En okänd människas berättelse

En namnlös man tar tjänst som betjänt hos den unge ämbetsmannen Orlov i Sankt Petersburg. Hans verkliga ärende är ett annat: han tillhör den politiska underjorden och hoppas genom Orlov komma nära dennes inflytelserike far. Men medan han väntar och iakttar dras han allt längre in i människornas privata liv – och framför allt i förhållandet mellan Orlov och den gifta Zinaida Fjodorovna.

Zinaida lämnar sitt tidigare liv för kärleken till Orlov, övertygad om att de tillsammans ska kunna skapa något friare och sannare. För honom är förhållandet snart en börda. Den hemlige observatören ser på medan hennes förhoppningar bryts ner, och hans ursprungliga politiska uppdrag börjar samtidigt förlora sin mening. Gradvis förvandlas berättelsen om konspiration och samhällsförändring till något mer personligt: en fråga om ansvar, medkänsla och vad en människa faktiskt gör när hon ställs inför en annans lidande.

En okänd människas berättelse, publicerad 1893, hör till Anton Tjechovs mest säregna längre prosaverk. Här möts det sena 1800-talets revolutionära idévärld och Tjechovs alltmer skeptiska blick på de stora övertygelserna. Varken politiken eller kärleken erbjuder några enkla vägar ut. I stället riktas uppmärksamheten mot människans förmåga till självbedrägeri, passivitet och moraliskt uppvaknande. I översättning av Staffan Dahl.

ANTON TJECHOV [1860–1904] var rysk författare, läkare och dramatiker och räknas till den moderna novellens och teaterns stora förnyare. I sina berättelser och pjäser utvecklade han en litteratur där det avgörande ofta sker under ytan: i tystnaden, vardagen och de möjligheter som aldrig förverkligas. Verk som Måsen, Onkel Vanja, Tre systrar och Körsbärsträdgården har gjort honom till en av den moderna litteraturens mest inflytelserika författare.