Vi var på väg till kyrkan på Marie Bebådelsedag då min mor plötsligt blev sjuk. Så ödesdigert inleds den första romanen i en serie om Gertraud. Vi får följa hennes uppväxt till kvinna under en av de mest dramatiska perioderna i svensk historia. Berättelsen inleds år 1527. I Stockholm har kung Gösta infört svenska språket i kyrkan och låtit plocka ned helgonaltare och bestämt att klostren ska stängas. Gertraud lever med sin familj i lilla Kalmar, en vid den här tiden blomstrande handelsstad. Hennes föräldrar har sina rötter i Lübeck, fadern är en välbärgad handelsman med skepp som för varor som sammet, silke, marsipan, kanel, ingefära, guld och pärlor över haven. Gertraud får lära sig sy och brodera och hjälpa till i hushållet. Hon och mor går också i Bykyrkan för daglig bön och bikt. Men det välordnade livet ska komma att ändras för Gertraud och familjen... Dottern - den första pärlan är en roman om kvinnors liv och möjligheter eller brist på möjligheter att råda över sina egna liv. Det är en omskakande och fängslande historia om att växa till kvinna under stränga förhållanden, om att vara utlämnad åt andras beslut och om att efter bästa förmåga värja sig mot ränker och intriger. Författaren skriver med en livfull och färgstark sakkunskap - medeltiden stiger med smaker och lukter rakt in i den nutida läsarens föreställningsvärld. När jag läser deltar jag som lusen på pannluggen i Gertrauds liv. Jag känner lukten av skulor i rännstenen, jag fryser på knä på stengolvet framför helgonaltaret och jag funderar med en sorts dubbel medvetenhet, min egen och Gertrauds, över hur det kommer sig att pigans bröst börjat läcka mjölk. - Elisabet Norin, litteraturkritiker och skrivarpedagog.
