Stockholms universitet – förlag

Den här läroboken bygger vidare på Introduktion till polska språket I. I tretton kapitel med texter, grammatiska förklaringar och övningar repeterar du och fördjupar kunskaper du redan har från den tidigare boken, och kompletterar med nya. Läroboken används som kurslitteratur på delkursen Introduktion till Polska språket II på Polska 1B och Polska 1.

Den här läroboken vänder sig till dig som vill lära dig polska som ett främmande språk och helt saknar förkunskaper. I tretton kapitel med texter i stigande svårighetsgrad, grammatiska förklaringar och övningar bygger du successivt upp ett ordförråd och lär dig steg för steg den grammatik du behöver för att kunna tala och förstå vardaglig polska. Läroboken används som kurslitteratur på delkursen Introduktion till polska språket I, Polska 1A.

Lärobok i ryska för nybörjarnivån. Lämplig för gymnasier, högskolor och självstudier. Översättning till svenska av det danska originalet "Møde i Petersborg, læsebog/øvebog", 1999/2001.

Parents’ actions figure centrally in the questions of how deaf and hard of hearing children learn language in social encounters, are educated and participate in society. Definitive answers to these issues continue to be disputed in the wake of technological advancement. The present dissertation explores parenting a child with a cochlear implant and how hearing parents as individuals and in groups experience their new world. In this study, Adams Lyngbäck examines the everyday life of parents and the situations where they encounter the different use of senses. She shows how parents in sensorial differentness make sense and make meaning about language, technology, deafness, disability and activism. Adams Lyngbäck demonstrates that parents face dilemmas extending from cochlear implantation which figure in how they continuously consider possibilities in the futures of their children. How parents deal with uncertainty in their lives and transcend the conflictive atmosphere is considered in terms of a social literacy based on examples of in-depth lived experiences of disability and parenting. Liz Adams Lyngbäck holds a Bachelor of Arts from the University of Kentucky, a Folk High School Teacher Education Degree from Linköping University and a Master of Science from Stockholm University. Her research interests include language and culture, social science of health and illness, critical disability studies, Deaf studies and social justice education. This book is her doctoral dissertation in Education at Stockholm University.

Några av den nya kvinnoforskningens främsta företrädare beskriver i den här boken hur enskilda liv formas av och själva formar den tid man lever i. Författarnas forskargärning har sträckt sig över tid och rum. Bokens kapitel sträcker sig på samma sätt över kontinenter och årtionden. Dess tema är kvinnors livshistorier, både den som beskriver mötet mellan det enskilda livet och samhällens historia och den egna berättelsen. Vi får möta svenska, vietnamesiska och tanzaniska levnadsöden. Författarnas egna levnadsöden är en del av skildringarna. Boken är en plädering för den humanistiska samhällsforskningen, som tar människan som utgångspunkt för en förståelse av samhället. Den visar också hur historia med utgångspunkt i kvinnors liv och villkor inte är någon specialhistoria utan angår alla.

Doktorsavhandling i språkdidaktik vid Stockholms universitet 2015.

Vad betyder vård- och omsorgsutbildningen för vuxna som söker sig till KOMVUX? Vilka är utmaningarna och vad påverkar deras lärande? Detta är några frågor som ställs i den här avhandlingen. Lave och Wengers teori om socialt lärande fungerar som teoretisk språngbräda i analysen av vuxenelevernas erfarenheter. Ett viktigt resultat är att man, för att förstå den enskilda individens utbildningsprojekt, måste se det i relation både till samhällets övergripande rekryterings- och inkluderingsprojekt och utbildningsanordnarnas speciella projekt. För de enskilda eleverna handlar utbildningen mycket om att bli delaktig i arbetslivet, samhället men också en vuxengemenskap. Men elevernas ”delaktighetsbana” formas i hög grad av de nämnda projekten. Utbildningens innebörd får således sin form och innebörd i samspelet mellan dessa tre projekt. Katarina Lagercrantz All har en bakgrund som sjukgymnast, vårdlärare och yrkeslärarutbildare. Katarina Lagercrantz Alls forskningsintresse riktas mot delaktighet- och lärprocesser i yrkesutbildning, särskilt vuxenelever inom vård- och omsorgsutbildningen i den kommunala vuxenutbildningen. Detta är en doktorsavhandling i pedagogik vid Stockholms universitet 2017.

Doktorsavhandling i pedagogik vid Stockholms universitet 2015

Detta är en doktorsavhandling i lingvistik vid Stockholms universitet 2016.

Under senare år har elevers läsande uppmärksammats som ett problemområde. Den här avhandlingen undersöker hur textsamtal i gymnasieskolans historieundervisning kan stötta elevers läsande av ämnestexter. Såväl lärarledda som elevstyrda textsamtal analyseras. Genom innehållsanalyser av textrörlighet respektive kohesion mellan text och samtal synliggörs hur eleverna i samtalen rör sig mellan olika positioner i relation till källtexterna, och på vilka sätt textinnehåll uttrycks och hanteras. Vidare analyseras de lässtöttande strukturer som framträder. Dels analyseras kamrat- och lärarstöttning för att visa hur eleverna stöttar varandra i samtalen och vilka strategier lärarna använder för att stötta eleverna, dels i vilken mån textsamtal med olika uppläggning kan sägas stötta elevers textreception. Resultaten visar på utmärkande drag för textsamtal som fyller sitt didaktiska syfte, men även för samtal där eleverna inte förefaller klara mötet med ämnestexterna på förväntat sätt. Med utgångspunkt i resultaten diskuteras möjligheter och begränsningar för textsamtal som lässtöttande aktivitet.

Doktorsavhandling i arabiska vid Stockholms universitet 2016

In the mid-1950s Latvian émigrés shared a remarkable experience: they were the targets of a KGB operated repatriation campaign, which not only envisioned their repatriation to the Soviet Latvian homeland, but also anticipated the destruction of their émigré society as they knew it. The purpose of this thesis is to analyze this repatriation campaign and the émigré Latvian reactions to it. By looking at the activities of the Committee For Return to the Motherland in East Berlin, the contents of the repatriation newspaper Par atgriešanos Dzimtenē (For Return to the Motherland), and the reactions to the campaign in contemporary émigré press, this study shows how highly developed strategies and tactics were implemented in order to elicit certain behaviors from émigrés, and how émigrés advanced their own counter-strategies to offset the effects of the campaign. This thesis concludes that in spite of Soviet superiority in organization and resources, a small and internally divided community could withstand the concerted efforts of Soviet propaganda if the group’s unified sense of mission was sufficiently strong.

Doktorsavhandling i nationalekonomi vid Stockholms universitet 2015.

Denna avhandling handlar om montessorilärares vardagliga arbete. I studien undersöks, utifrån handlingsteoretiska utgångspunkter och teorier kring vuxnas lärande, vad som utgjorde möjligheter och begränsningar till att utföra arbetet i enlighet med de intentioner lärarna uttryckte samt vad som utgjorde möjligheter och begränsningar till lärande i arbetet. Sammanlagt deltog nio montessorilärare fördelade på fyra olika verksamheter vilka alla hade en tydligt uttalad ambition att bedriva verksamhet i enlighet med montessoripedagogiken. Genom en analys av klassrumsobservationer och intervjuer med lärarna visar författaren hur möjligheter och begränsningar var relaterade till huruvida lärarna hade tillgång till montessorimaterial eller inte. Studien visar också hur förutsättningarna för ett lärande i arbetet ibland kom att begränsas av att handlingssätt tagits för givna och/eller sågs som de enda ”rätta”. Då lärarnas handlingsutrymme därigenom begränsades skapades villkor som försvårade en möjlig utveckling av arbetssätt. I de fall då villkoren för lärande och utveckling var mer gynnsamma var det tydligt att lärarna inte uppfattade montessoripedagogiken som en “metod” utan snarare som en “modell” som lärarna hade att skapa sin egen metod utifrån. Genom ett sådant ”modellseende” möjliggjordes ett vidgat handlingsutrymme. Huruvida den enskilda pedagogen tog detta vidgade handlingsutrymme i anspråk påverkades i studien av graden av reflektion, organisering och kollegor. Per Gynther har bl.a. en bakgrund i montessoripedagogiken som verksam lärare och skolledare inom grundskolan. Idag arbetar han som universitetsadjunkt vid Institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms Universitet. Detta är en doktorsavhandling i pedagogik vid Stockholms universitet 2016.

Doktorsavhandling i juridik vid Stockholms universitet 2015.

Stockholms Universitet

Doktorsavhandling i språkdidaktik vid Stockholms universitet 2015

Stockholms Universitet

Den här avhandlingen undersöker hur några muslimska kvinnor med varierande bakgrunder berättar om moderskap, modersroll och sina barns framtid i Sverige. Vilka värden vill de föra vidare till sina barn? Varför är det viktigt att barnen får en muslimsk identitet? Hur ser kvinnorna på barnens tillhörighet och delaktighet i ett Sverige alltmer präglat av islamofobi? Det är några övergripande frågor som den här boken diskuterar. Genom att belysa muslimska kvinnors identifikationer i relation till kön, religion och plats undersöks vilka innebörder och villkor kvinnorna knyter till moderskap och muslimsk identitet i Sverige. Studien visar hur könade, religiösa och transnationella tillhörigheter formas i spåren av migration och globalisering men också av historiska koloniala processer som fortfarande återverkar i dagens svenska samhälle. Studien bygger huvudsakligen på intervjuer och samtal med åtta muslimska kvinnor i Sverige.

Doktorsavhandling i journalistik vid Stockholms universitet 2015. Vid vissa plötsliga och dramatiska dödsfall får även sorgen ett nyhetsvärde och journalistiken får behov av personer som framträder som sörjande, berättar om den avlidne och delar med sig av sina känslor. Men varför väljer människor i sorg att medverka i journalistiken och hur uppfattar de journalisterna som de möter? I sin doktorsavhandling har Anette Forsberg intervjuat 22 personer som medverkat som sörjande i svensk nyhetsjournalistik om dödsfall vid brott och olyckor. Några berättar om hur de pressats att medverka och om hur de känt sig kränkta av journalister. Andra berättar att de mötte sympatiska journalister och om hur medverkan blev en del av den egna sorgeprocessen. Genom uppmärksamheten, i såväl journalistiken som i sociala medier, inbjuds mediepubliken att dela sorgen och visa medkänsla. Detta upplevs som tröstande av framför allt de som är nära anhöriga till vålds- och olycksoffer. Avhandlingen belyser relationen mellan journalister och ”vanliga människor” som blir nyhetskällor, samt de etiska utmaningar som finns i nyhetsjournalistik om sorg.

Resultatinriktad individualisering handlar om den individualisering som tar form i grundskolans inre arbete i en kontext där arbetet inriktas mot att eleven ska nå de förmågor som föreskrivs i läroplanens kursplaner och bedömas utifrån dess kunskapskrav. I grundskolan är utvecklingssamtal, skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner välbekanta inslag för lärare och elever. Även om individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen inte längre regleras för högstadiet, där avhandlingens datamaterial samlats in, fortsätter innehållet i dem – mål, strategier för att uppnå dem samt omdömen i samtliga ämnen – att behandlas vid utvecklingssamtalen. I avhandlingen studeras vad som tar form som innehåll i utvecklings - samtal och individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen. Frågor som väglett arbetet är: Vad är det som är angeläget för lärare och elever i arbetet med utvecklingssamtal, skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner? Vilka innebörder får läroplanen och dess inriktning i detta arbete? Vilka blir konsekvenserna med avseende på lärares och elevers arbete med innehåll, undervisning och lärande? Analysen visar att resultatinriktad individualisering tar form genom att lärare och elever gemensamt arbetar med att forma en elev som hålls ansvarig för att synliggöra sitt arbete genom att själv planera och väg leda sig i förhållande till kunskapskraven. Den elev som formas bör också utvecklas mot att ta ansvar för att medvetandegöra sig om sitt arbetes kvalitet genom att granska det och re ektera över det. Resultatet diskuteras i förhållande till den ansvars- och kompetenskultur som växer fram i det senmoderna samhället.

Nära hälften av Sveriges kommuner använder sig av någon känd person i marknadsföringssyften. Gestaltningarna varierar från stadsvandringar i personens spår till personmuseer, från monument till slogans. Denna avhandling undersöker bruket av fyra personer på fem olika platser. Arbetet utreder frågor kring föreställningar om autenticitet, kön och kulturarv. Exemplen utgörs av personer både ur det förflutna och fiktionen. Turisters och andra besökares upplevelse av platsen är i fokus snarare än kommunernas ambitioner. Johan Linder undersöker vilka föreställningar om orterna, historien och samtiden som kommer till uttryck genom dessa praktiker. Exemplen är författaren Selma Lagerlöf i Sunne, botanikern Carl von Linné i Uppsala och Småland, uppfinnaren J P Johansson i Enköping och kommissarien Kurt Wallander i Ystad.

I ljuset av de senaste tjugo årens skolreformer analyseras i den här avhandlingen hur läraren konstrueras i ett omfattande material av svenska och internationella skolpolitiska texter och i intervjuer med yrkesverksamma lärare i Sverige. Fokus ligger särskilt på hur en professionell lärare framställs diskursivt efter många års reformer och förändringar och hur lärarens pedagogiska arbete har hamnat i skuggan av betygssättningen. Undersökningen rör sig över tre reformperioder: decentraliseringen och avregleringen av den svenska skolan runt 1990, perioden mellan de två läroplansreformerna 1994 och 2011 samt lärarlegitimationsreformen 2011. Studien genomförs i ett läroplansteoretiskt perspektiv vilket innebär att de institutioner som reglerar lärarens arbete utgör analysens avgränsning. Konstruktionen av läraren hämtar framförallt inspiration från Foucaults teorier om objektivering och hur och varför läraren blir ett objekt att veta något om. I analysen belyses hur de skolpolitiska reformer som avlöst varandra inte bara påverkat kursplaner, betygssystem och lärarlegitimationen utan även grundläggande föreställningar om läraren. I lärarnas berättelser konstrueras en professionell lärare i relation till ett inifrån yrkesgruppen definierat läraruppdrag, som lyfter fram andra aspekter av professionaliteten än vad som framhålls kvalitetssäkra läraren i den skolpolitiska diskursen. Konsekvensen blir att olika synsätt på vad en professionell lärare är och bör vara, som i det närmaste står i motsats till varandra, definierar läraren i skolan.

Stockholms Universitet

This Ph.D. thesis in Economics consists of four self-contained essays investigating the importance of the early life environment for long-run outcomes and the consequence of immigration for income inequality. Multigenerational Effects of the 1918-19 Influenza Pandemic on Educational Attainment: Evidence from Sweden uses the 1918-19 influenza pandemic in Sweden as a natural experiment to estimate the effects of a fetal health shock on the children of those who experienced the pandemic as a fetal insult. Early Childhood Lead Exposure and Criminal Behavior: Lessons from the Swedish Phase-Out of Leaded Gasoline examines the effect of childhood lead exposure on crime by exploiting the variation in childhood lead exposure induced by the Swedish phase-out of leaded gasoline. Childhood Exposure to Segregation and Long-Run Criminal Involvement: Evidence from the “Whole of Sweden” Strategy presents quasi-experimental evidence on how exposure to immigrant residential segregation during childhood affects male youths’ criminal behavior. Immigration and Income Inequality in Sweden 1980 to 2011 investigates how much of the rising trend in income inequality in Sweden can be attributed to increased immigration.

Stockholms Universitet

When severe sandstorms swept Beijing at the beginning of this century, the importance of the land degradation issue was lifted to an unprecedented level since land degradation was seen as threatening the ‘national ecological security’. To stop the underlying ‘ecological crisis’, a large-scale ‘ecological construction’ programme was carried out. This thesis focuses on exploring ecological resettlement, a policy measure in the programme, in the pastoral context of western China. The aim is to understand environmentalisation through drawing out the politics of the formulation, implementation and effects of ecological resettlement at and across different scales. By combining insights from political ecology, environmental governance, migration, and pastoralism studies, with fieldwork, interviews, analysis of policy documents, and statistical analysis, this book provides a nuanced approach to exploring the human-environment relationship. The analysis exposes in a developmental context how the central state made grassland degradation governable, how and why the local state put emphasis more on short-term-effective solutions rather than on environmental sustainability, and how and why the pastoral households prioritised social, economic and cultural considerations over environmental concerns when making migration decisions. The study draws attention to the significant impact of ecological resettlement on Mongolian pastoralism. While further fragmented rangelands obstructed mobile pastoralism, new social arrangements enabled migrant households to remain involved with pastoralism.

Stockholms Universitet

Stockholms Universitet