Det finns en särskilt mörk och dyster scen som etsat sig fast i minnet hos generationer av svenskar. Året är 1361 och denna sena sommareftermiddag är det liv och rörelse på Visby torg. På ett podium tronar erövraren, kung Valdemar Atterdag av Danmark. Framför hans bistra men majestätiska uppenbarelse har tre ölkar ställts upp, vilka de kuvade Visbyborna är i färd att fylla med sina dyraste ägodelar. Staden håller på att brandskattas. Problemet med scenen, tydligast skildrad på Carl Gustaf Hellqvists klassiska målning, är att den aldrig ägt rum. Hela historien är en lögn. I denna bok berättar historieprofessor Dick Harrison om en icke-händelse, om något som aldrig inträffat. Men framför allt berättar han om den verkliga katastrof som ägde rum i fiktionens skugga. Visby brandskattning må vara resultatet av en sällsynt effektiv historieförfalskning, en skröna som har framstått som så infernaliskt trovärdig att den under de senaste fyra seklerna har utvecklats till en etablerad del av vårt historiska medvetande, men de tusentals döda som vilar utanför det som förr var Solberga kloster är nog så verkliga.
