Författningsrätt och förvaltningsrätt

Förvaltningslagen anger hur myndigheter i stat och kommun ska behandla sina ärenden och sköta kontakterna med allmänheten. Lagen har genom åren fått allt större betydelse i det löpande arbetet i myndigheternas verksamhet och dess främsta syftet är att garantera rättssäkerheten för enskilda i förfarandet hos förvaltningsmyndigheterna.

Detta är den andra upplagan som kommenterar den nuvarande förvaltningslagen (2017:900), som trädde i kraft den 1 juli 2018. Verket ger en djupgående kommentar till lagen och har utförliga hänvisningar till praxis och litteratur i ämnet. Bestämmelserna har i stor utsträckning motsvarigheter i tidigare förvaltningslagar, men det finns också skillnader. Genom den nuvarande lagen regleras till exempel förfarandet hos förvaltningsmyndigheterna mer heltäckande än tidigare. Bland annat slås vissa allmänna förvaltningsrättsliga principer, som har utvecklats i praxis, nu fast i uttryckliga bestämmelser. Det gäller bland annat principerna om legalitet, objektivitet och proportionalitet, liksom principen om myndigheternas utredningsansvar. En annan skillnad är det rättsmedel mot långsam handläggning som lagen innehåller.

Denna kommentar vänder sig i första hand till alla som tillämpar förvaltningslagen i sitt yrke, men den vara till nytta även för studerande och andra som kommer i kontakt med lagen. Denna andra upplaga har uppdaterats med bl.a. nya rättsfall och JO-beslut. I kommentaren har lagändringar beaktats t.o.m. SFS 2025:582.

En praktisk handbok i bemötande av människor med rättshaveristiskt beteende av Jakob Carlander och Andreas Wedeen, författare till storsäljaren Möta människor med rättshaveristiskt beteende. Juridiskt påstridiga människor träffar vi alla på ibland, men det är en särskild utmaning att möta dem i arbetet som offentliganställd. I din professionella roll måste du hantera dina egna reaktioner och negativa känslor som kan uppstå samtidigt som du ska följa de krav – bland annat på saklighet, likabehandling och service – som lagen ställer på den som utövar offentlig makt.  Det finns inga självklara svar på hur du ska agera i mötet med dessa personer, men rättshaveristiskt beteende är en företeelse där psykologi och juridik möter varandra på ett unikt sätt. Det innebär att du som offentliganställd behöver andra verktyg än lagar, regler och myndighetsföreskrifter för att på bästa möjliga sätt kunna hantera personer som uppvisar ett sådant beteende.  Boken Rättshaveristiskt beteende – bemötande i praktiken ger dig sådana verktyg. Den innehåller inledningsvis en teoridel som ger en ökad förståelse för själva fenomenet. Del två består av en lätthanterlig och överskådlig manual som beskriver olika situationer du kan hamna i och ger konkreta och konstruktiva råd om hur du bäst kan hantera dem.  Boken vänder sig till all personal i offentlig förvaltning och verksamhet och till förtroendevalda.  Förord av Anna Skarhed, före detta justitiekansler. Författarna har lång erfarenhet av att som psykologer och terapeuter möta personer med rättshaveristiskt beteende. De har också under många år föreläst på arbetsplatser runt om i landet.  Jakob Carlander är leg. psykoterapeut och arbetar vid egen mottagning. Han har skrivit ett flertal böcker om bemötande. Andreas Wedeen är leg. psykolog, har arbetat inom psykiatrin och driver egen verksamhet.

I denna bok beskrivs och diskuteras arbetet i offentlig förvaltning och tjänstemannarollen. Tyngdpunkten i framställningen ligger på ärendehandläggningen i förvaltningsmyndigheter, såväl statliga som kommunala. Här förklaras på ett enkelt sätt inte bara vad myndigheterna måste göra utan också varför och vilka regelverk som styr detta. Myndigheternas verksamhet sätts alltså in i ett större sammanhang. De regler och principer som gäller för ärendehandläggningen kopplas därför även till sådant som myndigheternas ställning i den offentliga organisationen, deras förhållande till politiska organ och domstolar samt deras servicefunktion. Stort utrymme ges även åt offentlighetsprincipen, dvs. reglerna om allmänna handlingar och sekretess.

Förutom till yrkesverksamma inom staten och kommunerna vänder sig boken till högskolestuderande inom de program där det krävs kunskap om de förvaltningsrättsliga regelverken.

Det är många fler än jurister som tillämpar lagar i sitt arbete och därför behöver veta hur det ska göras. Denna bok ger en introduktion till juridisk metod, lagstiftningens systematik, olika typer av normer och hur statens, regionernas och kommunernas verksamheter styrs. Juridisk metodbok för socialarbetare och andra offentliganställda riktar sig till studenter som läser utbildningar med juridiska inslag och yrkesgrupper som tillämpar rättsregler men som för den sakens skull varken ska bli eller är jurister. Eftersom socionomer är den yrkesgrupp som näst efter jurister är rättstillämpare i störst utsträckning, är exemplen främst utformade med tanke på denna yrkesgrupp. Boken innehåller också handfasta tips om hur

Förutom socionomer är boken skriven med tanke på bland annat blivande och yrkesverksamma samhälls- och beteendevetare, ekonomer, hälso- och sjukvårdspersonal, teknologer samt andra som arbetar inom offentlig sektor. I denna sjätte upplaga har bokens innehåll uppdaterats och i viss mån omarbetats och utökats efter värdefulla synpunkter från pedagoger och studenter. Därigenom är vår förhoppning att Juridisk metodbok för socialarbetare och andra offentliganställda är än mer tillgänglig och användbar för rättstillämpande icke-jurister.

Förvaltningsrätten är den del av juridiken som behandlar förvaltningsmyndigheternas verksamhet, främst deras ärendehandläggning och beslutsfattande. Ämnet är mycket omfångsrikt och brukar delas upp i allmän och speciell förvaltningsrätt. Den speciella förvaltningsrätten avser främst de materiella reglerna inom skilda förvaltningsgrenar, t.ex. socialrätt eller miljörätt. Den allmänna förvaltningsrätten omfattar de regler som är gemensamma för flertalet förvaltningsgrenar, oavsett vilken myndighet eller vilket sakområde det handlar om, främst regler om förvaltningsförfarandet.

Det är den allmänna förvaltningsrätten som behandlas i denna bok. Stor vikt läggs vid de regler och principer som styr myndigheternas ärendehandläggning och beslutsfattande. I detta sammanhang uppmärksammas också vilka krav som ställs enligt EU-rätten och Europakonventionen. I syfte att förklara inte bara vad myndigheterna måste göra utan också varför kopplas de olika regelverken samman med sådant som myndigheternas ställning i den offentliga organisationen samt deras förhållande till politiska organ och domstolarna.

Vidare spänner framställningen över dels vilka möjligheter myndigheterna har att ändra eller återkalla meddelade beslut, dels möjligheterna att påkalla en domstolsprövning av olika beslut och hur ett överklagande ska hanteras av förvaltningsdomstolarna.

Förvaltningsrättens grunder är primärt avsedd att användas som lärobok vid studiet av ämnet förvaltningsrätt inom juristutbildningen, men boken kan självfallet även nyttjas av andra som vill fördjupa och uppdatera sina tidigare förvaltningsrättsliga kunskaper, t.ex. handläggare vid statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter eller advokater och andra som biträder klienter i förvaltningsrättsliga ärenden. I denna sjätte upplaga har praxis och lagändringar fram till den 1 april 2024 beaktats.

Konkreta metoder och verktyg för att förebygga, upptäcka och hantera välfärdsbrott i den kommunala vardagen.

Välfärdsbrottslighet i kommunal verksamhet är en praktiknära handbok för kommuner som vill arbeta mer systematiskt mot välfärdsbrott. Författaren visar hur arbetet mot välfärdsbrott kan integreras i ordinarie verksamhet, hur brottsligheten kan ta sig uttryck inom olika verksamhetsområden och vilka sårbarheter som ofta utnyttjas. Fokus ligger på konkreta metoder, verktyg och arbetssätt för att förebygga, upptäcka och hantera fel och oegentligheter i praktiken.

Välfärdsbrottslighet är ett allvarligt och växande samhällsproblem som underminerar förtroendet för den offentliga sektorn. Den förekommer i alla delar av kommuners verksamhet där avtal sluts och beslut om ersättning eller tillstånd fattas. Områden som ekonomiskt bistånd, hemtjänst, personlig assistans, föreningsbidrag, arbetslivskriminalitet, inköp och upphandling och miljöbrott är särskilt utsatta.

Boken är tänkt som ett stöd för kommuner som vill gå från insikt till handling och som vill säkerställa att skattepengar används rätt, för sitt avsedda ändamål och hamnar hos rätt mottagare.

Lena Törneskär är statsvetare med vidareutbildning inom brottsutredning vid Linnéuniversitet och underrättelseanalys vid Försvarshögskolan. Hon har en lång bakgrund som analytiker inom Polismyndigheten och arbetar i dag strategiskt med att utveckla Eskilstuna kommuns arbete mot välfärdsbrottslighet.

Formgivning av Anna Söderberg.

Sagt om boken“En konkret och bra handbok inom ett ämne det finns få böcker om. Helhetsbetyg: 4.”/Daniel Gustavsson, BTJ-häftet nr 12 2026

Statsrättens grunder utgör en kommentar av regeringsformen med anslutande författningar. Även EU-rätten och Europakonventionen behandlas i de delar som rör statsrätten. Statsrätten, eller konstitutionell rätt som den också benämns, handlar om formalia kring riksdagsval, regeringsbildning, normgivning etc., men innefattar också många juridiska frågor med direkt anknytning till politik och det omgivande samhället, t.ex. fri- och rättigheter av ett blandat slag. Det är ett dynamiskt rättsområde och mycket har hänt sedan den förra 6:e upplagan 2018.

I läroboken eftersträvas ett helhetsperspektiv, innebärande att frågor sätts in i ett större sammanhang:

Frågorna är många och av blandad art och svaren kan vara mer eller mindre osäkra. Icke desto mindre måste svar eftersökas med någon form av etablerad juridisk metod och med en fingertoppskänsla för den politiska dimensionen.

I boken ges många hänvisningar till rättsfall, referenslitteratur och även till andra författningar än de rent statsrättsliga.

Grundlagarna är de högsta normerna i vår rättsordning. De fastställer de demokratiska spelreglerna och anger vilka rättigheter enskilda har gentemot staten. Genom att ändra i grundlagarna kan samhällskontraktet justeras eller helt ritas om. De regler som styr hur grundlagarna kan ändras har därför stor betydelse, vilket har blivit tydligt genom den demokratiska tillbakagång som präglat de senaste decenniernas utveckling i många länder.

Frågor om hur grundlagsändringar ska initieras, väckas och beredas har emellertid behandlats mycket sparsamt inom svensk rättsvetenskap. Huruvida domstol kan åsidosätta en grundlagsändring på grund av formella brister eller med hänvisning till ändringens sakliga innehåll har knappast berörts alls, trots att frågorna har rönt stor uppmärksamhet internationellt. I Grundlagsändringar. Rättsregler och domstolskontroll behandlas dessa hittills outforskade frågor ingående.

Författningssamlingen omfattar viktigare lagar och förordningar inom områdena allmän och speciell förvaltningsrätt, kommunalrätt samt offentlighet och sekretess. För att spegla det europarättsliga inflytandet inom det förvaltningsrättsliga området finns också ett urval europarättsliga texter. Författningssamlingen är primärt avsedd att tillgodose behov vid studier av ämnet förvaltningsrätt vid Stockholm universitet. Författningssamlingens innehåll baseras således på upplägget för grundkursen Förvaltningsrätt med förvaltningsprocessrätt och specialkursen Förvaltningsprocessrätt. Vissa författningar återges därför i urval. Den kan dock självklart användas av var och en som behöver en samlad överblick över olika förvaltningsrättsliga författningar. Författningarna återges som de lyder den 1 juli 2025.

En introduktion till förvaltningsrätten syftar till att sätta in förvaltningsrätt i ett helhetsperspektiv, samtidigt som en vardagsnära anknytning eftersträvas. Den som ser till sin egen ansökan om bygglov eller lärarlegitimation eller till sitt eget överklagande av ett beslut hos förvaltningsrätten får på så sätt enklare att hantera de frågor som kan uppkomma. Den som kommer i konflikt med en myndighet i samband med en vägrad förmån, ett beslut om sanktioner eller ett återkallat tillstånd får reda på vilka krav som kan ställas ifråga om insyn, motivering, muntliga inslag, etc. Det sagda gäller lika om den som berörs är en enskild person eller ett företag. Omvänt gäller att tjänstemän vid olika myndigheter – vilka finns i hundratal inom många olika områden (Polismyndigheten, Finansinspektionen, Skolverket, Tekniska högskolan, byggnadsnämnden i en kommun, etc.) – får ett rättsligt perspektiv på sin verksamhet.

I introduktionen presenteras förvaltningsförfarandets utformning, metoden att avgöra om förvaltningslagen ska tillämpas, olika möjligheter till förnyad prövning av beslut, m.m. Boken är avsedd att tillämpas som en grundläggande orientering på juristutbildningens (vid Stockholms universitet) första termin men har fått en mycket större användning än så. Den har fått omdömet att vara begriplig och nyttig även om läsaren inte har ambitionen att bli jurist. I och med europeiseringen av svensk rätt – och medlemskapet i EU – har ett allt större fokus kommit att läggas vid just förvaltningsrätt liksom vid de ökade kraven på domstolsprövning av förvaltningsbeslut. Juridiken är föränderlig och den femtonde upplagan är reviderad vad gäller europarätten.

Legalitetsprincipen har fått en gradvis mer framträdande roll i förvaltningsrätten under de senaste decennierna och har kodifierats genom 5 § förvaltningslagen (2017:900). Denna bok behandlar den förvaltningsrättsliga legalitetsprincipens historiska bakgrund och konstitutionella grunder samt hur den uttryckts i rättspraxis i svensk rätt och EU-rätten.

Legalitetsprincipen består av fyra delar:

Genom de senaste decenniernas rättspraxis står det klart att det numera finns ett allmänt krav på stöd i föreskrifter för myndigheters handlande, även om kravet på precisionen i detta stöd kan variera. Föreskrifter som syftar till att binda enskilda måste också vara publicerade och fritt tillgängliga för alla. Vad gäller kraven på klarhet och förutsebarhet har domstolarna gradvis kommit att betona betydelsen av förutsebarhet för enskilda vid val av tolkningsmetoder och tolkningar. Retroaktiv rättstillämpning är som huvudregel tillåten i den interna svenska förvaltningsrätten men däremot inte i EU-rätten. I boken behandlas ingående förutsättningarna för och skyddet mot retroaktiv rättstillämpning i förvaltningsrätten i svensk rätt och EU-rätten.

Legalitetsprincipen i förvaltningsrätten är rik på källhänvisningar och innehåller ett omfattande rättsfallsregister. Boken riktar sig till såväl praktiskt verksamma jurister som studenter och forskare.

CARL LEBECK är jur.dr i offentlig rätt vid Stockholms universitet. Han har även masterexamina från Oxford University och Harvard Law School.