Polisrätt och vapenlagar

En polis ska alltid försöka hitta andra utvägar än våld för att lösa en uppgift. Men ibland är våld oundvikligt, och då kan sista möjligheten vara att använda tjänstevapnet.

Polisers rätt att skjuta handlar om dessa fall. Boken vänder sig i första hand till blivande poliser men kan vara till nytta även för andra, till exempel journalister och praktiskt verksamma poliser.

I boken skisseras huvuddragen i den rättsliga regleringen. Författaren förklarar vilka problem rätten att skjuta ger upphov till och vilka lösningar som står till buds. Stor uppmärksamhet ägnas åt hur reglerna tillämpas i konkreta fall. Författaren klargör när en polis får skjuta mot en annan människa, och kanske viktigast, när han eller hon inte får skjuta.

Boken behandlar inte enbart den enskilda polisens ansvar. Författaren diskuterar också polisledningens ansvar för vapenanvändningen. Det kanske är så att polisledningen ibland i onödan försätter poliser i situationer där de tvingas skjuta. Då är det också lämpligt att lägga ansvaret på polisledningen.

Lagstiftningen om polisers rätt att skjuta är helt ny. Den finns i en lag från 2025 om polisens användning av skjutvapen skjutlagen. Den har en mycket viktig och efterlängtad roll att fylla. Författaren förklarar varför.

Behovet av ordningsvakter, väktare, skyddsvakter och annan bevakningspersonal har ökat i samhället bl.a. till följd av säkerhetsläget i Sverige och omvärlden. Det efterfrågas också en högre nivå av ordningshållning och bevakning än vad Polisen kan tillhandahålla. Ordningsvakter och väktare samt annan bevakningspersonal m.m. behandlar ingående de regler som styr ordningsvakters, väktares och skyddsvakters arbete. Dessutom redogörs för de författningar som gäller för sjöfarts- och hamnskyddskontrollanter, flygplatskontrollanter, naturvårdsvakter, jakttillsynsmän, fisketillsynsmän, arrestantvakter och parkeringsvakter.

Boken tar upp de krav som ställs för auktorisation av bevakningsföretag och utbildningsföretag. Vidare innehåller den avsnitt om sekretess och tystnadsplikt, relevanta bestämmelser i brottsbalken, t.ex. hot och våld mot tjänsteman samt tjänstefel, och arbetsmiljöfrågor.

I denna andra upplaga behandlas den nya ordningsvaktslagen som trädde i kraft den 1 januari 2024. Den tar även upp relevanta rättsfall för olika frågor som behandlas i boken.

Ordningsvakter och väktare samt annan bevakningspersonal m.m. riktar sig till en bred målgrupp. Förutom bevakningsföretag, ordningsvakter, väktare, skyddsvakter och annan bevakningspersonal, torde myndigheter, domstolar, jurister, handläggare och andra som vill veta mer om bevakning ha nytta av boken. Den är lämplig att använda vid utbildningar av t.ex. ordningsvakter och väktare. Även den som överväger att upphandla bevakningstjänster torde ha behållning av boken.

Kommuner och regioner är tillförsäkrade självstyre under riksdagen och regeringen. Självstyrelsen manifesteras av den kommunala rösträtten och den kommunala beskattningsrätten. På en rad sakområden har riksdagen i lag ålagt kommunerna att göra samhällsinsatser, en del av dem finansierade av riksdagen. Kommunerna och regionerna har därmed den rättsliga ställningen som demokratins verkställande organ. Lagenligheten av de kommunala besluten kan på begäran av enskild person prövas av förvaltningsdomstolar. Genom domstolarnas domar har skapats en rättspraxis rörande innehållet av och gränserna för kommunernas befogenheter. Den kommunala verksamheten och hur kommunerna ska styras regleras i huvudsak genom 2018 års kommunallag. Kommunallagen har stora likheter med tidigare gällande kommunallag men har delvis getts en ny struktur, ett enhetligt språk och även en enhetligare begreppsbildning. Förändringarna i förhållande till föregående lag består huvudsakligen i att fullmäktige getts en möjlighet att bestämma att styrelsen ska kunna fatta beslut om särskilt angivna förhållanden som rör andra nämnders verksamhet samt att kommuner och regioner kan besluta att ge kommunal- och regionråd möjlighet att vara t.ex. föräldralediga. Vidare tydliggörs rollfördelningen mellan de anställda och de förtroendevalda. Reglerna för anmälan av delegationsbeslut förenklas genom att nämnderna själva får besluta vilka beslut som ska anmälas. Den kommunala anslagstavlan ska fortsättningsvis vara webbaserad. Det har även införts ett krav på att revisorernas budget ska beredas av fullmäktiges presidium. Slutligen har det införts ett uttryckligt lagstöd för att kommunala beslut som inte kan rättas som huvudregel inte får verkställas innan de vunnit lagakraft. Den fjärde upplagan har reviderats och uppdaterats med bl.a. nytillkommen lagstiftning och praxis.

Kommunalrätt - en introduktion för professionsutbildningar är en kortfattad beskrivning av den rättsliga regleringen rörande kommunerna och landstingen, med fokus lagd på den kommunala självständigheten och organiserandet av beslutsfattande instanser m.m. Regeringsformen och den nya kommunallagen står i centrum för framställningen, och bl.a. likställighetsprincipen och medborgarinflytandet belyses. Boken innehåller också ett avsnitt om relevant arbetsrättslig lagstiftning. Lagen om offentlig upphandling behandlas liksom regler om överklagande om kommunala beslut. Boken ger dessutom en kort introduktion till EU-rättslig lagstiftning och dess påverkan på den kommunala och landstingskommunala verksamheten.

Denna andra upplaga är uppdaterad med den nya kommunallagen (2017:725) och med den nya lagen (2016:1145) om offentlig upphandling. Vissa andra kapitel är också helt nyskrivna och uppdaterade. Boken lämpar sig särskilt för kursdeltagare och andra som är eller kommer att vara yrkesverksamma inom kommun och landsting men också för andra som vill ha en lättillgänglig introduktion till viktiga lagar som styr verksamheter i kommuner och landsting.

Om författarnaFörfattarna har lång erfarenhet av såväl undervisning och forskning om den offentliga förvaltningen som av arbete och uppdrag inom den offentliga sektorn.

Denna författningssamling innehåller de bestämmelser som styr väktares samt ordnings- och skyddsvakters arbete. Den innehåller även en redogörelse för de viktigaste bestämmelserna för sjöfartsskyddskontrollanter, hamnskyddskontrollanter, luftfartsskyddskontrollanter, naturvårdsvakter, jakttillsynsmän, arrestantvakter och parkeringsvakter. Författningssamlingen innehåller också bestämmelser som rör bevakningsföretag, utbildningsföretag och offentlighet och sekretess samt vissa bestämmelser i brottsbalken.

Ändamålet med författningssamlingen är att samla de bestämmelser som rör de aktuella yrkeskategorierna på ett ställe för att på så sätt underlätta för den som ska tillämpa bestämmelserna eller i övrigt vill veta vilka regler som gäller för de olika verksamheterna. Författningssamlingen är främst sammanställd för att vara ett komplement till boken Ordningsvakter och väktare men kan med fördel också användas separat.

EBBA SVERNE ARVILL är polisdirektör och chef för avdelningen för särskilda utredningar inom Polismyndigheten. Hon har varit byråchef hos Riksåklagaren, rektor för Polishögskolan och länspolismästare.

YVETTE GLANTZ är verksjurist och har arbetat inom Polismyndigheten sedan 2007, främst vid rättsavdelningen. Hon har tidigare arbetat som jurist vid andra myndigheter, i domstol och i Regeringskansliet.

LARS TONNEMAN är polismästare och har under ca 15 år varit chef för den enhet inom Polismyndigheten som ansvarar för föreskrifter och frågor som rör ordningsvakter, väktare och bevakningsföretag m.m.