Doktorsavhandling i journalistik vid Stockholms universitet 2015. Vid vissa plötsliga och dramatiska dödsfall får även sorgen ett nyhetsvärde och journalistiken får behov av personer som framträder som sörjande, berättar om den avlidne och delar med sig av sina känslor. Men varför väljer människor i sorg att medverka i journalistiken och hur uppfattar de journalisterna som de möter? I sin doktorsavhandling har Anette Forsberg intervjuat 22 personer som medverkat som sörjande i svensk nyhetsjournalistik om dödsfall vid brott och olyckor. Några berättar om hur de pressats att medverka och om hur de känt sig kränkta av journalister. Andra berättar att de mötte sympatiska journalister och om hur medverkan blev en del av den egna sorgeprocessen. Genom uppmärksamheten, i såväl journalistiken som i sociala medier, inbjuds mediepubliken att dela sorgen och visa medkänsla. Detta upplevs som tröstande av framför allt de som är nära anhöriga till vålds- och olycksoffer. Avhandlingen belyser relationen mellan journalister och ”vanliga människor” som blir nyhetskällor, samt de etiska utmaningar som finns i nyhetsjournalistik om sorg.

Doktorsavhandling i journalistik vid Stockholms universitet 2015. Vid vissa plötsliga och dramatiska dödsfall får även sorgen ett nyhetsvärde och journalistiken får behov av personer som framträder som sörjande, berättar om den avlidne och delar med sig av sina känslor. Men varför väljer människor i sorg att medverka i journalistiken och hur uppfattar de journalisterna som de möter? I sin doktorsavhandling har Anette Forsberg intervjuat 22 personer som medverkat som sörjande i svensk nyhetsjournalistik om dödsfall vid brott och olyckor. Några berättar om hur de pressats att medverka och om hur de känt sig kränkta av journalister. Andra berättar att de mötte sympatiska journalister och om hur medverkan blev en del av den egna sorgeprocessen. Genom uppmärksamheten, i såväl journalistiken som i sociala medier, inbjuds mediepubliken att dela sorgen och visa medkänsla. Detta upplevs som tröstande av framför allt de som är nära anhöriga till vålds- och olycksoffer. Avhandlingen belyser relationen mellan journalister och ”vanliga människor” som blir nyhetskällor, samt de etiska utmaningar som finns i nyhetsjournalistik om sorg.

Doktorsavhandling i journalistik vid Stockholms universitet 2015. Vid vissa plötsliga och dramatiska dödsfall får även sorgen ett nyhetsvärde och journalistiken får behov av personer som framträder som sörjande, berättar om den avlidne och delar med sig av sina känslor. Men varför väljer människor i sorg att medverka i journalistiken och hur uppfattar de journalisterna som de möter? I sin doktorsavhandling har Anette Forsberg intervjuat 22 personer som medverkat som sörjande i svensk nyhetsjournalistik om dödsfall vid brott och olyckor. Några berättar om hur de pressats att medverka och om hur de känt sig kränkta av journalister. Andra berättar att de mötte sympatiska journalister och om hur medverkan blev en del av den egna sorgeprocessen. Genom uppmärksamheten, i såväl journalistiken som i sociala medier, inbjuds mediepubliken att dela sorgen och visa medkänsla. Detta upplevs som tröstande av framför allt de som är nära anhöriga till vålds- och olycksoffer. Avhandlingen belyser relationen mellan journalister och ”vanliga människor” som blir nyhetskällor, samt de etiska utmaningar som finns i nyhetsjournalistik om sorg.