Gidlunds förlag – förlag

Musikpsykologi är läran om upplevelser och beteenden i samband med musik. Det är alltså ett angeläget ämne för alla som lyssnar till musik, likaså för alla som utövar och skapar musik.

Vi möter musik dagligen och använder den på många olika sätt. Den kan finnas med enbart som bakgrund till annan aktivitet eller fungera som sällskap. Men då och då kan det hända att man blir helt uppslukad och hänförd av musiken bortom tid och rum.

Olika människor reagerar på olika sätt och har olika musiksmak. Man kan också reagera olika i olika situationer, t.ex. om man lyssnar i ensamhet eller tillsammans med andra. Vad är det för egenskaper i musiken, i människan och i situationen som inverkar på upplevelsen?

En angelägen fråga för varje musiker är hur man på bästa sätt lär sig att utföra musik på ett uttrycksfullt och engagerande sätt. Kan man nå ett tillstånd av "flow" där allt tycks gå av sig självt och man överträffar sig själv? Och kan kompositörer uppleva "flow" i sitt musikskapande?

Hur sker musikalisk utveckling hos barn och ungdomar? Hur kan musikaliska underbarn utföra musik på hög nivå så tidigt i livet? Vad menas egentligen med musikalitet och hur kan den ta sig uttryck?

Boken är tänkt som en grundkurs i musikpsykologi för musikstuderande på olika nivåer men vänder sig allmänt till alla som är intresserade av frågor om hur vi använder och påverkas av musik.

Alf Gabrielsson är professor emeritus i psykologi vid Uppsala Universitet. Han har särskilt ägnat sig åt forskning och undervisning i musikpsykologi. Han är också utbildad organist och ledamot i Kungl. Musikaliska Akademien.

Könet och sexualiteten har en historia. Idéer och föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt, liksom om det könsliga umgänget, har formulerats och omformulerats genom tiderna. Definitionerna av kvinna, man och sexualitet har genomgått förändring. Var sitter könet? Är kvinnor och män lika eller olika? Är sexualitet något vi främst gör, eller är det kopplat till identitet och därmed något vi är?

Dessa frågor har fått olika svar i olika perioder. Svaren har sökts i religionen, i vetenskapen eller hos samhällsföreträdarna, och utgjort en grund för regleringen av kvinnans och mannens ställning, könens inbördes förhållande liksom av olika sexuella handlingar. Det har funnits föreskrivna ordningar men även kritik, angrepp och revideringar av dessa. Många kvinnor och även en hel del män har kritiserat rådande förhållanden, fört fram teorier om förtryckets mekanismer liksom visioner om ett framtida jämställt samhälle. Medeltidens lärda kvinnor, överklasskvinnorna i salongskulturen, socialistiska utopister, moderna kvinnorörelser och queerteoretiker feminismen är rik på perspektiv, och det finns skäl att snarare tala om feminismer.

Från Sapfo till Cyborg behandlar idéer om kön och sexualitet, från antiken till nutiden. Volymen inleds med Sapfo, lyrikern från Lesbos som diktade om kärlek mellan kvinnor, och avslutas med cyborgen; människan/maskinen och visionen om vad en kvinna och en man skulle kunna vara.

Vilka teorier och verktyg står oss till buds när vi skall analysera en bild? Förhoppningsvis skall denna bok kunna ge ett svar. Den är ett resultat av ett flerårigt projekt med deltagande av flera av Nordens främsta experter inom bild- och mediaforskning.

Uppslagsbok i bildanalys behandlar olika media samt skilda teoribildningar, hämtade från konstvetenskap, semiotik, hermeneutik, marxism, kommunikationsteori och andra vetenskapsgrenar. Detta tillsammans med mångfalden av författare, deras personliga stil och varierande utgångspunkter har bidragit till bredden i denna första, stora handbok i bildtolkning.

ISBN 10: 91-7844-129-3

Arkiv har i århundraden varit centrala för staters, organisationers och människors sätt att dokumentera, minnas och skapa ordning - från medeltida kanslier och offentliga ämbetsverk till dagens digitala informationsmiljöer. Arkivens former och funktioner har förändrats, samtidigt som frågor om autenticitet, proveniens, tillgänglighet och insyn blivit allt mer komplexa i takt med samhällets förändring, digitalisering och det ökade användandet av AI.

Vad är arkivvetenskap? är en introduktion och ett bidrag till den pågående diskussionen om arkivens roll i samhället. Antologin tecknar bilden av ett akademiskt ämne i ständig förändring. Arkivvetenskapen rör sig mellan teori och praktik, historia och framtid, offentlig förvaltning och digitala plattformar, och frågor om makt, minne, demokrati och kunskap har blivit allt viktigare.

Kapitlen belyser hur svenska arkiv skapas, organiseras och används i en tid då gränserna mellan information, teknologi och samhälle blir alltmer flytande. Ämnen som behandlas är arkivens historia, utbildningarnas etablering och ämnets tvärvetenskapliga karaktär liksom digitalisering, deltagande, etik, AI och nya former av kulturarv.

Medverkande författare: Peter Bauer, Charlotte Borgerud, Mo von Bychelberg, Kristofer Cavallin-Aijmer, Maria Cavallin-Aijmer, Shirley Chan, Samuel Edquist, Rikard Friberg von Sydow, Ida Grönroos, Charlotte Hagström, Isto Huvila, Mathias Krusell, Eva-Marie Letzter, Emma Pihl Skoog och Olle Sköld.

Älgen har fascinerat människor under tusentals år. Tidigt var den viktig för folkhushållningen, särskilt i avlägsna skogsområden och än idag är den en central del för byarnas sammanhållning och tideräkning, "före och efter jakten". På grund av hårt jakttryck minskade älgstammen successivt i Sverige från tidigt 1700-tal. Omkring år 1800 hade den nästan nått utdöendets brant. Genom lagstiftning med 10-åriga fridlysningsperioder och jakttider på bara några få dagar tillväxte stammen. Omkring år 1830 var älgen räddad. Populationen tillväxte starkt och i början av 1980-talet fälldes lika många älgar i Sverige som i resten av världen. Under senare år har den minskat betydligt. Älgen och jakten är än idag ett viktigt samtalsämne, den ger kött och rekreation och är en del av naturturismen. Men, den är också kontroversiell genom den ekonomiska skada den orsakar skog och gröda.

Den rikt illustrerade bokens syfte är att ge en bred, populärvetenskaplig inblick i relationerna mellan älg och människor i Sverige under de senaste 8000 åren. Det blir en genomgång av artens biologi, nytta, skada på skog och gröda, inverkan på biologisk mångfald, jakt och fångst, vapen och hundar, lagstiftning, förvaltning, kvinnor i jakten, tama älgar och folktro. Älgen och älgjakten är utan tvekan en del av den svenska kulturen.

Författare: Kjell Danell, FD, professor emeritus i viltekologi, SLU. Roger Bergström, FD, professor emeritus i viltekologi, SLU. Leif Mattsson, FD, professor emeritus i ekonomi, särskilt mångbruk av skog, SLU. Margareta Stéen, DVM, docent i sjukdomar hos vilda djur, SLU. 

Kjell Höglunds sångtexter, alltifrån underfundiga bagateller till livsfilosofiska tankar, verkar aldrig gå ur tiden. Han återupptäcks ständigt av unga i nya generationer, som berörs av hans texter och sånger. Här är hans sångtexter samlade. En sångbok med samma titel kom efter det nionde skivalbumet. Den har här kompletterats med texterna runt de fem sista albumen samt ytterligare återfunna alster. Totalt 291 texter varav 170 utgivna på skiva.

I den här boken rör vi oss i en skugglik sfär där mycket kan upplevas som vackert, skräckfyllt, främmande och avlägset. De giftiga änglatrumpet, belladonna och blåduva (stormhatt) har namn som är förföriska och bär på lockelse; här skönjs en dubbelhet. På liknande sätt märks tvetydigheten i att spikklubban har bedårande trumpetformade blommor, men kan ta en människas liv. Den tillsynes enkla potatisen är släkt med de beryktade hallucinogena växterna alruna och bolmört. Giftväxterna bär på dramatik och komplexitet, de växer i ett gränsland mellan skönhet och död och förekommer sedan länge både i läkekonsten och i folktron. Här får du stifta bekantskap med exempelvis frukt som för vilse, växtandar, djävulens talisman, giftträd, hoppets späda blomma, häxsmörjelser i myt och verklighet, läketrädgården och klockklang i feernas rike.

Sara Bonadea George har i flera år undervisat om folktrons flora på folkhögskolor, bibliotek, studieförbund och andra platser samt hållit trädgårds- och vildväxtvandringar i ämnet. Hon är författare till den omskrivna Blodets blomma: Växter i svensk folktro (2023) och huvudredaktör för tidskriften Hjärnstorms nummer "Flora" (2025). Boken är bildsatt med suggestiva originalillustrationer av konstnären Kristoffer Nilsson.

Den kända och älskade barnboksförfattaren och konstnären Elsa Beskow (1874-1953) har fängslat många generationers barn med sina livfulla berättelser och lockande bilder. Hur gjorde hon?

Boken Förtrollad vardag visar genom brev, skisser, foton och illustrationer hur Elsa använde inspiration från sitt eget liv i sitt skapande. Med varm medmänsklighet, konstnärlig skicklighet och skimrande fantasi verkade hon för att nå barnen och ge dem ljusa minnen i barndomen.

Bokens rika bildmaterial, biografiska texter och fördjupande avsnitt med olika infallsvinklar ger en sällsynt och fascinerande inblick i Elsa Beskows arbete för att förvandla vardagen från verklighet till fantasi.

I boken medverkar Dag Beskow, Petra Bäni Rigler, Lars Häggström, Eva Nordlinder, Martin Olin, Daniel Prytz, Gitten Skiöld och Eva Söderberg.

Under 1920- och 30-talet arbetade rasbiologiska institutet i Uppsala, under Herman Lundborgs ledning, med att samla information som kunde ligga till grund för dess forskning. Institutets personal utförde inte denna uppgift på egen hand. Från första början samarbetade de med en mängd individer ur den svenska allmänheten - helt vanliga svenskar som frivilligt engagerade sig för rasbiologin av eget intresse: alltifrån präster och läkare till folkskollärare och släktforskande lantbrukare.

Frivilliga rasbiologer är en bok om dessa människor, och om hur kunskap cirkulerade i det svenska samhället för mindre än 100 år sedan.

Måns Ahlstedt Åberg (f. 1994) är doktorand i Europastudier vid University of Hong Kong. Han är utbildad vid Lunds universitet och har som huvudsakliga intresseområden kontakter mellan Europa och Asien under tidigmodern tid, samt den svenska rasbiologins historia.

Operahistoria vill fylla ett behov som har uppstått de senaste decennierna, nämligen en internationell operahistoria på svenska. Den senaste mer omfattande kom för 50 år sedan. Det säger sig självt att mycket har hänt under den tiden - inte bara att nya operor har skrivits, också synen på de redan skrivna verken har förändrats. Operor som har varit helt ute för några decennier sedan har åter blivit heta, medan verk som vördades flitigt under exempelvis 1970-talet idag har glidit in i glömskans skuggor. Det räcker att nämna några genrer barockopera, bel canto-opera, grand opéra, Entartete Musik och svensk nationalromantisk opera för att påvisa att man har ett helt annat sätt att se på dessa nu än för 20 eller 50 år sedan. Eller synen på kvinnliga kompositörer, för att inte tala om opera för barn. Nu är det dags att ge ut en 2000-talets operahistoria, på svenska

Operahistoria visar hur historien hänger ihop, hur olika kompositörer och verk inspirerar varandra och hur olika verktyper uppstår och utvecklas. Skildringen är kronologisk i en löpande berättartext från det första operaverket år 1597 fram till idag. Boken innehåller verk- och personförteckning samt en förteckning över rekommenderade inspelningar.

Göran Gademan är docent i teatervetenskap samt dramaturg och castingsamordnare på Göteborgsoperan. Han disputerade 1996 på avhandlingen Realismen på Operan och har på Gidlunds förlag tidigare kommit ut med Operabögar 2004, och skrivit operaavsnitten i Ny svensk teaterhistoria 2007. Han är dessutom flitig föredragshållare och skribent samt framträder ofta i radio.

Ännu en bok om Wagners Ring? Trots att Richard Wagner är en av västvärldens mest omskrivna och analyserade gestalter, så har knappt någon gått in i hans dramaturgiska verkstad för att kolla hur han knådade om de fornnordiska myterna till musikhistoriens mest omfattande epos Nibelungens ring. Vilka myter tog han, hur ändrade han och satte samman dem till en alldeles egen handling? Då Wagner lämnade Dresden för att gå i landsflykt 1849 hade redan skrivit ner 800 sidor för hand med olika utkast från omkring tio källor - till de mest använda hör Den poetiska Eddan och dess tyska bearbetning Nibelungenlied, men också bröderna Grimms nedtecknade sagor och myter. Hur hamnade de isländska och västnorska myterna, med rötterna i 800-talet, i en av vår tids mest omskrivna, omtolkade och spelade tyska musikverk? Varför valde han det temat istället för Jesus från Nasaret?

Denna bok tar avstamp i Wagner som dramaturg och textförfattare, men kan även ses som en behändig handbok i Nibelungens ring för den som behöver en lättfattlig introduktion till det gigantiska och mångskiktade verket. Den avslutas med en liten ledmotivskola samt några noteringar kring de mest tongivande Ringen-uppsättningarna fram till idag. Som bilaga finns rollistor och handling akt för akt, så att den mindre insatta lätt kan orientera sig. Detta är den första boken om Ringen på svenska sedan jubileumsåret 1976.

Göran Gademan, docent i teatervetenskap, är dramaturg och castingsamordnare på Göteborgsoperan och kommer här ut med sin tredje bok på Gidlunds (Operabögar 2003, Operahistoria 2015). Han har även gjort sig känd som "evig stormästare" i SVT:s Kontrapunkt, varefter han hamnade på femte plats på magasinet OPUS lista över svenska musikpersonligheter. Under pandemin förde han kulturarbetarnas talan genom att grunda föreningen "Öppna salongerna" för att öppna teatrar och konserthus på ett smittsäkert sätt, vilket renderade honom en nominering till Stora Målpriset 2020. Hans umgänge med Wagners epos började då han var i nedre tonåren och kulminerar under 2021, då han som dramaturg går i mål med Göteborgsoperans Ring, inför vilken han nyöversatt hela verket för textmaskin.

Gunnar Eriksson, professor i idé- och lärdomshistoria i Uppsala, tecknar här en bild av västerlandets intellektuella utveckling under 150 år. Han visar hur filosofi, naturvetenskap, human- och socialvetenskaper och allmänt tankeliv samverkat till att forma den intellektuella kulturen under en lång och händelserik period.

Titeln har tryckts om åtskilliga gånger, senast 2021.

Från fäbodrop till folkrock, från jojk till världsmusik – boken Folkmusik i Sverige ger en överblick över folkmusikens gamla och nya scener. Den beskriver folkmusikens utveckling fram till i dag. I särskilda avsnitt presenteras samisk musik och folkmusikens förutsättningar i det mångkulturella Sverige.

Detta är en andra, aktualiserad upplaga av boken som blivit ett fast inslag i många utbildningar om svensk folkmusik.

I Den frivilliga läsaren följer Åse Hedemark och Linnéa Lindsköld hur läsning utanför skola och arbete politiskt har styrts eller försökt styras från 1945 till idag. Att människor ska läsa har varit av stort politiskt intresse i Sverige under åttio år men svaret på frågorna vad, hur och varför vi ska läsa är i ständig rörelse.

Eftersom läsning kopplas till fundamentala värden i det demokratiska samhället blir det angeläget för staten att med olika medel försöka styra människors läsning så att rätt människor läser rätt sorts litteratur på rätt sätt. Denna styrning kallas här för läsningens politik. 

I Den frivilliga läsaren identifieras de fem dominerande rörelserna i läsningens politik utifrån analys av politiska utredningar och förslag, debatter och kampanjer. Rörelserna visar hur såväl synen på läsaren som synen på litteratur och läsning har genomgått flera förändringar.  

Idag genomförs stora insatser för att öka människors läsning. Dessa präglas av ett nyttotänkande där läsningen förväntas lösa problem på flera samhällsområden. Hur ska det gå för läsandet under tyngden av samhällets förhoppningar och ambitioner? Boken avslutas med fyra förslag till stöd för den frivilliga läsningen.  

Åse Hedemark är en av landets ledande forskare på bibliotekspolitik, läsfrämjande och barns och ungas läsning. Hon är docent i biblioteks- och informationsvetenskap vid Institutionen för ABM (arkiv­vetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap, musei- och kulturarvsvetenskap) vid Uppsala universitet.  

Linnéa Lindskölds forskning rör styrning av kultur, litteratur och läsning. Hon är docent i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan i Borås samt föreståndare för Centrum för kulturpolitisk forskning.

Allt ljus på den kollektiva upplevelsens möjligheter och på teaterrummets revolutionära kraft. Sofia Rönnegård skriver om teater -  men kanske handlar det hon skriver om lika mycket om livet? Hon skriver om sig själv och sina erfarenheter - men kanske handlar det också om dig?

Essäerna "Den kommunikativa närvaron", "Den öppna tomheten" och "Det resonanta rummet" rör sig mellan berättelser ur hennes praktiska yrkeserfarenhet och personliga betraktelser. De är skrivna i ett aktivt hopp som inspirerar och vidgar våra perspektiv på konsten och människan.

Sofia Rönnegård (f. 1974) är skådespelare och har gästat många av landets institutionsteatrar och fria teatergrupper. Hon har även medverkat i en lång rad TV- och filmproduktioner. Rummen vi delar är hennes litterära debut.

MUSIKBOKEN är en introduktion till den klassiska musikens värld. Här finns musikhistoria med presentationer av många av de mest betydande kompositörerna och musikerna från 1100-talet till i dag. Här finns också grunderna i musikteori och fakta om symfoniorkesterns instrument. Allt är rikt och roligt illustrerat. Till texterna hör även en mängd utvalda lyssningsexempel.

MUSIKBOKEN riktar sig till barn, unga, familjer och alla som är intresserade av klassisk musik. Den är också tänkt för grundskolans musikundervisning, skolor med musikprofil, musikklasser, körverksamhet och Kulturskolan. Bakom boken står författaren Gitten Skiöld, tidigare musikläraren vid Adolf Fredriks musikklasser Bo Johansson och illustratören Fibben Hald. Musikbibliotekarien Evabritt Selén har varit sakkunnig.

MUSIKBOKEN utkom första gången år 1998 och är nu reviderad, uppdaterad och kompletterad med ett 60-tal nya texter. Boken ges ut med stöd av Kungl. Musikaliska Akademien och har nummer 160 i dess skriftserie. På KMA:s hemsida finns en kostnadsfri lärarhandledning för nedladdning samt länkar med lyssningstips. 

Den senare delen av 1800-talet var en händelserik tid i Norrland. Skogsbruk och gruvhantering tog fart och befolkningen växte. Tillgången på jordbruksmark blev allt knappare och under svagåren drabbades många av svält. Många migrerade till USA. I de tidigare tämligen öde skogarna blev det liv och rörelse och arbetskraft kom från andra länder. Många fick välbetalda arbeten i skogen och industrin och lämnade därför jordbruket. Samtidigt utökade staten sitt markinnehav som bemannades med jägmästare och kronojägare som förvaltade och bevakade. Byarnas jaktmarker inskränktes och brott mot jaktstadgan beivrades. Misstron mot myndigheter stärktes.

Den dåliga respekten för jaktstadgan och ökad jakt och fångst ledde till att bävern och vildrenen utrotades och älgen blev ytterst sällsynt. Genom jaktvårdsföreningar, jaktarrenden och utplanteringar försökte man förbättra situationen. Framstegen kom, men sakta.

Författaren Kjell Danell har i sitt arbete utgått ifrån revirförvaltarnas detaljerade årsrapporter och genom denna rikt illustrerade bok får läsaren en god och levande bild av levnadsvillkor, djurliv och jaktmetoder. 

Utges i samverkan med Kungl. Skytteanska Samfundet. Acta Regiæ Societatis Skytteanæ nr 84.

På 1840-talet gavs de första manualerna för stickning och virkning ut på svenska. I små häften med färgglada pappersomslag förmedlades mönster och instruktioner för att tillverka diverse dekorativa föremål, som börsar i silke eller färgglatt ullgarn dekorerade med pärlor, eller kragar, barnkläder och spetsar i tunt vitt bomullsgarn. I manualernas förord lyfts stickning och virkning fram som de vackraste av alla fruntimmershandarbeten, såväl till nytta som till nöje för den trendmedvetna och flitiga medel- och överklasskvinnan. Vid 1850-talets mitt minskar utgivningen av manualer för stickning och virkning, och mönster för allehanda textila handarbeten blir istället ett regelbundet inslag i modejournaler. På stora planscher i tunt papper trängs mönsterritningar med tillskärningsmönster och bilder på det senaste klädmodet. Skillnader mellan dessa publiceringssätt väcker frågor kring hur förmedlingen av mönster och instruktioner för stickning och virkning förändrades över tid, och vad dessa förändringar innebar för utövandet av dessa handarbeten.

Hanna Bäckström undersöker hur mönsterförlagor och instruktioner för stickning och virkning utformades och spreds i tryckta publikationer under 1800-talets mitt, en period när nya publikationsgenrer introduceras på den svenska marknaden. Förutom att ge en detaljerad bild av de första mönster för stickning och virkning som gavs ut på svenska görs jämförelser med liknande publikationer i Tyskland och Storbritannien, och en stor mängd manualer som inte uppmärksammats inom tidigare forskning belyses och sätts in i en kulturhistorisk och mediehistorisk kontext.

Hanna Bäckström är textilhistoriker, verksam vid Uppsala universitet. Förmedling av mönsterförlagor för stickning och virkning. Medierna, marknaden och målgruppen i Sverige vid 1800-talets mitt är hennes doktorsavhandling. 

Den nioårige pojken lämnar improvisationen med ett leende. Längst bak i klassrummet sitter hans lärare och gråter.

Suzanne Osten och Unga Klara har blivit världsberömda för sitt sätt att göra teater i dialog med barn och unga. Att våga satsa allt i ambitionen att göra teaterkonst för barn. Att våga möta sina egna minnen. Att våga vara mångtydig. Att våga göra sådant som aldrig gjorts förut. Det är ingen lätt väg: ibland blir det fantastiskt, ibland blir det kaos.

Utopiska ögonblick. Om Unga Klaras praktiska teaterarbete ger, för första gången, en samlad blick på Unga Klaras arbetsmetoder, med exempel från 25 års erfarenhet. En inifrånskildring full av praktiska tips för den som vill vara banbrytande, men också en genomtänkt och starkt gripande berättelse om betydelsen av teater, konst och kultur.

Erik Uddenberg, dramatiker och dramaturg, har följt och arbetat med Unga Klara sedan 1996. Flera av Unga Klaras mest omtalade pjäser, som Flickan, mamman och soporna, Uppfostrarna, De ouppfostringsbara och De jag egentligen är, har skrivits av honom. Han var också en av medförfattarna till X.

Werner Aspenström (1918-1997) är fortfarande en av våra mest levande poeter, trots att han för länge sedan gått ur tiden. Under årens lopp har många författare låtit sig inspireras av hans strävt bejakande och lågmält ifrågasättande poesi, och stärkts av hans aldrig sviktande humanistiska livshållning.

Werner Aspenströmsällskapet har sedan 2006 årligen delat ut det världsunika priset bestående av den röda molntröjan. Det är också ett rakt igenom jämställt pris. Lika många män som kvinnor har hittills fått en stickad tröja efter modell som Werner själv bar. Samtliga återfinns med egna skönlitterära verk i denna antologi. 

Werner Aspenströmsällskapets skrifter nr 9

De undervisar i spådomskonst på Hogwarts, krigar i Narnia och dyker upp i konsten sedan tusentals år. Hälften människa, hälften häst är de uppkallade efter den allra första – Kentauros – som föddes i antikens Grekland. De väckte starka känslor och åsikter redan när ett gäng av dem, fulla och bråkiga, dundrade in på ett fett grekiskt bröllop för 2500 år sedan och ställde till med ett rejält slagsmål. Sedan dess har dessa mytomspunna fabeldjur fortsatt att fascinera, roa och provocera.

De lånar fortfarande sitt namn till vitt skilda sammanhang: Diktsamlingar, konstverk, spel, företag och musik. Sökningar på nätet visar hur brett de engagerar: Där ställs frågor om vad kentaurer äter, hur gamla de kan bli, hur de fortplantar sig – och om vem av dem, som är världens mest kända.  

Här får vi följa kentaurens hovspår genom historien: Hjälten Akilles vise mentor Chiron (som lärde sin adept att jaga, tyda stjärnorna, rida och bota sjukdomar) är ett tidigt, klassiskt exempel. Men Kentauros ättlingar, som fick en ny storhetstid under renässansen, är favoriter än idag, inte minst inom populärkulturen. Vår ciceron i boken är forskaren Anna Carlstedt, författare till ett tiotal böcker. Hon hörs ofta som expert i P3 Historia och skriver Under strecket i Svenska Dagbladet. Boken är rikt illustrerad.

Gösta Adrian-Nilsson (GAN, 1884-1965) var en av de ledande inom den svenska modernistiska konströrelsen från 1910-talet. Hans nya konst var något unikt: den sammanfogade bilder av industrialismens nya tekniska krafter i en syntetisk kubism med starkt maskulina figurer i form av industriarbetare i eldiga miljöer eller av sjömän i scener som samtidigt gav hans bilder starka homoerotiska laddningar, men inlindade i konstnärliga uttryck som överlämnade tolkningen åt sina betraktare.

GAN var även författare till ett par diktsamlingar och ett par noveller samt flera artiklar och småskrifter med konstteoretiska utläggningar, ofta i polemik med konstkritikerna. Han var en uppmärksammad del av det kulturella produktionsfältet, men han tillhörde aldrig de ortodoxa eller skaffade sig någon maktposition där. I stället höll han envist fast vid sin personliga övertygelse om sitt konstnärskap. Det följde honom genom hela livet med en upplevd ständigt svag privatekonomi, men han framhärdade.

För första gången presenteras här en renodlad studie i GANs ekonomiska historia. Studien är en cross-over mellan konsthistoria, ekonomihistoria och kulturhistoria. Han överlevde, mycket tack vare ekonomiskt och annat stöd från flera av sina lojala vänner. Hans livs största retrospektiva separatutställning 1958 på Liljevalchs gav honom hans högsta årsinkomst, och året före sin bortgång tillerkändes han som en av de första statlig konstnärsbelöning.

Anders Perlinge är fil. dr och docent i etnologi, Stockholms universitet, och var tidigare verksam som arkivarie vid Stiftelsen för Ekonomisk Historisk Forskning inom Bank och Företagande, och därefter som forskare vid EHFF Institutet för Ekonomisk-historisk och Företagshistorisk Forskning vid Handelshögskolan i Stockholm.

Det råder brist på nutida, spelbara och relevanta teatermanus vid biblioteken och i bokhandeln. Den här volymen bjuder på riktigt bra pjäser för ensembler som vill spela för barn och unga: Läppstift för odöda (publikålder 11-13 år), Himmel och pannkaka (publikålder 7-9 år), Stjärnpojken (publikålder 10-12 år) och Bröderna Mussolini (publikålder från 12 år).

Himmel och pannkaka. Det är ensamt för Varja på mammas gård nu när tanten som brukar sköta rabatterna och rufsa henne i håret är på sjukhus och kanske dör. Tur då att katten kan berätta sagor om rönnbär och att självaste lille Gud kommer på besök. 

Stjärnpojken. Det har börjat en stjärnpojke i Lukas klass. Han pratar om rymden vad fröken än säger, och på rasterna gungar han fast han går i femman. Allt hade kanske gått bra om det inte hade varit för det där med klasskassan. Och om inte Stjärnpojken hade sett hur ensam Lukas egentligen känner sig.

Läppstift för odöda. Om identitet och kärlek i en sjätteklass och i ett onlinespel, där huvudpersonen hittar en vän och en spirande ny känsla samtidigt som hennes relationer i skolkorridoren barkar åt helvete. Vem möter man i världen av odöda? Kanske sin klasskamrat. Kanske sig själv. 

Bröderna Mussolini. Vad gör man om man längtar efter nån? Om man heter Nikolas och inte vet hur stark man är, då går man ut och slår ner nån som är mindre och som ser lite tanig ut. Man bär hem honom till sitt garage och gör honom till sin bror. Där, avskilda från yttervärlden, kan man berätta för varann om rädsla och fångenskap. 

Isa Schöier är pjäsförfattare, dramaturg och undervisar i dramatiskt skrivande på både nybörjar- och högskolenivå. Hon har skrivit ett tjugotal pjäser som har spelats runtom i Sverige och Europa. Pjäserna rör sig mellan klassrumsrealism och fantasivärldar, med identitet, tillhörighet och utanförskap som viktiga teman. Våren 2026 prosadebuterar hon med mellanåldersboken Nattfolket som bygger på hennes pjäs med samma namn. 

Musiklivet i Sverige har alltid påverkats av kontakter med andra länder. I sex artiklar presenteras här forskning kring detta viktiga kulturella utbyte genom skildringar av betydande musikers och tonsättares insatser i det svenska musiklivet under fyrahundra år.

Innehåll:Maria Schildt, Italienska och franska förebilder för den svenska hovmusiken 1640-1725Anders Dillmar, Den mångfacetterade Johann Christian Fredrik Hæffner (1759-1833)Anne Reese Willén, Främling och vän - den svenska italienaren: Jacopo Foronis verksamhet som hovkapellmästare 1848-185Anders Hammarlund, Musik som bildning: Några judiska musikmiljöer i Sverige 1850-1950Henrik Rosengren, Konkurrenter eller brobyggare? Musikforskarna Emsheimer, Engländer och Eppstein i svensk exilChristina Tobeck, Några nedslag i den svenska efterkrigstidens musikaliska nyorientering med internationella förtecken

I denna antologi diskuteras historikerns yrkesroller i relation till det moderna samhällets förändringar. Vilka övergripande tekniska och kulturella förändringar har bidragit till kretsloppen för historisk kunskap under det sena 1900- och det tidiga 2000-talet? På vilka samverkansytor finner vi idag yrkesverksamma historiker? Hur ser samverkan ut och vem får räkna sig själv som "historiker"? Frågor såsom dessa behandlas här i ett antal initierade, engagerande och bitvis provokativa texter om historikern och hens yrkesroll.

Medverkande: Stefan Eklöf Amirell, Maria Cavallin-Aijmer, Samuel Edquist, Hanna Enefalk, Maja Hagerman, Helena Kåks, David Ludvigsson, Roddy Nilsson, Kenneth Nyberg, May-Brith Ohman Nielsen, Johan Samuelsson och Martin Åberg.

Under några år i slutet av 1800-talet var Amanda Maier, gift Röntgen, en välkänd violinist och tonsättare, som umgicks och spelade med Grieg, Brahms, Rubinstein och andra musikaliska storheter. Så dog hon ung och föll i glömska. Baserat på en stor mängd tidigare opublicerade källor har Klas Gagge, cellist i Kungliga Filharmonikerna, skrivit den första biografin över tonsättaren från Landskrona, vars musik nu återupptäcks världen över.

Klas Gagges bok om Amanda Maier-Röntgen ingår i den serie porträtt av svenska tonsättare som ges ut av Kungl. Musikaliska Akademien och Gidlunds förlag.

Klas Gagge är cellist, sedan 1987 medlem av Kungliga Filharmoniska orkestern i Stockholm och verksam i olika kammarmusikaliska sammanhang. Medarbetare i Kungliga Musikaliska Akademiens projekt Levande Musikarv, för vilket han gjort kritiska editioner av verk av Amanda Maier, Joseph Dente och Laura Netzel.

Kungl. Musikaliska Akademiens skriftserie nr 159