Författningsrätt och förvaltningsrätt

Förvaltningsrätten är den del av juridiken som behandlar förvaltningsmyndigheternas verksamhet, främst deras ärendehandläggning och beslutsfattande. Ämnet är mycket omfångsrikt och brukar delas upp i allmän och speciell förvaltningsrätt. Den speciella förvaltningsrätten avser främst de materiella reglerna inom skilda förvaltningsgrenar, t.ex. socialrätt och miljörätt. Den allmänna förvaltningsrätten omfattar de regler som är gemensamma för flertalet förvaltningsgrenar, oavsett vilken myndighet eller vilket sakområde det handlar om, främst regler om förvaltningsförfarandet.

Det är den allmänna förvaltningsrätten som behandlas i denna bok. Stor vikt läggs vid de regler och principer som styr myndigheternas ärendehandläggning och beslutsfattande. I detta sammanhang uppmärksammas också vilka krav som ställs enligt EU-rätten och Europakonventionen. I syfte att förklara inte bara vad myndigheterna måste göra utan också varför kopplas de olika regelverken samman med sådant som myndigheternas ställning i den offentliga organisationen samt deras förhållande till politiska organ och domstolarna.

Vidare spänner framställningen över dels vilka möjligheter myndigheterna har att ändra eller återkalla meddelade beslut, dels möjligheterna att påkalla en domstolsprövning av olika beslut och hur ett överklagande ska hanteras av förvaltningsdomstolarna.

Förvaltningsrättens grunder är primärt avsedd att användas som lärobok vid studiet av ämnet förvaltningsrätt inom juristutbildningen, men boken kan självfallet även nyttjas av andra som vill fördjupa eller uppdatera sina tidigare förvaltningsrättsliga kunskaper, t.ex. handläggare vid statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter samt advokater och andra som biträder klienter i förvaltningsrättsliga ärenden. I denna sjunde upplaga har praxis och lagändringar fram till den 1 april 2026 beaktats.

Sverige har sedan 1700-talet ett unikt grundlagsskydd för yttrandefriheten. I Yttrandefrihetsgrundlagarna beskrivs hur det vuxit fram och tillämpas idag, med rättigheter för medier och enskilda men också med gränser för vad som inte får sägas. Utöver yttrandefrihetsbrott som förtal, hot, hets, uppvigling, spioneri, privatlivsintrång med mera beskrivs skyddet för olika medieformer, ansvarsreglerna, censurförbudet, meddelarfriheten, det unika jurysystemet och offentlighetsprincipen. I ett särskilt kapitel behandlas sådant som faller utanför yttrandefrihetsgrundlagarna såsom sociala medier, teaterföreställningar och demonstrationer.

Förutom att vara en lärobok och rättskälla för studenter och yrkesverksamma vänder sig till boken till var och en som vill förstå hur våra lagar om det fria ordet fungerar i teori och praktik.

En introduktion till förvaltningsrätten syftar till att sätta in förvaltningsrätt i ett helhetsperspektiv, samtidigt som en vardagsnära anknytning eftersträvas. Den som ser till sin egen ansökan om bygglov eller lärarlegitimation eller till sitt eget överklagande av ett beslut hos förvaltningsrätten får på så sätt enklare att hantera de frågor som kan uppkomma. Den som kommer i konflikt med en myndighet i samband med en vägrad förmån, ett beslut om sanktioner eller ett återkallat tillstånd får reda på vilka krav som kan ställas ifråga om insyn, motivering, muntliga inslag, etc. Det sagda gäller lika om den som berörs är en enskild person eller ett företag. Omvänt gäller att tjänstemän vid olika myndigheter – vilka finns i hundratal inom många olika områden (Polismyndigheten, Finansinspektionen, Skolverket, Tekniska högskolan, byggnadsnämnden i en kommun, etc.) – får ett rättsligt perspektiv på sin verksamhet.

I introduktionen presenteras förvaltningsförfarandets utformning, metoden att avgöra om förvaltningslagen ska tillämpas, olika möjligheter till förnyad prövning av beslut, m.m. Boken är avsedd att tillämpas som en grundläggande orientering på juristutbildningens (vid Stockholms universitet) första termin men har fått en mycket större användning än så. Den har fått omdömet att vara begriplig och nyttig även om läsaren inte har ambitionen att bli jurist. I och med europeiseringen av svensk rätt – och medlemskapet i EU – har ett allt större fokus kommit att läggas vid just förvaltningsrätt liksom vid de ökade kraven på domstolsprövning av förvaltningsbeslut. Juridiken är föränderlig och den femtonde upplagan är reviderad vad gäller europarätten.

Det är många fler än jurister som tillämpar lagar i sitt arbete och därför behöver veta hur det ska göras. Denna bok ger en introduktion till juridisk metod, lagstiftningens systematik, olika typer av normer och hur statens, regionernas och kommunernas verksamheter styrs. Juridisk metodbok för socialarbetare och andra offentliganställda riktar sig till studenter som läser utbildningar med juridiska inslag och yrkesgrupper som tillämpar rättsregler men som för den sakens skull varken ska bli eller är jurister. Eftersom socionomer är den yrkesgrupp som näst efter jurister är rättstillämpare i störst utsträckning, är exemplen främst utformade med tanke på denna yrkesgrupp. Boken innehåller också handfasta tips om hur

Förutom socionomer är boken skriven med tanke på bland annat blivande och yrkesverksamma samhälls- och beteendevetare, ekonomer, hälso- och sjukvårdspersonal, teknologer samt andra som arbetar inom offentlig sektor. I denna sjätte upplaga har bokens innehåll uppdaterats och i viss mån omarbetats och utökats efter värdefulla synpunkter från pedagoger och studenter. Därigenom är vår förhoppning att Juridisk metodbok för socialarbetare och andra offentliganställda är än mer tillgänglig och användbar för rättstillämpande icke-jurister.

I denna bok beskrivs och diskuteras arbetet i offentlig förvaltning och tjänstemannarollen. Tyngdpunkten i framställningen ligger på ärendehandläggningen i förvaltningsmyndigheter, såväl statliga som kommunala. Här förklaras på ett enkelt sätt inte bara vad myndigheterna måste göra utan också varför och vilka regelverk som styr detta. Myndigheternas verksamhet sätts alltså in i ett större sammanhang. De regler och principer som gäller för ärendehandläggningen kopplas därför även till sådant som myndigheternas ställning i den offentliga organisationen, deras förhållande till politiska organ och domstolar samt deras servicefunktion. Stort utrymme ges även åt offentlighetsprincipen, dvs. reglerna om allmänna handlingar och sekretess.

Förutom till yrkesverksamma inom staten och kommunerna vänder sig boken till högskolestuderande inom de program där det krävs kunskap om de förvaltningsrättsliga regelverken.

En polis ska alltid försöka hitta andra utvägar än våld för att lösa en uppgift. Men ibland är våld oundvikligt, och då kan sista möjligheten vara att använda tjänstevapnet.

Polisers rätt att skjuta handlar om dessa fall. Boken vänder sig i första hand till blivande poliser men kan vara till nytta även för andra, till exempel journalister och praktiskt verksamma poliser.

I boken skisseras huvuddragen i den rättsliga regleringen. Författaren förklarar vilka problem rätten att skjuta ger upphov till och vilka lösningar som står till buds. Stor uppmärksamhet ägnas åt hur reglerna tillämpas i konkreta fall. Författaren klargör när en polis får skjuta mot en annan människa, och kanske viktigast, när han eller hon inte får skjuta.

Boken behandlar inte enbart den enskilda polisens ansvar. Författaren diskuterar också polisledningens ansvar för vapenanvändningen. Det kanske är så att polisledningen ibland i onödan försätter poliser i situationer där de tvingas skjuta. Då är det också lämpligt att lägga ansvaret på polisledningen.

Lagstiftningen om polisers rätt att skjuta är helt ny. Den finns i en lag från 2025 om polisens användning av skjutvapen skjutlagen. Den har en mycket viktig och efterlängtad roll att fylla. Författaren förklarar varför.

Boken ger en introduktion till de delar av förvaltningsrätten som berör myndighetsorganisationer som på olika sätt behandlar och ger service till människor i sitt arbete, så kallade människobehandlande organisationer.

Boken tar i tur och ordning upp den offentliga rätten (den konstitutionella rätten) och de olika offentliga regelsystemen (föreskrifterna), organisationen av den offentliga verksamheten, rättssäkerhet, offentlighetsprincipen och sekretess, förvaltningslagens centrala delar och begrepp samt olika former av överklagande av beslut.

Förvaltningsrätt är lämplig som kurslitteratur vid utbildningar inom socialt arbete och omvårdnad, polisutbildningar och psykologprogram samt andra samhälls- och beteendevetenskapliga utbildningar. Boken passar även för olika former av personalutbildningar.

Om författarnaAnnika Staaf är jur. kand. och fil.dr i rättssociologi samt universitetslektor i juridik vid Malmö högskola samt knuten till Linnéuniversitetet. Lars Zanderin är dr lic. i statsvetenskap, fil.dr i rättssociologi samt universitetslektor (em.) i politologi vid Linnéuniversitet samt knuten till Enheten för rättssociologi vid Lunds universitet.

Arkivlagen är en del i det lagstiftningssystem som reglerar myndigheters hantering av handlingar och uppgifter. I detta system ingår arkivlagen med tillhörande författningar tillsammans med 2 kap. tryckfrihetsförordningen, offentlighets- och sekretesslagen samt regleringen av behandling av personuppgifter.

I Arkivlagen. En kommentar sätts arkiven in i det senaste decenniets samhälleliga förändringar, vilka har tagit sig uttryck i bland annat e-myndigheter och servicemyndigheter samt e-förvaltning och e-arkiv. Även nya kommunikationssätt som sociala medier och digitaliseringen av arkiv för presentation på webben berörs. Kommentaren ger även inblickar i teori- och metodutveckling som nationellt har inneburit övergång till verksamhetsbaserad arkivredovisning och en internationellt fastställd ledningssystemstandard för verksamhetsinformation.

Allmän förvaltningsrätt är avsedd som hjälpmedel vid studiet av förvaltningsrätt inom juristutbildningen. Den kan också tjäna som hjälpmedel vid studier av offentlig förvaltning inom andra utbildningslinjer samt vara till nytta för verksamma jurister som vill friska upp sina kunskaper.

Boken behandlar problem som är gemensamma för hela förvaltningsrättens område, framför allt frågor om den offentliga förvaltningens organisation och verksamhetsformer. Huvudvikten har lagts vid reglerna om förfarandet hos förvaltningsmyndigheterna samt om de administrativa rättssäkerhetsreglerna.

I denna upplaga - den 28:e i ordningen - har texten uppdaterats samt allmänt och språkligt setts vöer på grund av nyheter i lagstiftning, rättspraxis och litteratur. Förra upplagan föranleddes främst av den nya förvaltningslagen (2017:900) med följdändringar. I en särskild bilaga behandlas denna lag.

Författaren Håkan Strömberg var professor i offentlig rätt vid juridiska institutionen vid Lunds universitet. Docent Bengt Lundell, vid juridiska institutionen, Lunds universitet, står för omarbetningarna sedan den 22:a upplagan.

Vem har rätt till skydd och hur ska en rättssäker asylprövning gå till? Vilka konventioner och lagar är relevanta? Hur ser det offentliga biträdets uppdrag ut och vad innefattar Migrationsverkets prövning?

I Asylrätt presenteras kortfattat de asylrättsliga och folkrättsliga förpliktelser som tillsammans med EU-gemensamma och svenska regler är basen för den prövning som ska göras när en flykting söker asyl i Sverige. Grundläggande begrepp av betydelse för prövningen behandlas och relevanta internationella konventioner presenteras och placeras i ett sammanhang. Efter en redogörelse för det gemensamma europeiska asylsystemet samt den svenska asyllagstiftningen gås asylprocessen igenom steg för steg.

Mycket har hänt på området under de senaste åren. I denna upplaga av Asylrätt finns uppdaterad information om bl.a. EU och det gemensamma asylsystemet och migrationspakten liksom ändringar i utlänningslagen och den nya lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar.

Statsrättens grunder utgör en kommentar av regeringsformen med anslutande författningar. Även EU-rätten och Europakonventionen behandlas i de delar som rör statsrätten. Statsrätten, eller konstitutionell rätt som den också benämns, handlar om formalia kring riksdagsval, regeringsbildning, normgivning etc., men innefattar också många juridiska frågor med direkt anknytning till politik och det omgivande samhället, t.ex. fri- och rättigheter av ett blandat slag. Det är ett dynamiskt rättsområde och mycket har hänt sedan den förra 6:e upplagan 2018.

I läroboken eftersträvas ett helhetsperspektiv, innebärande att frågor sätts in i ett större sammanhang:

Frågorna är många och av blandad art och svaren kan vara mer eller mindre osäkra. Icke desto mindre måste svar eftersökas med någon form av etablerad juridisk metod och med en fingertoppskänsla för den politiska dimensionen.

I boken ges många hänvisningar till rättsfall, referenslitteratur och även till andra författningar än de rent statsrättsliga.

Förvaltningsprocessrätt behandlar de allmänna förvaltningsdomstolarna och deras handläggning av mål. Beskrivningen av förvaltningsprocessen följer i stort sett den faktiska gången av förvaltningsmåls handläggning, alltifrån målens anhängiggörande till verkställigheten av domar och beslut.

Framställningen utgår främst från lagen om allmänna förvaltningsdomstolar och förvaltningsprocesslagen. I den mån specialförfattningar innehåller regler för förvaltningsprocessen, anges hur reglerna avviker från, kompletterar eller fyller ut de allmänna reglerna i förvaltningsprocesslagen. Rättspraxis på området redovisas i viktigare hänseenden och då huvudsakligen för att belysa den faktiska tillämpningen av lagregler eller klargöra prejudikatens utfyllande funktion i förhållande till lagtexten. I denna sjätte upplaga har främst uppdaterats ny lagstiftning, rättspraxis och litteratur. Det har bland annat medfört att ett tjugotal nya rättsfall inarbetats eller anmärkts i texten.

Medierätt. En handbok behandlar de centrala rättsområdena inom mediejuridiken. Sedan den förra upplagan har det skett förändringar på samtliga rättsområden inom medierätten. I denna upplaga beaktas ändringarna i 2019 års revision av tryckfrihetsförordningen och införandet av det nya brottet utlandsspioneri per den 1 januari 2023. Inom upphovsrätten tas DSM-direktivet upp som blev svensk lag från och med den 1 januari 2023. I denna upplaga görs även en uppdaterad genomgång av dataskyddsförordningen, GDPR. Inom marknadsrätten trädde en ny konsumentköplag i kraft 2022. Vidare har ett nytt kapitel tillkommit där de speciella instanserna inom medierätten gås igenom. Dessutom har checklistorna och begreppen utökats.

Boken är tänkt att kunna användas som studentlitteratur i medierätt på jurist- och journalistutbildningar och av yrkesverksamma jurister och andra som kommer i kontakt med medierätten. Boken är kurslitteratur på specialkursen i medierätt vid Stockholms universitet.

Lär dig bemöta människor med rättshaveristiskt beteende med denna praktiska handbok för personal i offentlig verksamhet.

Människor med rätthaveristiskt beteende träffar vi alla på ibland, men det är en särskild utmaning att möta dem i arbetet som offentliganställd. I din professionella roll måste du hantera dina egna reaktioner och negativa känslor som kan uppstå samtidigt som du ska följa de krav – bland annat på saklighet, likabehandling och service – som lagen ställer på den som utövar offentlig makt.

Det finns inga självklara svar på hur du ska agera i mötet med dessa personer, men rättshaveristiskt beteende är en företeelse där psykologi och juridik möter varandra på ett unikt sätt. Det innebär att du som offentliganställd behöver ytterligare andra verktyg än lagar, regler och myndighetsföreskrifter för att på bästa möjliga sätt kunna hantera personer som uppvisar ett sådant beteende.

Den här boken ger dig sådana verktyg. Den innehåller inledningsvis en teoridel som ger en ökad förståelse för själva fenomenet. Del två består av en lätthanterlig och överskådlig manual som beskriver olika situationer du kan hamna i och ger konkreta och konstruktiva råd om hur du bäst kan hantera dem.

Denna andra upplaga av boken är uppdaterad och dessutom utökad med avsnitt om bland annat AI som verktyg mot AI, arbetsmiljölagstiftning som verktyg, compassionfokus i möten och hur man kan värna arbetsgruppen.

Boken vänder sig till all personal i offentlig förvaltning och verksamhet och till förtroendevalda.

Författarna Jakob Carlander och Andreas Wedeen har lång erfarenhet av att som psykologer och terapeuter möta personer med rättshaveristiskt beteende. De har också under många år föreläst på arbetsplatser runt om i landet.

Jakob Carlander är leg. psykoterapeut och arbetar vid egen mottagning.

Andreas Wedeen, leg. psykolog och tidigare verksam inom psykiatri, arbetar idag vid egen mottagning och inom institutionsvården.

Förordet är skrivet av Anna Skarhed, f.d. justitiekansler.

Sagt om boken"Texten är mycket lättfattlig och strukturerad med faktarutor och råd som ges i punktform. Personer som arbetar i offentlig verksamhet eller som är förtroendevalda kommer att ha omistligt stöd av boken, liksom den psykologiintresserade läsaren. Helhetsbetyg: 4."/Maria Fridstjerna, BTJ-häftet nr 19 2026

Metodövningar i statsrätt är en metod- och övningsbok för studenter som läser statsrätt och konstitutionell rätt inom ramen för juristprogrammet. Boken består av övningsfrågor med kortfattade svarsförslag, tablåer som schematiskt systematiserar olika statsrättsliga företeelser, samt metodologiska scheman som hjälper studenten att steg för steg angripa statsrättsliga och konstitutionella frågeställningar och problem. Områden som behandlas är statsrättslig teori, våra högsta styrande organ, domstolars och förvaltningsmyndigheters roll och självständighet, grundläggande fri- och rättigheter inklusive tryck- och yttrandefrihet och medborgarskap, m.m.

Avsikten med Metodövningar i statsrätt är att både teoretiskt och praktiskt åskådliggöra för juridikstuderande hur de statsrättsliga och konstitutionella metoderna tillämpas. Avsikten är också att träna studenterna i självständigt kritiskt tänkande.

Boken är primärt framtagen för kursen i statsrätt vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet. Den kan dock med fördel användas också av studenter på andra studieorter.