Syftet med boken är att undersöka hur utformningen av medborgarskapsregler, och då i synnerhet naturalisationsregler, påverkas av synen på medborgarskapet och den kulturella identiteten.
Den utgår från de svenska naturalisationsreglerna men vidgar perspektiven genom att jämföra det svenska systemet med andra synsätt. Hur förändras reglerna om utgångspunkten är assimilation istället för integration eller om medborgarskapet anses vara slutpunkten i en lyckad integration istället för att vara ett led i integrationsarbetet. I denna diskussion ingår olika typer av språk- och kunskapstester som kopplas till medborgarskapet. Går dessa att kombinera med olika synsätt och hur påverkas i så fall utformningen av dessa?
Boken diskuterar även det svenska regelverket utifrån den klassiska liberala demokratiteorins medborgarskapssyn och lyfter frågan om det borde finnas en rätt till medborgarskap under vissa betingelser.
