleys En sista riktig kyss.« JAN ARNALD, DN

»Nästan omöjlig att lägga ifrån sig. Klassisk amerikansk miljö, klassisk amerikansk kriminallitteratur det är sällan det blir bättre än så här.« GEFLE DAGBLAD

»För den som är det minsta intresserad av hårdkokta deckare är denna makalösa historia ett måste.« DAGENS ARBETE

»Ett tidsdokument, en brytpunkt där Mickey Spillane och Raymond Chandler spökar i bakgrunden men Crumley dessutom mer än sneglat på vildhjärnor som Charles Bukowski och Hunter S. Thompson.« BORÅS TIDNING

»En av det senaste halvseklets mest betydande kriminalförfattare.« JOHN-HENRI HOLMBERG, SYDSVENSKAN

»Jag sträckläser. Jag förvånas över vändningarna, förfasas över våldet och kylan och fascineras av alkoholens strida ström längs vägarna.« ÅSA PETTERSSON, DAGENS BOK

»En smått fantastisk roman. Engagerande, spännande och underhållande rakt igenom. En sista riktig kyss är en riktig sidvändare, inte enbart för att historien är spännande, utan framförallt för att den är så förbannat välskriven. Rapp dialog, träffande skitiga metaforer och målande miljöbeskrivningar av Amerikas bakgator.« SAND IN MY EYES

»James Crumleys En sista riktig kyss som kom ut 1978 är den viktigaste, mest nyskapande noirromanen. Den visade att genren kunde vara så mycket mer. Och stor litteratur.« DENNIS LEHANE

»James Crumley är en amerikansk författare av högsta rang... pyrotekniskt underhållande, sexig, medkännande.« THE VILLAGE VOICE

»En av de mästerliga amerikanska skildrarna av det fattiga, luggslitna och perversa USA. James Crumley skriver så nära och så bra att Tom Waits skulle kunna sätta musik till hans berättelser.« BLASKAN

När privatspanaren C.W. Sughrue äntligen hittar författaren Abraham Trahearne är det på en sunkig bar i Kalifornien, där han sitter och dricker med en alkoholiserad bulldog. I baren arbetar Rosie, vars tonåriga dotter tio år tidigare försvunnit i hippie-erans lyckligt nerknarkade San Francisco.
I stället för att köra hem Trahearne tar Sughrue med honom på en resa kantad av urspårade fester och brutala utpressningsförsök allt för att hitta Rosies dotter Betty Sue.

JAMES CRUMLEYS [1939-2008] klassiska kriminalroman En sista riktig kyss [1978] är en våldsam och poetisk berättelse om borttappade själar och överlevande blomsterbarn under ett kallt amerikanskt sjuttiotal.

Såväl George Pelecanos som Dennis Lehane har framhållit den som sin generations mest inflytelserika kriminalroman.


»Den största detektivroman som skrivits under min livstid.« GEORGE PELECANOS

»Mellan Raymond Chandlers The Big Sleep och James Ellroys The Big Nowhere finns egentligen bara ett riktigt stort hårdkokt mästerverk, och det är James Crumleys En sista riktig kyss.« JAN ARNALD, DN

»Nästan omöjlig att lägga ifrån sig. Klassisk amerikansk miljö, klassisk amerikansk kriminallitteratur det är sällan det blir bättre än så här.« GEFLE DAGBLAD

»För den som är det minsta intresserad av hårdkokta deckare är denna makalösa historia ett måste.« DAGENS ARBETE

»Ett tidsdokument, en brytpunkt där Mickey Spillane och Raymond Chandler spökar i bakgrunden men Crumley dessutom mer än sneglat på vildhjärnor som Charles Bukowski och Hunter S. Thompson.« BORÅS TIDNING

»En av det senaste halvseklets mest betydande kriminalförfattare.« JOHN-HENRI HOLMBERG, SYDSVENSKAN

»Jag sträckläser. Jag förvånas över vändningarna, förfasas över våldet och kylan och fascineras av alkoholens strida ström längs vägarna.« ÅSA PETTERSSON, DAGENS BOK

»En smått fantastisk roman. Engagerande, spännande och underhållande rakt igenom. En sista riktig kyss är en riktig sidvändare, inte enbart för att historien är spännande, utan framförallt för att den är så förbannat välskriven. Rapp dialog, träffande skitiga metaforer och målande miljöbeskrivningar av Amerikas bakgator.« SAND IN MY EYES

»James Crumleys En sista riktig kyss som kom ut 1978 är den viktigaste, mest nyskapande noirromanen. Den visade att genren kunde vara så mycket mer. Och stor litteratur.« DENNIS LEHANE

»James Crumley är en amerikansk författare av högsta rang... pyrotekniskt underhållande, sexig, medkännande.« THE VILLAGE VOICE

»En av de mästerliga amerikanska skildrarna av det fattiga, luggslitna och perversa USA. James Crumley skriver så nära och så bra att Tom Waits skulle kunna sätta musik till hans berättelser.« BLASKAN

När privatspanaren C.W. Sughrue äntligen hittar författaren Abraham Trahearne är det på en sunkig bar i Kalifornien, där han sitter och dricker med en alkoholiserad bulldog. I baren arbetar Rosie, vars tonåriga dotter tio år tidigare försvunnit i hippie-erans lyckligt nerknarkade San Francisco.
I stället för att köra hem Trahearne tar Sughrue med honom på en resa kantad av urspårade fester och brutala utpressningsförsök allt för att hitta Rosies dotter Betty Sue.

JAMES CRUMLEYS [1939-2008] klassiska kriminalroman En sista riktig kyss [1978] är en våldsam och poetisk berättelse om borttappade själar och överlevande blomsterbarn under ett kallt amerikanskt sjuttiotal.

Såväl George Pelecanos som Dennis Lehane har framhållit den som sin generations mest inflytelserika kriminalroman.


»Den största detektivroman som skrivits under min livstid.« GEORGE PELECANOS

»Mellan Raymond Chandlers The Big Sleep och James Ellroys The Big Nowhere finns egentligen bara ett riktigt stort hårdkokt mästerverk, och det är James Crumleys En sista riktig kyss.« JAN ARNALD, DN

»Nästan omöjlig att lägga ifrån sig. Klassisk amerikansk miljö, klassisk amerikansk kriminallitteratur det är sällan det blir bättre än så här.« GEFLE DAGBLAD

»För den som är det minsta intresserad av hårdkokta deckare är denna makalösa historia ett måste.« DAGENS ARBETE

»Ett tidsdokument, en brytpunkt där Mickey Spillane och Raymond Chandler spökar i bakgrunden men Crumley dessutom mer än sneglat på vildhjärnor som Charles Bukowski och Hunter S. Thompson.« BORÅS TIDNING

»En av det senaste halvseklets mest betydande kriminalförfattare.« JOHN-HENRI HOLMBERG, SYDSVENSKAN

»Jag sträckläser. Jag förvånas över vändningarna, förfasas över våldet och kylan och fascineras av alkoholens strida ström längs vägarna.« ÅSA PETTERSSON, DAGENS BOK

»En smått fantastisk roman. Engagerande, spännande och underhållande rakt igenom. En sista riktig kyss är en riktig sidvändare, inte enbart för att historien är spännande, utan framförallt för att den är så förbannat välskriven. Rapp dialog, träffande skitiga metaforer och målande miljöbeskrivningar av Amerikas bakgator.« SAND IN MY EYES

»James Crumleys En sista riktig kyss som kom ut 1978 är den viktigaste, mest nyskapande noirromanen. Den visade att genren kunde vara så mycket mer. Och stor litteratur.« DENNIS LEHANE

»James Crumley är en amerikansk författare av högsta rang... pyrotekniskt underhållande, sexig, medkännande.« THE VILLAGE VOICE

»En av de mästerliga amerikanska skildrarna av det fattiga, luggslitna och perversa USA. James Crumley skriver så nära och så bra att Tom Waits skulle kunna sätta musik till hans berättelser.« BLASKAN