Språk både speglar och formar samhällen, och präglar verkligheten för alla som verkar i dem. Denna grundsats inom sociolingvistik, studiet av språk i ett socialt sammanhang, är viktig för denna bok. I fokus står Sveriges nationella minoritetsspråk - finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska - samt svenskt teckenspråk som också har lagskydd inom svensk språklagstiftning.Författarna lyfter fram vardagens språkliga praktiker som ett angreppssätt för att förstå den levda erfarenheten av språkpolitik. Men de beskriver också de historiska processer som lett till dagens situation för de nationella minoritetsspråken. Hur har villkoren kommit att förändras för deras talare? Hur upplever de sin förmåga och möjlighet att använda sina språk? Och hur gör sig historien påmind i nuet? Boken är avsedd för utbildningar som anlägger sociolingvistiska perspektiv på flerspråkighet. Inte minst är den en viktig resurs för lärarstudenter och lärare i arbetet med att förmedla uppdaterad kunskap om nationella minoriteter och deras språk.Kenneth Hyltenstam, professor emeritus i tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet, medverkar med ett omfattande efterord.

Inom alla skolämnen hämtas kunskaper ur olika slags texter. Det handlar om allt ifrån lärobokstexter och rapporter till ritningar och recept. Att elever kan läsa, förstå och använda ett ämnes varierande texter är avgörande för god måluppfyllelse, vilket också lyfts fram i gymnasieskolans styrdokument. Därför behöver lärare i gymnasieskolan arbeta medvetet med dessa texter oavsett vilket ämne det gäller.

I den här boken går författarna igenom effektiva sätt att läsa olika texter. De erbjuder redskap för att undersöka hur yrkes- och ämnestexter är uppbyggda, och beskriver och ger exempel på framgångsrika arbetssätt då man läser texter med elever i olika syften. Boken genomsyras av perspektivet att ett lässtöttande arbetssätt, som samtidigt är språk- och kunskapsutvecklande, kan bidra till att fler elever lyckas i sina studier. Att arbeta med yrkes- och ämnestexter i gymnasieskolan vänder sig till verksamma lärare och lärarstudenter i alla gymnasieämnen.

Yvonne Hallesson är forskare och lektor i svenska språket med didaktisk inriktning vid Uppsala universitet. Hon forskar bland annat om elevers läs- och skrivutveckling. Pia Visén är lektor i språkdidaktik med inriktning mot svenska på Stockholms universitet. Hon forskar bland annat om läsande och ämneslitteracitet. Pia och Yvonne har även lång erfarenhet som gymnasielärare i svenska och engelska.

Sagt om boken"Boken vänder sig till lärarstuderande och verksamma lärare i alla skolämnen. Den förverkligar det undertiteln utlovar, nämligen att vara en didaktisk handbok som ger praktiska tips på olika tillvägagångssätt i läsandet och även teoretiska insikter."Catarina Economou, BTJ-häftet nr 12, 2019.

Under senare år har elevers läsande uppmärksammats som ett problemområde. Den här avhandlingen undersöker hur textsamtal i gymnasieskolans historieundervisning kan stötta elevers läsande av ämnestexter. Såväl lärarledda som elevstyrda textsamtal analyseras. Genom innehållsanalyser av textrörlighet respektive kohesion mellan text och samtal synliggörs hur eleverna i samtalen rör sig mellan olika positioner i relation till källtexterna, och på vilka sätt textinnehåll uttrycks och hanteras. Vidare analyseras de lässtöttande strukturer som framträder. Dels analyseras kamrat- och lärarstöttning för att visa hur eleverna stöttar varandra i samtalen och vilka strategier lärarna använder för att stötta eleverna, dels i vilken mån textsamtal med olika uppläggning kan sägas stötta elevers textreception. Resultaten visar på utmärkande drag för textsamtal som fyller sitt didaktiska syfte, men även för samtal där eleverna inte förefaller klara mötet med ämnestexterna på förväntat sätt. Med utgångspunkt i resultaten diskuteras möjligheter och begränsningar för textsamtal som lässtöttande aktivitet.

Språk både speglar och formar samhällen, och präglar verkligheten för alla som verkar i dem. Denna grundsats inom sociolingvistik, studiet av språk i ett socialt sammanhang, är viktig för denna bok. I fokus står Sveriges nationella minoritetsspråk - finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska - samt svenskt teckenspråk som också har lagskydd inom svensk språklagstiftning.Författarna lyfter fram vardagens språkliga praktiker som ett angreppssätt för att förstå den levda erfarenheten av språkpolitik. Men de beskriver också de historiska processer som lett till dagens situation för de nationella minoritetsspråken. Hur har villkoren kommit att förändras för deras talare? Hur upplever de sin förmåga och möjlighet att använda sina språk? Och hur gör sig historien påmind i nuet? Boken är avsedd för utbildningar som anlägger sociolingvistiska perspektiv på flerspråkighet. Inte minst är den en viktig resurs för lärarstudenter och lärare i arbetet med att förmedla uppdaterad kunskap om nationella minoriteter och deras språk.Kenneth Hyltenstam, professor emeritus i tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet, medverkar med ett omfattande efterord.

Inom alla skolämnen hämtas kunskaper ur olika slags texter. Det handlar om allt ifrån lärobokstexter och rapporter till ritningar och recept. Att elever kan läsa, förstå och använda ett ämnes varierande texter är avgörande för god måluppfyllelse, vilket också lyfts fram i gymnasieskolans styrdokument. Därför behöver lärare i gymnasieskolan arbeta medvetet med dessa texter oavsett vilket ämne det gäller.

I den här boken går författarna igenom effektiva sätt att läsa olika texter. De erbjuder redskap för att undersöka hur yrkes- och ämnestexter är uppbyggda, och beskriver och ger exempel på framgångsrika arbetssätt då man läser texter med elever i olika syften. Boken genomsyras av perspektivet att ett lässtöttande arbetssätt, som samtidigt är språk- och kunskapsutvecklande, kan bidra till att fler elever lyckas i sina studier. Att arbeta med yrkes- och ämnestexter i gymnasieskolan vänder sig till verksamma lärare och lärarstudenter i alla gymnasieämnen.

Yvonne Hallesson är forskare och lektor i svenska språket med didaktisk inriktning vid Uppsala universitet. Hon forskar bland annat om elevers läs- och skrivutveckling. Pia Visén är lektor i språkdidaktik med inriktning mot svenska på Stockholms universitet. Hon forskar bland annat om läsande och ämneslitteracitet. Pia och Yvonne har även lång erfarenhet som gymnasielärare i svenska och engelska.

Sagt om boken"Boken vänder sig till lärarstuderande och verksamma lärare i alla skolämnen. Den förverkligar det undertiteln utlovar, nämligen att vara en didaktisk handbok som ger praktiska tips på olika tillvägagångssätt i läsandet och även teoretiska insikter."Catarina Economou, BTJ-häftet nr 12, 2019.

Under senare år har elevers läsande uppmärksammats som ett problemområde. Den här avhandlingen undersöker hur textsamtal i gymnasieskolans historieundervisning kan stötta elevers läsande av ämnestexter. Såväl lärarledda som elevstyrda textsamtal analyseras. Genom innehållsanalyser av textrörlighet respektive kohesion mellan text och samtal synliggörs hur eleverna i samtalen rör sig mellan olika positioner i relation till källtexterna, och på vilka sätt textinnehåll uttrycks och hanteras. Vidare analyseras de lässtöttande strukturer som framträder. Dels analyseras kamrat- och lärarstöttning för att visa hur eleverna stöttar varandra i samtalen och vilka strategier lärarna använder för att stötta eleverna, dels i vilken mån textsamtal med olika uppläggning kan sägas stötta elevers textreception. Resultaten visar på utmärkande drag för textsamtal som fyller sitt didaktiska syfte, men även för samtal där eleverna inte förefaller klara mötet med ämnestexterna på förväntat sätt. Med utgångspunkt i resultaten diskuteras möjligheter och begränsningar för textsamtal som lässtöttande aktivitet.