När vi blickar tillbaka på 1800-talets sista decennier ser vi vår egen värld skapas. Fenomen som industrialisering, urbanisering och sekularisering lade grunden för det moderna samhället. I allmänhet värderar vi denna utveckling positivt. Men för många av 1800-talets svenskar var moderniseringen en plågsam utveckling. Deras kritik mot storstadslivet och industrikapitalismen gäller också oss, eftersom vår värld skapats ur deras. Viktor Rydberg (1828 1895) var länge en av Sveriges mest lästa författare. Han har beskrivits som en senromantisk idealist och som en av den svenska liberalismens främsta före­trädare. Men under sina sista levnadsår var han också moderniseringskritiker. I den inflytelserika diktsviten Den nya Grottesången uttryckte han sitt missnöje med det moderna samhällets förhållanden. En strid för det som borde vara är en bred undersökning av Rydbergs moderniseringskritiska samhällsuppfattning. Såväl sak- som fiktionsprosa granskas. Genom berättartekniska och retoriska analyser formuleras en ny bild av Rydbergs författarskap. Fram träder tanken på en alternativ modernisering, väsensskild från storstadens och industrins. Andreas Hedberg (f. 1979) är litteraturvetare verksam vid Uppsala universitet. En strid för det som borde vara är hans doktorsavhandling.

När vi blickar tillbaka på 1800-talets sista decennier ser vi vår egen värld skapas. Fenomen som industrialisering, urbanisering och sekularisering lade grunden för det moderna samhället. I allmänhet värderar vi denna utveckling positivt. Men för många av 1800-talets svenskar var moderniseringen en plågsam utveckling. Deras kritik mot storstadslivet och industrikapitalismen gäller också oss, eftersom vår värld skapats ur deras. Viktor Rydberg (1828 1895) var länge en av Sveriges mest lästa författare. Han har beskrivits som en senromantisk idealist och som en av den svenska liberalismens främsta före­trädare. Men under sina sista levnadsår var han också moderniseringskritiker. I den inflytelserika diktsviten Den nya Grottesången uttryckte han sitt missnöje med det moderna samhällets förhållanden. En strid för det som borde vara är en bred undersökning av Rydbergs moderniseringskritiska samhällsuppfattning. Såväl sak- som fiktionsprosa granskas. Genom berättartekniska och retoriska analyser formuleras en ny bild av Rydbergs författarskap. Fram träder tanken på en alternativ modernisering, väsensskild från storstadens och industrins. Andreas Hedberg (f. 1979) är litteraturvetare verksam vid Uppsala universitet. En strid för det som borde vara är hans doktorsavhandling.

När vi blickar tillbaka på 1800-talets sista decennier ser vi vår egen värld skapas. Fenomen som industrialisering, urbanisering och sekularisering lade grunden för det moderna samhället. I allmänhet värderar vi denna utveckling positivt. Men för många av 1800-talets svenskar var moderniseringen en plågsam utveckling. Deras kritik mot storstadslivet och industrikapitalismen gäller också oss, eftersom vår värld skapats ur deras. Viktor Rydberg (1828 1895) var länge en av Sveriges mest lästa författare. Han har beskrivits som en senromantisk idealist och som en av den svenska liberalismens främsta före­trädare. Men under sina sista levnadsår var han också moderniseringskritiker. I den inflytelserika diktsviten Den nya Grottesången uttryckte han sitt missnöje med det moderna samhällets förhållanden. En strid för det som borde vara är en bred undersökning av Rydbergs moderniseringskritiska samhällsuppfattning. Såväl sak- som fiktionsprosa granskas. Genom berättartekniska och retoriska analyser formuleras en ny bild av Rydbergs författarskap. Fram träder tanken på en alternativ modernisering, väsensskild från storstadens och industrins. Andreas Hedberg (f. 1979) är litteraturvetare verksam vid Uppsala universitet. En strid för det som borde vara är hans doktorsavhandling.