Håkan Sandesjö – författare

Vilka rättigheter har ett asylsökande barn under asylprocessen och i samband med mottagandet och vistelsen i Sverige?

Hur ska dessa rättigheter synliggöras och tillvaratas? Utgångspunkten för den här rättshandboken är de rättigheter som följer av Barnkonventionen, andra internationella rättsakter och svensk lagstiftning. De rättsfrågor som kan aktualiseras under asylprocessen finns redovisade under olika rubriker, till exempel skyddsgrunder, familjens enhet, humanitära skäl, familjeåterförening, god man, asylutredningen och beslutsmotivering. För mottagandeprocessen finns rubrikerna rätt till bistånd, rätt till hälso- och sjukvård samt rätt till skola och utbildning. I denna upplaga har lagstiftningen uppdaterats och mer fokus lagts på Barnkonventionens artiklar, särskilt de som kan ha betydelse för asylsökande barn.

Barnrättsperspektivet i asylprocessen är avsedd att vara till stöd för dem som på olika sätt företräder barn i asyl- och mottagandeprocessen – ombud, offentligt biträde, god man m.fl. – men också de beslutsfattare och andra tjänstemän som kommer i kontakt med barnen i sin yrkesverksamhet. Boken kan också vara en informationskälla om Barnkonventionen och regelverket på migrationsrättens område för dem som på annat sätt engagerar sig för asylsökande barn eller som av annan anledning vill veta mer – organisationer, enskilda, förtroendevalda, journalister, studerande m.fl.

Utlänningslagen (2005:716) behandlar rätten för utlänningar att resa in i och vistas i Sverige och rätten att arbeta och studera här. Den innehåller också bestämmelser om avvisning och utvisning och i övrigt bestämmelser som är grundläggande för utlänningars rättsliga ställning. Lagens tillämpning regleras närmare i utlänningsförordningen och i föreskrifter som meddelas av Migrationsverket.

Innehållet i den trettonde upplagan av denna lagkommentar är aktualiserat fram till den 1 oktober 2022. Efter publiceringen av den tolfte upplagan har lagen ändrats i åtskilliga avseenden. Det innebär bland annat att tidsbegränsade uppehållstillstånd numera är huvudregel och att permanent uppehållstillstånd endast kan beviljas om utlänningen har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd i minst tre år och uppfyller vissa särskilda krav. Vidare har reglerna om arbetskraftsinvandring och utvisning på grund av brott reformerats.

Utöver utlänningslagen redovisas i lagkommentaren fyra andra lagar, bland annat den upphävda lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (den s.k. tillfälliga lagen) och lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå. Vidare redogörs för EU-förordningar som är direkt tillämpliga i Sverige och andra rättsakter inom migrationsrätten, bland annat skyddsgrundsdirektivet, asylprocedurdirektivet, mottagandedirektivet och återvändandedirektivet.

Migrationsöverdomstolen har alltsedan 2006 meddelat ett stort antal vägledande avgöranden i mål enligt utlänningslagen. Dessa avgöranden redovisas fram till utgången av september 2022. Vidare redovisas ett stort antal rättsfall från bland annat EU-domstolen och Europadomstolen.