Författningsrätt och förvaltningsrätt

I denna bok beskrivs och diskuteras arbetet i offentlig förvaltning och tjänstemannarollen. Tyngdpunkten i framställningen ligger på ärendehandläggningen i förvaltningsmyndigheter, såväl statliga som kommunala. Här förklaras på ett enkelt sätt inte bara vad myndigheterna måste göra utan också varför och vilka regelverk som styr detta. Myndigheternas verksamhet sätts alltså in i ett större sammanhang. De regler och principer som gäller för ärendehandläggningen kopplas därför även till sådant som myndigheternas ställning i den offentliga organisationen, deras förhållande till politiska organ och domstolar samt deras servicefunktion. Stort utrymme ges även åt offentlighetsprincipen, dvs. reglerna om allmänna handlingar och sekretess.

Förutom till yrkesverksamma inom staten och kommunerna vänder sig boken till högskolestuderande inom de program där det krävs kunskap om de förvaltningsrättsliga regelverken.

Förvaltningslagen anger hur myndigheter i stat och kommun ska behandla sina ärenden och sköta kontakterna med allmänheten. Lagen har genom åren fått allt större betydelse i det löpande arbetet i myndigheternas verksamhet och dess främsta syftet är att garantera rättssäkerheten för enskilda i förfarandet hos förvaltningsmyndigheterna.

Detta är den andra upplagan som kommenterar den nuvarande förvaltningslagen (2017:900), som trädde i kraft den 1 juli 2018. Verket ger en djupgående kommentar till lagen och har utförliga hänvisningar till praxis och litteratur i ämnet. Bestämmelserna har i stor utsträckning motsvarigheter i tidigare förvaltningslagar, men det finns också skillnader. Genom den nuvarande lagen regleras till exempel förfarandet hos förvaltningsmyndigheterna mer heltäckande än tidigare. Bland annat slås vissa allmänna förvaltningsrättsliga principer, som har utvecklats i praxis, nu fast i uttryckliga bestämmelser. Det gäller bland annat principerna om legalitet, objektivitet och proportionalitet, liksom principen om myndigheternas utredningsansvar. En annan skillnad är det rättsmedel mot långsam handläggning som lagen innehåller.

Denna kommentar vänder sig i första hand till alla som tillämpar förvaltningslagen i sitt yrke, men den vara till nytta även för studerande och andra som kommer i kontakt med lagen. Denna andra upplaga har uppdaterats med bl.a. nya rättsfall och JO-beslut. I kommentaren har lagändringar beaktats t.o.m. SFS 2025:582.

Det är många fler än jurister som tillämpar lagar i sitt arbete och därför behöver veta hur det ska göras. Denna bok ger en introduktion till juridisk metod, lagstiftningens systematik, olika typer av normer och hur statens, regionernas och kommunernas verksamheter styrs. Juridisk metodbok för socialarbetare och andra offentliganställda riktar sig till studenter som läser utbildningar med juridiska inslag och yrkesgrupper som tillämpar rättsregler men som för den sakens skull varken ska bli eller är jurister. Eftersom socionomer är den yrkesgrupp som näst efter jurister är rättstillämpare i störst utsträckning, är exemplen främst utformade med tanke på denna yrkesgrupp. Boken innehåller också handfasta tips om hur

Förutom socionomer är boken skriven med tanke på bland annat blivande och yrkesverksamma samhälls- och beteendevetare, ekonomer, hälso- och sjukvårdspersonal, teknologer samt andra som arbetar inom offentlig sektor. I denna sjätte upplaga har bokens innehåll uppdaterats och i viss mån omarbetats och utökats efter värdefulla synpunkter från pedagoger och studenter. Därigenom är vår förhoppning att Juridisk metodbok för socialarbetare och andra offentliganställda är än mer tillgänglig och användbar för rättstillämpande icke-jurister.

Författningssamlingen omfattar viktigare lagar och förordningar inom områdena allmän och speciell förvaltningsrätt, kommunalrätt samt offentlighet och sekretess. För att spegla det europarättsliga inflytandet inom det förvaltningsrättsliga området finns också ett urval europarättsliga texter. Författningssamlingen är primärt avsedd att tillgodose behov vid studier av ämnet förvaltningsrätt vid Stockholm universitet. Författningssamlingens innehåll baseras således på upplägget för grundkursen Förvaltningsrätt med förvaltningsprocessrätt och specialkursen Förvaltningsprocessrätt. Vissa författningar återges därför i urval. Den kan dock självklart användas av var och en som behöver en samlad överblick över olika förvaltningsrättsliga författningar. Författningarna återges som de lyder den 1 juli 2025.

En introduktion till förvaltningsrätten syftar till att sätta in förvaltningsrätt i ett helhetsperspektiv, samtidigt som en vardagsnära anknytning eftersträvas. Den som ser till sin egen ansökan om bygglov eller lärarlegitimation eller till sitt eget överklagande av ett beslut hos förvaltningsrätten får på så sätt enklare att hantera de frågor som kan uppkomma. Den som kommer i konflikt med en myndighet i samband med en vägrad förmån, ett beslut om sanktioner eller ett återkallat tillstånd får reda på vilka krav som kan ställas ifråga om insyn, motivering, muntliga inslag, etc. Det sagda gäller lika om den som berörs är en enskild person eller ett företag. Omvänt gäller att tjänstemän vid olika myndigheter – vilka finns i hundratal inom många olika områden (Polismyndigheten, Finansinspektionen, Skolverket, Tekniska högskolan, byggnadsnämnden i en kommun, etc.) – får ett rättsligt perspektiv på sin verksamhet.

I introduktionen presenteras förvaltningsförfarandets utformning, metoden att avgöra om förvaltningslagen ska tillämpas, olika möjligheter till förnyad prövning av beslut, m.m. Boken är avsedd att tillämpas som en grundläggande orientering på juristutbildningens (vid Stockholms universitet) första termin men har fått en mycket större användning än så. Den har fått omdömet att vara begriplig och nyttig även om läsaren inte har ambitionen att bli jurist. I och med europeiseringen av svensk rätt – och medlemskapet i EU – har ett allt större fokus kommit att läggas vid just förvaltningsrätt liksom vid de ökade kraven på domstolsprövning av förvaltningsbeslut. Juridiken är föränderlig och den femtonde upplagan är reviderad vad gäller europarätten.

Statsrättens grunder utgör en kommentar av regeringsformen med anslutande författningar. Även EU-rätten och Europakonventionen behandlas i de delar som rör statsrätten. Statsrätten, eller konstitutionell rätt som den också benämns, handlar om formalia kring riksdagsval, regeringsbildning, normgivning etc., men innefattar också många juridiska frågor med direkt anknytning till politik och det omgivande samhället, t.ex. fri- och rättigheter av ett blandat slag. Det är ett dynamiskt rättsområde och mycket har hänt sedan den förra 6:e upplagan 2018.

I läroboken eftersträvas ett helhetsperspektiv, innebärande att frågor sätts in i ett större sammanhang:

Frågorna är många och av blandad art och svaren kan vara mer eller mindre osäkra. Icke desto mindre måste svar eftersökas med någon form av etablerad juridisk metod och med en fingertoppskänsla för den politiska dimensionen.

I boken ges många hänvisningar till rättsfall, referenslitteratur och även till andra författningar än de rent statsrättsliga.

Förvaltningsprocessrätt behandlar de allmänna förvaltningsdomstolarna och deras handläggning av mål. Beskrivningen av förvaltningsprocessen följer i stort sett den faktiska gången av förvaltningsmåls handläggning, alltifrån målens anhängiggörande till verkställigheten av domar och beslut.

Framställningen utgår främst från lagen om allmänna förvaltningsdomstolar och förvaltningsprocesslagen. I den mån specialförfattningar innehåller regler för förvaltningsprocessen, anges hur reglerna avviker från, kompletterar eller fyller ut de allmänna reglerna i förvaltningsprocesslagen. Rättspraxis på området redovisas i viktigare hänseenden och då huvudsakligen för att belysa den faktiska tillämpningen av lagregler eller klargöra prejudikatens utfyllande funktion i förhållande till lagtexten. I denna sjätte upplaga har främst uppdaterats ny lagstiftning, rättspraxis och litteratur. Det har bland annat medfört att ett tjugotal nya rättsfall inarbetats eller anmärkts i texten.

Det förvaltningsrättsliga landskapet i Sverige har under de senaste decennierna blivit allt mer sammanlänkat med Europarätten, dvs. EU-rätten, Europakonventionen samt annat material från Europarådet. För att som svensk jurist kunna arbeta med förvaltningsrättsliga frågor är det nödvändigt att ha en grundläggande förståelse för hur Europarätten påverkar de svenska rättsliga strukturerna. I boken presenteras förutsättningarna för Europarättens genomslag i Sverige, samt vad gäller EU, hur förvaltningsorgan från EU och Sverige samverkar inom fyra områden:

• handläggningsregler för förvaltningsmyndigheter

• offentlighet och sekretess

• dataskydd

• rätt till domstolsprövning.

Denna andra upplaga av Europeisk förvaltningsrätt i Sverige är uppdaterad med ny lagstiftning och praxis fram till och med november 2024. Boken utgör ett komplement till annan grundläggande litteratur om allmän förvaltningsrätt och riktar sig till såväl studenter som yrkesverksamma jurister

Vem har rätt till skydd och hur ska en rättssäker asylprövning gå till? Vilka konventioner och lagar är relevanta? Hur ser det offentliga biträdets uppdrag ut och vad innefattar Migrationsverkets prövning?

I Asylrätt presenteras kortfattat de asylrättsliga och folkrättsliga förpliktelser som tillsammans med EU-gemensamma och svenska regler är basen för den prövning som ska göras när en flykting söker asyl i Sverige. Grundläggande begrepp av betydelse för prövningen behandlas och relevanta internationella konventioner presenteras och placeras i ett sammanhang. Efter en redogörelse för det gemensamma europeiska asylsystemet samt den svenska asyllagstiftningen gås asylprocessen igenom steg för steg.

Mycket har hänt på området under de senaste åren. I denna upplaga av Asylrätt finns uppdaterad information om bl.a. EU och det gemensamma asylsystemet och migrationspakten liksom ändringar i utlänningslagen och den nya lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar.

Allmän förvaltningsrätt är avsedd som hjälpmedel vid studiet av förvaltningsrätt inom juristutbildningen. Den kan också tjäna som hjälpmedel vid studier av offentlig förvaltning inom andra utbildningslinjer samt vara till nytta för verksamma jurister som vill friska upp sina kunskaper.

Boken behandlar problem som är gemensamma för hela förvaltningsrättens område, framför allt frågor om den offentliga förvaltningens organisation och verksamhetsformer. Huvudvikten har lagts vid reglerna om förfarandet hos förvaltningsmyndigheterna samt om de administrativa rättssäkerhetsreglerna.

I denna upplaga - den 28:e i ordningen - har texten uppdaterats samt allmänt och språkligt setts vöer på grund av nyheter i lagstiftning, rättspraxis och litteratur. Förra upplagan föranleddes främst av den nya förvaltningslagen (2017:900) med följdändringar. I en särskild bilaga behandlas denna lag.

Författaren Håkan Strömberg var professor i offentlig rätt vid juridiska institutionen vid Lunds universitet. Docent Bengt Lundell, vid juridiska institutionen, Lunds universitet, står för omarbetningarna sedan den 22:a upplagan.

Kommunalrätt - en introduktion för professionsutbildningar är en kortfattad beskrivning av den rättsliga regleringen rörande kommunerna och landstingen, med fokus lagd på den kommunala självständigheten och organiserandet av beslutsfattande instanser m.m. Regeringsformen och den nya kommunallagen står i centrum för framställningen, och bl.a. likställighetsprincipen och medborgarinflytandet belyses. Boken innehåller också ett avsnitt om relevant arbetsrättslig lagstiftning. Lagen om offentlig upphandling behandlas liksom regler om överklagande om kommunala beslut. Boken ger dessutom en kort introduktion till EU-rättslig lagstiftning och dess påverkan på den kommunala och landstingskommunala verksamheten.

Denna andra upplaga är uppdaterad med den nya kommunallagen (2017:725) och med den nya lagen (2016:1145) om offentlig upphandling. Vissa andra kapitel är också helt nyskrivna och uppdaterade. Boken lämpar sig särskilt för kursdeltagare och andra som är eller kommer att vara yrkesverksamma inom kommun och landsting men också för andra som vill ha en lättillgänglig introduktion till viktiga lagar som styr verksamheter i kommuner och landsting.

Om författarnaFörfattarna har lång erfarenhet av såväl undervisning och forskning om den offentliga förvaltningen som av arbete och uppdrag inom den offentliga sektorn.

Konkreta metoder och verktyg för att förebygga, upptäcka och hantera välfärdsbrott i den kommunala vardagen.

Välfärdsbrottslighet i kommunal verksamhet är en praktiknära handbok för kommuner som vill arbeta mer systematiskt mot välfärdsbrott. Författaren visar hur arbetet mot välfärdsbrott kan integreras i ordinarie verksamhet, hur brottsligheten kan ta sig uttryck inom olika verksamhetsområden och vilka sårbarheter som ofta utnyttjas. Fokus ligger på konkreta metoder, verktyg och arbetssätt för att förebygga, upptäcka och hantera fel och oegentligheter i praktiken.

Välfärdsbrottslighet är ett allvarligt och växande samhällsproblem som underminerar förtroendet för den offentliga sektorn. Den förekommer i alla delar av kommuners verksamhet där avtal sluts och beslut om ersättning eller tillstånd fattas. Områden som ekonomiskt bistånd, hemtjänst, personlig assistans, föreningsbidrag, arbetslivskriminalitet, inköp och upphandling och miljöbrott är särskilt utsatta.

Boken är tänkt som ett stöd för kommuner som vill gå från insikt till handling och som vill säkerställa att skattepengar används rätt, för sitt avsedda ändamål och hamnar hos rätt mottagare.

Lena Törneskär är statsvetare med vidareutbildning inom brottsutredning vid Linnéuniversitet och underrättelseanalys vid Försvarshögskolan. Hon har en lång bakgrund som analytiker inom Polismyndigheten och arbetar i dag strategiskt med att utveckla Eskilstuna kommuns arbete mot välfärdsbrottslighet.

Formgivning av Anna Söderberg.

Sagt om boken“En konkret och bra handbok inom ett ämne det finns få böcker om. Helhetsbetyg: 4.”/Daniel Gustavsson, BTJ-häftet nr 12 2026

Kommuner och regioner är tillförsäkrade självstyre under riksdagen och regeringen. Självstyrelsen manifesteras av den kommunala rösträtten och den kommunala beskattningsrätten. På en rad sakområden har riksdagen i lag ålagt kommunerna att göra samhällsinsatser, en del av dem finansierade av riksdagen. Kommunerna och regionerna har därmed den rättsliga ställningen som demokratins verkställande organ. Lagenligheten av de kommunala besluten kan på begäran av enskild person prövas av förvaltningsdomstolar. Genom domstolarnas domar har skapats en rättspraxis rörande innehållet av och gränserna för kommunernas befogenheter. Den kommunala verksamheten och hur kommunerna ska styras regleras i huvudsak genom 2018 års kommunallag. Kommunallagen har stora likheter med tidigare gällande kommunallag men har delvis getts en ny struktur, ett enhetligt språk och även en enhetligare begreppsbildning. Förändringarna i förhållande till föregående lag består huvudsakligen i att fullmäktige getts en möjlighet att bestämma att styrelsen ska kunna fatta beslut om särskilt angivna förhållanden som rör andra nämnders verksamhet samt att kommuner och regioner kan besluta att ge kommunal- och regionråd möjlighet att vara t.ex. föräldralediga. Vidare tydliggörs rollfördelningen mellan de anställda och de förtroendevalda. Reglerna för anmälan av delegationsbeslut förenklas genom att nämnderna själva får besluta vilka beslut som ska anmälas. Den kommunala anslagstavlan ska fortsättningsvis vara webbaserad. Det har även införts ett krav på att revisorernas budget ska beredas av fullmäktiges presidium. Slutligen har det införts ett uttryckligt lagstöd för att kommunala beslut som inte kan rättas som huvudregel inte får verkställas innan de vunnit lagakraft. Den fjärde upplagan har reviderats och uppdaterats med bl.a. nytillkommen lagstiftning och praxis.