Den personliga integriteten är ett omdebatterat och numera ständigt aktuellt skyddsintresse. Hur och när ska intrång i ett så pass abstrakt och svårdefinierat värde sanktioneras? Frågorna har länge präglat den rättsliga utvecklingen på området. I takt med att det blir allt svårare för enskilda att inte lämna ut personlig information i det digitala samhället, kan det också diskuteras vilka aktörer som bär ansvaret för att personuppgifter hanteras korrekt. I denna avhandling undersöks en möjlig väg för att utkräva ansvar för intrång i privatlivet, nämligen den skadeståndsrättsliga. Vilka är argumenten för och emot att kompensera överträdelser och kränkningar, när anses en skada vara ersättningsgill och på vilken nivå ska ersättningen ligga? Utöver sådana praktiskt orienterade frågor innehåller boken en genomgång av integritetsskyddets framväxt i svensk rätt, mötet med europarätten och utblickar mot andra rättstraditioner. Frågan hur ett modernt, fungerande skydd för privatlivet ska utformas analyseras ur olika perspektiv – främst mot bakgrund av de rättsliga ramar som finns att förhålla sig till, men även med betoning på kopplingen till sociala normer och kollektiva lösningar. Det sistnämnda temat belyser att rätten till privatliv idag förutsätter ett ömsesidigt ansvarstagande i sociala sammanhang och att problemet inte kan lösas bara genom individuella försök att kontrollera informationsflöden.

Den personliga integriteten är ett omdebatterat och numera ständigt aktuellt skyddsintresse. Hur och när ska intrång i ett så pass abstrakt och svårdefinierat värde sanktioneras? Frågorna har länge präglat den rättsliga utvecklingen på området. I takt med att det blir allt svårare för enskilda att inte lämna ut personlig information i det digitala samhället, kan det också diskuteras vilka aktörer som bär ansvaret för att personuppgifter hanteras korrekt. I denna avhandling undersöks en möjlig väg för att utkräva ansvar för intrång i privatlivet, nämligen den skadeståndsrättsliga. Vilka är argumenten för och emot att kompensera överträdelser och kränkningar, när anses en skada vara ersättningsgill och på vilken nivå ska ersättningen ligga? Utöver sådana praktiskt orienterade frågor innehåller boken en genomgång av integritetsskyddets framväxt i svensk rätt, mötet med europarätten och utblickar mot andra rättstraditioner. Frågan hur ett modernt, fungerande skydd för privatlivet ska utformas analyseras ur olika perspektiv – främst mot bakgrund av de rättsliga ramar som finns att förhålla sig till, men även med betoning på kopplingen till sociala normer och kollektiva lösningar. Det sistnämnda temat belyser att rätten till privatliv idag förutsätter ett ömsesidigt ansvarstagande i sociala sammanhang och att problemet inte kan lösas bara genom individuella försök att kontrollera informationsflöden.

Den personliga integriteten är ett omdebatterat och numera ständigt aktuellt skyddsintresse. Hur och när ska intrång i ett så pass abstrakt och svårdefinierat värde sanktioneras? Frågorna har länge präglat den rättsliga utvecklingen på området. I takt med att det blir allt svårare för enskilda att inte lämna ut personlig information i det digitala samhället, kan det också diskuteras vilka aktörer som bär ansvaret för att personuppgifter hanteras korrekt. I denna avhandling undersöks en möjlig väg för att utkräva ansvar för intrång i privatlivet, nämligen den skadeståndsrättsliga. Vilka är argumenten för och emot att kompensera överträdelser och kränkningar, när anses en skada vara ersättningsgill och på vilken nivå ska ersättningen ligga? Utöver sådana praktiskt orienterade frågor innehåller boken en genomgång av integritetsskyddets framväxt i svensk rätt, mötet med europarätten och utblickar mot andra rättstraditioner. Frågan hur ett modernt, fungerande skydd för privatlivet ska utformas analyseras ur olika perspektiv – främst mot bakgrund av de rättsliga ramar som finns att förhålla sig till, men även med betoning på kopplingen till sociala normer och kollektiva lösningar. Det sistnämnda temat belyser att rätten till privatliv idag förutsätter ett ömsesidigt ansvarstagande i sociala sammanhang och att problemet inte kan lösas bara genom individuella försök att kontrollera informationsflöden.