Migrations- och asylrätt

Utlänningslagen (2005:716) behandlar rätten för utlänningar att resa in i och vistas i Sverige och rätten att arbeta och studera här. Den innehåller också bestämmelser om avvisning och utvisning och i övrigt bestämmelser som är grundläggande för utlänningars rättsliga ställning. Lagens tillämpning regleras närmare i utlänningsförordningen och i föreskrifter som meddelas av Migrationsverket.

Innehållet i den trettonde upplagan av denna lagkommentar är aktualiserat fram till den 1 oktober 2022. Efter publiceringen av den tolfte upplagan har lagen ändrats i åtskilliga avseenden. Det innebär bland annat att tidsbegränsade uppehållstillstånd numera är huvudregel och att permanent uppehållstillstånd endast kan beviljas om utlänningen har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd i minst tre år och uppfyller vissa särskilda krav. Vidare har reglerna om arbetskraftsinvandring och utvisning på grund av brott reformerats.

Utöver utlänningslagen redovisas i lagkommentaren fyra andra lagar, bland annat den upphävda lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (den s.k. tillfälliga lagen) och lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå. Vidare redogörs för EU-förordningar som är direkt tillämpliga i Sverige och andra rättsakter inom migrationsrätten, bland annat skyddsgrundsdirektivet, asylprocedurdirektivet, mottagandedirektivet och återvändandedirektivet.

Migrationsöverdomstolen har alltsedan 2006 meddelat ett stort antal vägledande avgöranden i mål enligt utlänningslagen. Dessa avgöranden redovisas fram till utgången av september 2022. Vidare redovisas ett stort antal rättsfall från bland annat EU-domstolen och Europadomstolen.

Vem har rätt till skydd och hur ska en rättssäker asylprövning gå till? Vilka konventioner och lagar är relevanta? Hur ser det offentliga biträdets uppdrag ut och vad innefattar Migrationsverkets prövning?

I Asylrätt presenteras kortfattat de asylrättsliga och folkrättsliga förpliktelser som tillsammans med EU-gemensamma och svenska regler är basen för den prövning som ska göras när en flykting söker asyl i Sverige. Grundläggande begrepp av betydelse för prövningen behandlas och relevanta internationella konventioner presenteras och placeras i ett sammanhang. Efter en redogörelse för det gemensamma europeiska asylsystemet samt den svenska asyllagstiftningen gås asylprocessen igenom steg för steg.

Mycket har hänt på området under de senaste åren. I denna upplaga av Asylrätt finns uppdaterad information om bl.a. EU och det gemensamma asylsystemet och migrationspakten liksom ändringar i utlänningslagen och den nya lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar.

Överprövning av Migrationsverkets beslut sker vid tre migrationsdomstolar. Migrationsdomstolens avgöranden får överklagas till Migrationsöverdomstolen. En prövning i Migrationsöverdomstolen kräver prövningstillstånd. Sådant tillstånd ska meddelas om det är av vikt för ledningen av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Migrationsöverdomstolen (prejudikatdispens) eller om det annars finns synnerliga skäl (extraordinär dispens). Förvaltningsrätterna (tidigare länsrätterna) i Stockholm, Göteborg och Malmö är av regeringen utsedda attvara migrationsdomstolar. Kammarrätten i Stockholm är Migrationsöverdomstol. Denna andra volym omfattar Migrationsöverdomstolens avgöranden för åren 2019–2021. Referaten har, som regel, författats av den sits som dömt i målet.

Vilka rättigheter har ett asylsökande barn under asylprocessen och i samband med mottagandet och vistelsen i Sverige?

Hur ska dessa rättigheter synliggöras och tillvaratas? Utgångspunkten för den här rättshandboken är de rättigheter som följer av Barnkonventionen, andra internationella rättsakter och svensk lagstiftning. De rättsfrågor som kan aktualiseras under asylprocessen finns redovisade under olika rubriker, till exempel skyddsgrunder, familjens enhet, humanitära skäl, familjeåterförening, god man, asylutredningen och beslutsmotivering. För mottagandeprocessen finns rubrikerna rätt till bistånd, rätt till hälso- och sjukvård samt rätt till skola och utbildning. I denna upplaga har lagstiftningen uppdaterats och mer fokus lagts på Barnkonventionens artiklar, särskilt de som kan ha betydelse för asylsökande barn.

Barnrättsperspektivet i asylprocessen är avsedd att vara till stöd för dem som på olika sätt företräder barn i asyl- och mottagandeprocessen – ombud, offentligt biträde, god man m.fl. – men också de beslutsfattare och andra tjänstemän som kommer i kontakt med barnen i sin yrkesverksamhet. Boken kan också vara en informationskälla om Barnkonventionen och regelverket på migrationsrättens område för dem som på annat sätt engagerar sig för asylsökande barn eller som av annan anledning vill veta mer – organisationer, enskilda, förtroendevalda, journalister, studerande m.fl.

Vad betyder det att rätten har ett utredningsansvar? På vilka sätt inverkar officialprincipen på migrationsprocessen? Skiljer sig migrationsprocessen från förvaltningsprocessen? Kan begreppet ”robusthet” användas för att avgöra när ett mål ska anses vara tillräckligt utrett och därmed klart för avgörande? Vilka särskilda utmaningar ställs domstolen inför när det gäller asylmål?

En rättssäker prövning av förvaltningsmål förutsätter att rätten fullgör sitt utredningsansvar enligt 8 § förvaltningsprocesslagen. Dess närmare tillämpning i migrationsmål undersöktes i Isa Cegrell Karlanders avhandling Officalprincipen i migrationsprocessen, som lades fram vid Uppsala universitet år 2021.

I denna bok, som är en bearbetad version av avhandlingen, diskuterar författaren innebörden av utredningsansvaret utifrån ett såväl processrättsligt som migrationsrättsligt perspektiv. Boken täcker frågor om officialprincipens betydelse, särdrag i migrationsprocessen, robusthet och asylprövningens prognostiska karaktär.

Boken introducerar läsaren till processrättsliga begrepp och förvaltningsprocessuella utgångspunkter med avseende på rättens utredningsansvar, men den innehåller också fördjupningar avseende migrationsprocessen och bevisrättsliga frågor i asylmål. Migrationsöverdomstolens tillämpning av utredningsansvaret i migrationsprocessen analyseras utifrån ett femtiotal avgöranden.

Hur ser rätten att uppehålla sig i Sverige för EU/EES-medborgare och deras familjemedlemmar ut? Vilken betydelse har unionsmedborgarskapet som status och hur ska den EU-rättsliga utvecklingen och EU-domstolens avgöranden på området förstås?

Denna bok ger svar på dessa frågor. Med dess hjälp kan läsaren hitta fram till relevant EU-rättslig lagstiftning och case law från EU-domstolen för att sedan sätta detta i kontexten svensk lagstiftning och rättstillämpning.

Boken är tänkt både att användas i undervisning i juridiska kurser på grundnivå och avancerad nivå, samt av verksamma praktiker som stöter på frågor om uppehållsrätt för unionsmedborgare och deras familjemedlemmar i sin yrkesutövning.

Den består av tre delar: 1. Unionsmedborgares uppehållsrätt; 2. Härledd uppehållsrätt för familjemedlemmar; 3. Rätten till likabehandling.

Migrationsrätt har de senaste åren kommit att bli ett alltmer uppmärksammat rättsområde, som omfattar både internationell och nationell rätt. Området innebär många svåra avvägningar. Den här boken lyfter fram sådana avvägningar utifrån ett juridiskt perspektiv och där även ett sociologiskt perspektiv i relation till rätten anläggs.

Exempel på frågor som tas upp:

I boken diskuteras såväl juridiska som icke-juridiska aspekter av asylbedömning.

Den vänder sig till praktiker och forskare inom fältet migration och kan användas på juristprogrammet liksom på andra utbildningar där migrationsrätt behandlas.

Sagt om boken[...]Boken innehåller sex uppsatser som behandlar migrationsrätten. Den vänder sig till praktiker och forskare inom området men även till exempelvis studerande på juristprogrammet. Inledningsvis jämförs asylmål i Sverige och England. Härefter diskuteras frågan om skyddsbehov vid väpnad konflikt. Sedan behandlas det rättsliga ramverket kring religion, sexuell läggning och genuinitet inklusive en forskningsöversikt om detta. Här utöver finns en forskningsöversikt om bedömningen av trovärdighet i asylärenden. Slutligen finns en uppsats om en konstruktivistisk syn på rättslighet, trovärdighet och identitet. I uppsatserna finns redovisningar av det rättsliga ramverket med hänvisningar till Migrationsöverdomstolens och EU-domstolens avgöranden, men boken är inte en renodlad lagkommentar. Diskussionerna om olika aspekter av migrationsrätten är intressanta och hålls på en hög vetenskaplig nivå som dock emellanåt kan göra texten något svårtillgänglig. Migrationsrätt kan användas av praktiker, studerande och andra forskare som fördjupningstext och diskussionsunderlag. Leif S. Persson, lektör, BTJ - häfte nr 17 2016.

Om författarnaFörfattare är Rebecca Thorburn Stern, docent i folkrätt vid Uppsala universitet med inriktning på mänskliga rättigheter och asylrätt, och Hanna Wikström, docent i socialt arbete vid Göteborgs universitet och som tidigare bland annat forskat om olika aspekter av asylprocessen utifrån ett konstruktionistiskt och postkolonialt perspektiv.