Stressen ökar i samhället. Vi förväntas att aldrig vara nöjda och att vi ska fortsätta prestera, leverera, konsumera. Vi ska springa snabbare och snabbare, som om livet vore en slags tävling, som om livet blir längre ju snabbare vi lever. Människors svårigheter pratar vi mest om när det ledde till något bra, när ångesten försvann och blev till en föreläsning, en författarkarriär, ett helt nytt liv. Men det finns många vars ångest bara ledde till att ingen längre bjuder in dem på event på Facebook, att ingen längre frågar någonting och det är viktigt att vi pratar om det också. Idag tjänar människor pengar på att vi känner oss otillräckliga. Det är förkastligt. Det finaste är när vi får vara i sammanhang där vi får vara mänskliga med allt vad det innebär. Där vi pratar med och inte om människor. Där man bara får vara, där det är okej att inte alltid orka, att inte kunna allt, att inte drömma om att hela tiden bli bättre, där man får vara nöjd fast man inte tjänar så mycket, fast man inte gjort karriär, fast man inte är perfekt, för vem är väl egentligen det? Den här boken är tänkt att vara som det där Youtube-klippet på ett gulligt djur som skickas mitt i natten till någon som verkligen behöver det, som en människa som kommer emellan precis när ditt hjärta ska bita ihop. Önskan är att förstå. Allt börjar med förståelse. Ifrågasätt aldrig någon annans ork och försök aldrig att krympa dina medmänniskor. Gör inget du inte vill och gör inget med någon som inte vill.
