Sedan 2009 gäller en sammanhållen diskrimineringslag för arbetsliv, utbildning och andra samhällsområden. Diskrimineringslagen. En kommentar ger en utförlig beskrivning av rättsområdet med kommentarer till lagen och hänvisningar till förarbeten. Rättsfall från EU-domstolen och från samtliga berörda svenska domstolar och nämnder behandlas utförligt.
I denna tredje upplaga av lagkommentaren finns ett stort antal nya rättsfall beskrivna. Rättsfall från EU-domstolen finns nu som rör diskrimineringsgrunden religion och skyddet mot diskriminering för personer med funktionsnedsättning har ytterligare klargjorts. Även i Arbetsdomstolen har flera mål prövats som rör dessa grunder samt förbudet mot diskriminering i form av sexuella trakasserier.
Även om det inte har gjorts några större materiella förändringar av lagtexten, efter år 2017, är det mycket som har utretts och som utreds såväl på EU-nivå som på nationell nivå. Tillämpningen av lagstiftningen, i EU-domstolen och i svenska domstolar, visar på en rättsutveckling där diskrimineringsgrunder som funktionsnedsättning och religion eller trosuppfattning synliggjorts genom att talan förts om, i första hand, indirekt diskriminering och bristande tillgänglighet. Domstolarna har därmed ställts inför utmaningen att bedöma om strukturerna i samhället är diskriminerande och i strid med principen om likabehandling. Intresseavvägningar utifrån proportionalitetsprincipen och frågan om vad som är skäliga åtgärder har kommit in i domstolsprocesserna och problem har uppstått när det gäller frågor om bevisbörda och beviskrav.
Händelser och rättsfall fram till den 28 mars 2021 har beaktats.
