Författningsrätt och förvaltningsrätt

I denna bok beskrivs och diskuteras arbetet i offentlig förvaltning och tjänstemannarollen. Tyngdpunkten i framställningen ligger på ärendehandläggningen i förvaltningsmyndigheter, såväl statliga som kommunala. Här förklaras på ett enkelt sätt inte bara vad myndigheterna måste göra utan också varför och vilka regelverk som styr detta. Myndigheternas verksamhet sätts alltså in i ett större sammanhang. De regler och principer som gäller för ärendehandläggningen kopplas därför även till sådant som myndigheternas ställning i den offentliga organisationen, deras förhållande till politiska organ och domstolar samt deras servicefunktion. Stort utrymme ges även åt offentlighetsprincipen, dvs. reglerna om allmänna handlingar och sekretess.

Förutom till yrkesverksamma inom staten och kommunerna vänder sig boken till högskolestuderande inom de program där det krävs kunskap om de förvaltningsrättsliga regelverken.

En introduktion till förvaltningsrätten syftar till att sätta in förvaltningsrätt i ett helhetsperspektiv, samtidigt som en vardagsnära anknytning eftersträvas. Den som ser till sin egen ansökan om bygglov eller lärarlegitimation eller till sitt eget överklagande av ett beslut hos förvaltningsrätten får på så sätt enklare att hantera de frågor som kan uppkomma. Den som kommer i konflikt med en myndighet i samband med en vägrad förmån, ett beslut om sanktioner eller ett återkallat tillstånd får reda på vilka krav som kan ställas ifråga om insyn, motivering, muntliga inslag, etc. Det sagda gäller lika om den som berörs är en enskild person eller ett företag. Omvänt gäller att tjänstemän vid olika myndigheter – vilka finns i hundratal inom många olika områden (Polismyndigheten, Finansinspektionen, Skolverket, Tekniska högskolan, byggnadsnämnden i en kommun, etc.) – får ett rättsligt perspektiv på sin verksamhet.

I introduktionen presenteras förvaltningsförfarandets utformning, metoden att avgöra om förvaltningslagen ska tillämpas, olika möjligheter till förnyad prövning av beslut, m.m. Boken är avsedd att tillämpas som en grundläggande orientering på juristutbildningens (vid Stockholms universitet) första termin men har fått en mycket större användning än så. Den har fått omdömet att vara begriplig och nyttig även om läsaren inte har ambitionen att bli jurist. I och med europeiseringen av svensk rätt – och medlemskapet i EU – har ett allt större fokus kommit att läggas vid just förvaltningsrätt liksom vid de ökade kraven på domstolsprövning av förvaltningsbeslut. Juridiken är föränderlig och den femtonde upplagan är reviderad vad gäller europarätten.

En polis ska alltid försöka hitta andra utvägar än våld för att lösa en uppgift. Men ibland är våld oundvikligt, och då kan sista möjligheten vara att använda tjänstevapnet.

Polisers rätt att skjuta handlar om dessa fall. Boken vänder sig i första hand till blivande poliser men kan vara till nytta även för andra, till exempel journalister och praktiskt verksamma poliser.

I boken skisseras huvuddragen i den rättsliga regleringen. Författaren förklarar vilka problem rätten att skjuta ger upphov till och vilka lösningar som står till buds. Stor uppmärksamhet ägnas åt hur reglerna tillämpas i konkreta fall. Författaren klargör när en polis får skjuta mot en annan människa, och kanske viktigast, när han eller hon inte får skjuta.

Boken behandlar inte enbart den enskilda polisens ansvar. Författaren diskuterar också polisledningens ansvar för vapenanvändningen. Det kanske är så att polisledningen ibland i onödan försätter poliser i situationer där de tvingas skjuta. Då är det också lämpligt att lägga ansvaret på polisledningen.

Lagstiftningen om polisers rätt att skjuta är helt ny. Den finns i en lag från 2025 om polisens användning av skjutvapen skjutlagen. Den har en mycket viktig och efterlängtad roll att fylla. Författaren förklarar varför.

Sverige har sedan 1700-talet ett unikt grundlagsskydd för yttrandefriheten. I Yttrandefrihetsgrundlagarna beskrivs hur det vuxit fram och tillämpas idag, med rättigheter för medier och enskilda men också med gränser för vad som inte får sägas. Utöver yttrandefrihetsbrott som förtal, hot, hets, uppvigling, spioneri, privatlivsintrång med mera beskrivs skyddet för olika medieformer, ansvarsreglerna, censurförbudet, meddelarfriheten, det unika jurysystemet och offentlighetsprincipen. I ett särskilt kapitel behandlas sådant som faller utanför yttrandefrihetsgrundlagarna såsom sociala medier, teaterföreställningar och demonstrationer.

Förutom att vara en lärobok och rättskälla för studenter och yrkesverksamma vänder sig till boken till var och en som vill förstå hur våra lagar om det fria ordet fungerar i teori och praktik.

Vem har rätt till skydd och hur ska en rättssäker asylprövning gå till? Vilka konventioner och lagar är relevanta? Hur ser det offentliga biträdets uppdrag ut och vad innefattar Migrationsverkets prövning?

I Asylrätt presenteras kortfattat de asylrättsliga och folkrättsliga förpliktelser som tillsammans med EU-gemensamma och svenska regler är basen för den prövning som ska göras när en flykting söker asyl i Sverige. Grundläggande begrepp av betydelse för prövningen behandlas och relevanta internationella konventioner presenteras och placeras i ett sammanhang. Efter en redogörelse för det gemensamma europeiska asylsystemet samt den svenska asyllagstiftningen gås asylprocessen igenom steg för steg.

Mycket har hänt på området under de senaste åren. I denna upplaga av Asylrätt finns uppdaterad information om bl.a. EU och det gemensamma asylsystemet och migrationspakten liksom ändringar i utlänningslagen och den nya lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar.

Metodövningar i statsrätt är en metod- och övningsbok för studenter som läser statsrätt och konstitutionell rätt inom ramen för juristprogrammet. Boken består av övningsfrågor med kortfattade svarsförslag, tablåer som schematiskt systematiserar olika statsrättsliga företeelser, samt metodologiska scheman som hjälper studenten att steg för steg angripa statsrättsliga och konstitutionella frågeställningar och problem. Områden som behandlas är statsrättslig teori, våra högsta styrande organ, domstolars och förvaltningsmyndigheters roll och självständighet, grundläggande fri- och rättigheter inklusive tryck- och yttrandefrihet och medborgarskap, m.m.

Avsikten med Metodövningar i statsrätt är att både teoretiskt och praktiskt åskådliggöra för juridikstuderande hur de statsrättsliga och konstitutionella metoderna tillämpas. Avsikten är också att träna studenterna i självständigt kritiskt tänkande.

Boken är primärt framtagen för kursen i statsrätt vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet. Den kan dock med fördel användas också av studenter på andra studieorter.

Allmän förvaltningsrätt är avsedd som hjälpmedel vid studiet av förvaltningsrätt inom juristutbildningen. Den kan också tjäna som hjälpmedel vid studier av offentlig förvaltning inom andra utbildningslinjer samt vara till nytta för verksamma jurister som vill friska upp sina kunskaper.

Boken behandlar problem som är gemensamma för hela förvaltningsrättens område, framför allt frågor om den offentliga förvaltningens organisation och verksamhetsformer. Huvudvikten har lagts vid reglerna om förfarandet hos förvaltningsmyndigheterna samt om de administrativa rättssäkerhetsreglerna.

I denna upplaga - den 28:e i ordningen - har texten uppdaterats samt allmänt och språkligt setts vöer på grund av nyheter i lagstiftning, rättspraxis och litteratur. Förra upplagan föranleddes främst av den nya förvaltningslagen (2017:900) med följdändringar. I en särskild bilaga behandlas denna lag.

Författaren Håkan Strömberg var professor i offentlig rätt vid juridiska institutionen vid Lunds universitet. Docent Bengt Lundell, vid juridiska institutionen, Lunds universitet, står för omarbetningarna sedan den 22:a upplagan.

Det är många fler än jurister som tillämpar lagar i sitt arbete och därför behöver veta hur det ska göras. Denna bok ger en introduktion till juridisk metod, lagstiftningens systematik, olika typer av normer och hur statens, regionernas och kommunernas verksamheter styrs. Juridisk metodbok för socialarbetare och andra offentliganställda riktar sig till studenter som läser utbildningar med juridiska inslag och yrkesgrupper som tillämpar rättsregler men som för den sakens skull varken ska bli eller är jurister. Eftersom socionomer är den yrkesgrupp som näst efter jurister är rättstillämpare i störst utsträckning, är exemplen främst utformade med tanke på denna yrkesgrupp. Boken innehåller också handfasta tips om hur

Förutom socionomer är boken skriven med tanke på bland annat blivande och yrkesverksamma samhälls- och beteendevetare, ekonomer, hälso- och sjukvårdspersonal, teknologer samt andra som arbetar inom offentlig sektor. I denna sjätte upplaga har bokens innehåll uppdaterats och i viss mån omarbetats och utökats efter värdefulla synpunkter från pedagoger och studenter. Därigenom är vår förhoppning att Juridisk metodbok för socialarbetare och andra offentliganställda är än mer tillgänglig och användbar för rättstillämpande icke-jurister.

Författningssamlingen omfattar viktigare lagar och förordningar inom områdena allmän och speciell förvaltningsrätt, kommunalrätt samt offentlighet och sekretess. För att spegla det europarättsliga inflytandet inom det förvaltningsrättsliga området finns också ett urval europarättsliga texter. Författningssamlingen är primärt avsedd att tillgodose behov vid studier av ämnet förvaltningsrätt vid Stockholm universitet. Författningssamlingens innehåll baseras således på upplägget för grundkursen Förvaltningsrätt med förvaltningsprocessrätt och specialkursen Förvaltningsprocessrätt. Vissa författningar återges därför i urval. Den kan dock självklart användas av var och en som behöver en samlad överblick över olika förvaltningsrättsliga författningar. Författningarna återges som de lyder den 1 juli 2025.

Förvaltningsprocessrätt behandlar de allmänna förvaltningsdomstolarna och deras handläggning av mål. Beskrivningen av förvaltningsprocessen följer i stort sett den faktiska gången av förvaltningsmåls handläggning, alltifrån målens anhängiggörande till verkställigheten av domar och beslut.

Framställningen utgår främst från lagen om allmänna förvaltningsdomstolar och förvaltningsprocesslagen. I den mån specialförfattningar innehåller regler för förvaltningsprocessen, anges hur reglerna avviker från, kompletterar eller fyller ut de allmänna reglerna i förvaltningsprocesslagen. Rättspraxis på området redovisas i viktigare hänseenden och då huvudsakligen för att belysa den faktiska tillämpningen av lagregler eller klargöra prejudikatens utfyllande funktion i förhållande till lagtexten. I denna sjätte upplaga har främst uppdaterats ny lagstiftning, rättspraxis och litteratur. Det har bland annat medfört att ett tjugotal nya rättsfall inarbetats eller anmärkts i texten.

Förvaltningslagen anger hur myndigheter i stat och kommun ska behandla sina ärenden och sköta kontakterna med allmänheten. Lagen har genom åren fått allt större betydelse i det löpande arbetet i myndigheternas verksamhet och dess främsta syftet är att garantera rättssäkerheten för enskilda i förfarandet hos förvaltningsmyndigheterna.

Detta är den andra upplagan som kommenterar den nuvarande förvaltningslagen (2017:900), som trädde i kraft den 1 juli 2018. Verket ger en djupgående kommentar till lagen och har utförliga hänvisningar till praxis och litteratur i ämnet. Bestämmelserna har i stor utsträckning motsvarigheter i tidigare förvaltningslagar, men det finns också skillnader. Genom den nuvarande lagen regleras till exempel förfarandet hos förvaltningsmyndigheterna mer heltäckande än tidigare. Bland annat slås vissa allmänna förvaltningsrättsliga principer, som har utvecklats i praxis, nu fast i uttryckliga bestämmelser. Det gäller bland annat principerna om legalitet, objektivitet och proportionalitet, liksom principen om myndigheternas utredningsansvar. En annan skillnad är det rättsmedel mot långsam handläggning som lagen innehåller.

Denna kommentar vänder sig i första hand till alla som tillämpar förvaltningslagen i sitt yrke, men den vara till nytta även för studerande och andra som kommer i kontakt med lagen. Denna andra upplaga har uppdaterats med bl.a. nya rättsfall och JO-beslut. I kommentaren har lagändringar beaktats t.o.m. SFS 2025:582.

Statsrättens grunder utgör en kommentar av regeringsformen med anslutande författningar. Även EU-rätten och Europakonventionen behandlas i de delar som rör statsrätten. Statsrätten, eller konstitutionell rätt som den också benämns, handlar om formalia kring riksdagsval, regeringsbildning, normgivning etc., men innefattar också många juridiska frågor med direkt anknytning till politik och det omgivande samhället, t.ex. fri- och rättigheter av ett blandat slag. Det är ett dynamiskt rättsområde och mycket har hänt sedan den förra 6:e upplagan 2018.

I läroboken eftersträvas ett helhetsperspektiv, innebärande att frågor sätts in i ett större sammanhang:

Frågorna är många och av blandad art och svaren kan vara mer eller mindre osäkra. Icke desto mindre måste svar eftersökas med någon form av etablerad juridisk metod och med en fingertoppskänsla för den politiska dimensionen.

I boken ges många hänvisningar till rättsfall, referenslitteratur och även till andra författningar än de rent statsrättsliga.

Det förvaltningsrättsliga landskapet i Sverige har under de senaste decennierna blivit allt mer sammanlänkat med Europarätten, dvs. EU-rätten, Europakonventionen samt annat material från Europarådet. För att som svensk jurist kunna arbeta med förvaltningsrättsliga frågor är det nödvändigt att ha en grundläggande förståelse för hur Europarätten påverkar de svenska rättsliga strukturerna. I boken presenteras förutsättningarna för Europarättens genomslag i Sverige, samt vad gäller EU, hur förvaltningsorgan från EU och Sverige samverkar inom fyra områden:

• handläggningsregler för förvaltningsmyndigheter

• offentlighet och sekretess

• dataskydd

• rätt till domstolsprövning.

Denna andra upplaga av Europeisk förvaltningsrätt i Sverige är uppdaterad med ny lagstiftning och praxis fram till och med november 2024. Boken utgör ett komplement till annan grundläggande litteratur om allmän förvaltningsrätt och riktar sig till såväl studenter som yrkesverksamma jurister

Arkivlagen är en del i det lagstiftningssystem som reglerar myndigheters hantering av handlingar och uppgifter. I detta system ingår arkivlagen med tillhörande författningar tillsammans med 2 kap. tryckfrihetsförordningen, offentlighets- och sekretesslagen samt regleringen av behandling av personuppgifter.

I Arkivlagen. En kommentar sätts arkiven in i det senaste decenniets samhälleliga förändringar, vilka har tagit sig uttryck i bland annat e-myndigheter och servicemyndigheter samt e-förvaltning och e-arkiv. Även nya kommunikationssätt som sociala medier och digitaliseringen av arkiv för presentation på webben berörs. Kommentaren ger även inblickar i teori- och metodutveckling som nationellt har inneburit övergång till verksamhetsbaserad arkivredovisning och en internationellt fastställd ledningssystemstandard för verksamhetsinformation.

Kommuner och regioner är tillförsäkrade självstyre under riksdagen och regeringen. Självstyrelsen manifesteras av den kommunala rösträtten och den kommunala beskattningsrätten. På en rad sakområden har riksdagen i lag ålagt kommunerna att göra samhällsinsatser, en del av dem finansierade av riksdagen. Kommunerna och regionerna har därmed den rättsliga ställningen som demokratins verkställande organ. Lagenligheten av de kommunala besluten kan på begäran av enskild person prövas av förvaltningsdomstolar. Genom domstolarnas domar har skapats en rättspraxis rörande innehållet av och gränserna för kommunernas befogenheter. Den kommunala verksamheten och hur kommunerna ska styras regleras i huvudsak genom 2018 års kommunallag. Kommunallagen har stora likheter med tidigare gällande kommunallag men har delvis getts en ny struktur, ett enhetligt språk och även en enhetligare begreppsbildning. Förändringarna i förhållande till föregående lag består huvudsakligen i att fullmäktige getts en möjlighet att bestämma att styrelsen ska kunna fatta beslut om särskilt angivna förhållanden som rör andra nämnders verksamhet samt att kommuner och regioner kan besluta att ge kommunal- och regionråd möjlighet att vara t.ex. föräldralediga. Vidare tydliggörs rollfördelningen mellan de anställda och de förtroendevalda. Reglerna för anmälan av delegationsbeslut förenklas genom att nämnderna själva får besluta vilka beslut som ska anmälas. Den kommunala anslagstavlan ska fortsättningsvis vara webbaserad. Det har även införts ett krav på att revisorernas budget ska beredas av fullmäktiges presidium. Slutligen har det införts ett uttryckligt lagstöd för att kommunala beslut som inte kan rättas som huvudregel inte får verkställas innan de vunnit lagakraft. Den fjärde upplagan har reviderats och uppdaterats med bl.a. nytillkommen lagstiftning och praxis.

Behovet av ordningsvakter, väktare, skyddsvakter och annan bevakningspersonal har ökat i samhället bl.a. till följd av säkerhetsläget i Sverige och omvärlden. Det efterfrågas också en högre nivå av ordningshållning och bevakning än vad Polisen kan tillhandahålla. Ordningsvakter och väktare samt annan bevakningspersonal m.m. behandlar ingående de regler som styr ordningsvakters, väktares och skyddsvakters arbete. Dessutom redogörs för de författningar som gäller för sjöfarts- och hamnskyddskontrollanter, flygplatskontrollanter, naturvårdsvakter, jakttillsynsmän, fisketillsynsmän, arrestantvakter och parkeringsvakter.

Boken tar upp de krav som ställs för auktorisation av bevakningsföretag och utbildningsföretag. Vidare innehåller den avsnitt om sekretess och tystnadsplikt, relevanta bestämmelser i brottsbalken, t.ex. hot och våld mot tjänsteman samt tjänstefel, och arbetsmiljöfrågor.

I denna andra upplaga behandlas den nya ordningsvaktslagen som trädde i kraft den 1 januari 2024. Den tar även upp relevanta rättsfall för olika frågor som behandlas i boken.

Ordningsvakter och väktare samt annan bevakningspersonal m.m. riktar sig till en bred målgrupp. Förutom bevakningsföretag, ordningsvakter, väktare, skyddsvakter och annan bevakningspersonal, torde myndigheter, domstolar, jurister, handläggare och andra som vill veta mer om bevakning ha nytta av boken. Den är lämplig att använda vid utbildningar av t.ex. ordningsvakter och väktare. Även den som överväger att upphandla bevakningstjänster torde ha behållning av boken.