Svensk barnrätt ger en grundläggande introduktion till juridik som ämne och till Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Bokens kapitel rör frågor om barns rättigheter inom ämnena familjerätt, socialrätt, utbildningsrätt, migrationsrätt, straffrätt, utsökningsrätt och hyresrätt. Sätten som barns rättigheter fått uttryck inom de olika rättsområdena skiljer sig åt. Inom vissa områden har artiklar i barnkonventionen fått direkt genomslag i svensk lagstiftning. På andra av de behandlade områdena har barnets rättigheter endast fått genomslag genom praxis från våra högsta domstolar. Därutöver är barnkonventionens artiklar 1–42 svensk lag sedan 1 januari 2020. Boken ger läsaren en övergripande bild av svensk rätt och dess förhållande till barns rättigheter samt dess olika uttryck.Syftet med boken är, i all sin enkelhet, att hjälpa den som vill introduceras till ämnet barnrätt. Detta oavsett om personen är jurist, studerande på ett juristprogram, någon som arbetar med beslutsfattande som rör barn eller är en nybörjare som hittat intresse för juridik och barnrätt.

Hur kan juridiken användas för att motverka strukturell diskriminering? Det är en av många frågor som ställs i Att förstå lagstiftning om diskriminering och mänskliga rättigheter. Syftet med boken är att ge kunskap och verktyg för rörelse och aktivitet, och att vara ett underlag för diskussion och reflektion. I sju kapitel tas frågor om diskriminering upp genom exempel från rättsfall som handlar om bland annat anställning, rätten till bostad, löner och åldersdiskriminering. Gränserna för positiv särbehandling presenteras och kommenteras, och olika diskrimineringsbegrepp som används inom samhällsvetenskapen beskrivs och jämförs. En fråga som lyfts fram är svagheterna i rätten för personer med funktionsnedsättningar att leva ett liv som andra. Bristande tillgänglighet handlar om strukturell diskriminering och innebär hinder för likabehandling. Författarna argumenterar, med stöd av avgöranden från EU-domstolen, för att använda lagstiftningen i syfte att resa krav utifrån gruppers människovärde och krav på likabehandling. Boken vänder sig till alla som är intresserade av att förstå grunderna för diskrimineringslagstiftning och mänskliga rättigheter. QR-koder används för att länka till ytterligare material och för att fortsatt kunna lägga in kommentarer och uppdateringar. Susanne Fransson är docent i rättsvetenskap och verksam som forskare och lärare vid Göteborgs universitet. Per Norberg är universitetslektor vid Lunds universitet.

Hur kan juridiken användas för att motverka strukturell diskriminering? Det är en av många frågor som ställs i Att förstå lagstiftning om diskriminering och mänskliga rättigheter. Syftet med boken är att ge kunskap och verktyg för rörelse och aktivitet, och att vara ett underlag för diskussion och reflektion. I sju kapitel tas frågor om diskriminering upp genom exempel från rättsfall som handlar om bland annat anställning, rätten till bostad, löner och åldersdiskriminering. Gränserna för positiv särbehandling presenteras och kommenteras, och olika diskrimineringsbegrepp som används inom samhällsvetenskapen beskrivs och jämförs. En fråga som lyfts fram är svagheterna i rätten för personer med funktionsnedsättningar att leva ett liv som andra. Bristande tillgänglighet handlar om strukturell diskriminering och innebär hinder för likabehandling. Författarna argumenterar, med stöd av avgöranden från EU-domstolen, för att använda lagstiftningen i syfte att resa krav utifrån gruppers människovärde och krav på likabehandling. Boken vänder sig till alla som är intresserade av att förstå grunderna för diskrimineringslagstiftning och mänskliga rättigheter. QR-koder används för att länka till ytterligare material och för att fortsatt kunna lägga in kommentarer och uppdateringar. Susanne Fransson är docent i rättsvetenskap och verksam som forskare och lärare vid Göteborgs universitet. Per Norberg är universitetslektor vid Lunds universitet.

Svensk barnrätt ger en grundläggande introduktion till juridik som ämne och till Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Bokens kapitel rör frågor om barns rättigheter inom ämnena familjerätt, socialrätt, utbildningsrätt, migrationsrätt, straffrätt, utsökningsrätt och hyresrätt. Sätten som barns rättigheter fått uttryck inom de olika rättsområdena skiljer sig åt. Inom vissa områden har artiklar i barnkonventionen fått direkt genomslag i svensk lagstiftning. På andra av de behandlade områdena har barnets rättigheter endast fått genomslag genom praxis från våra högsta domstolar. Därutöver är barnkonventionens artiklar 1–42 svensk lag sedan 1 januari 2020. Boken ger läsaren en övergripande bild av svensk rätt och dess förhållande till barns rättigheter samt dess olika uttryck.Syftet med boken är, i all sin enkelhet, att hjälpa den som vill introduceras till ämnet barnrätt. Detta oavsett om personen är jurist, studerande på ett juristprogram, någon som arbetar med beslutsfattande som rör barn eller är en nybörjare som hittat intresse för juridik och barnrätt.

Hur kan juridiken användas för att motverka strukturell diskriminering? Det är en av många frågor som ställs i Att förstå lagstiftning om diskriminering och mänskliga rättigheter. Syftet med boken är att ge kunskap och verktyg för rörelse och aktivitet, och att vara ett underlag för diskussion och reflektion. I sju kapitel tas frågor om diskriminering upp genom exempel från rättsfall som handlar om bland annat anställning, rätten till bostad, löner och åldersdiskriminering. Gränserna för positiv särbehandling presenteras och kommenteras, och olika diskrimineringsbegrepp som används inom samhällsvetenskapen beskrivs och jämförs. En fråga som lyfts fram är svagheterna i rätten för personer med funktionsnedsättningar att leva ett liv som andra. Bristande tillgänglighet handlar om strukturell diskriminering och innebär hinder för likabehandling. Författarna argumenterar, med stöd av avgöranden från EU-domstolen, för att använda lagstiftningen i syfte att resa krav utifrån gruppers människovärde och krav på likabehandling. Boken vänder sig till alla som är intresserade av att förstå grunderna för diskrimineringslagstiftning och mänskliga rättigheter. QR-koder används för att länka till ytterligare material och för att fortsatt kunna lägga in kommentarer och uppdateringar. Susanne Fransson är docent i rättsvetenskap och verksam som forskare och lärare vid Göteborgs universitet. Per Norberg är universitetslektor vid Lunds universitet.

Hur kan juridiken användas för att motverka strukturell diskriminering? Det är en av många frågor som ställs i Att förstå lagstiftning om diskriminering och mänskliga rättigheter. Syftet med boken är att ge kunskap och verktyg för rörelse och aktivitet, och att vara ett underlag för diskussion och reflektion. I sju kapitel tas frågor om diskriminering upp genom exempel från rättsfall som handlar om bland annat anställning, rätten till bostad, löner och åldersdiskriminering. Gränserna för positiv särbehandling presenteras och kommenteras, och olika diskrimineringsbegrepp som används inom samhällsvetenskapen beskrivs och jämförs. En fråga som lyfts fram är svagheterna i rätten för personer med funktionsnedsättningar att leva ett liv som andra. Bristande tillgänglighet handlar om strukturell diskriminering och innebär hinder för likabehandling. Författarna argumenterar, med stöd av avgöranden från EU-domstolen, för att använda lagstiftningen i syfte att resa krav utifrån gruppers människovärde och krav på likabehandling. Boken vänder sig till alla som är intresserade av att förstå grunderna för diskrimineringslagstiftning och mänskliga rättigheter. QR-koder används för att länka till ytterligare material och för att fortsatt kunna lägga in kommentarer och uppdateringar. Susanne Fransson är docent i rättsvetenskap och verksam som forskare och lärare vid Göteborgs universitet. Per Norberg är universitetslektor vid Lunds universitet.