Anders Perlinge – författare

Gösta Adrian-Nilsson (GAN, 1884-1965) var en av de ledande inom den svenska modernistiska konströrelsen från 1910-talet. Hans nya konst var något unikt: den sammanfogade bilder av industrialismens nya tekniska krafter i en syntetisk kubism med starkt maskulina figurer i form av industriarbetare i eldiga miljöer eller av sjömän i scener som samtidigt gav hans bilder starka homoerotiska laddningar, men inlindade i konstnärliga uttryck som överlämnade tolkningen åt sina betraktare.

GAN var även författare till ett par diktsamlingar och ett par noveller samt flera artiklar och småskrifter med konstteoretiska utläggningar, ofta i polemik med konstkritikerna. Han var en uppmärksammad del av det kulturella produktionsfältet, men han tillhörde aldrig de ortodoxa eller skaffade sig någon maktposition där. I stället höll han envist fast vid sin personliga övertygelse om sitt konstnärskap. Det följde honom genom hela livet med en upplevd ständigt svag privatekonomi, men han framhärdade.

För första gången presenteras här en renodlad studie i GANs ekonomiska historia. Studien är en cross-over mellan konsthistoria, ekonomihistoria och kulturhistoria. Han överlevde, mycket tack vare ekonomiskt och annat stöd från flera av sina lojala vänner. Hans livs största retrospektiva separatutställning 1958 på Liljevalchs gav honom hans högsta årsinkomst, och året före sin bortgång tillerkändes han som en av de första statlig konstnärsbelöning.

Anders Perlinge är fil. dr och docent i etnologi, Stockholms universitet, och var tidigare verksam som arkivarie vid Stiftelsen för Ekonomisk Historisk Forskning inom Bank och Företagande, och därefter som forskare vid EHFF Institutet för Ekonomisk-historisk och Företagshistorisk Forskning vid Handelshögskolan i Stockholm.

År 1864 blev kvinnors myndighet för första gången lagstadgad och 1884 blev den samma för kvinnor och män. Kvinnornas förändrade juridiska positioner vid denna tid var en faktor i den svenska demokratins genombrott. Kvinnans möjligheter till likvärdiga positioner i samhället innebar även att de tillerkändes ett större ekonomiskt inflytande. Hur kvinnor agerade som ekonomiska aktörer har ekonomiforskarna dock liten kunskap om. De ekonomiska överväganden och beslut som fattades i de enskilda hushållen utgör en svart box .  

Genom ett studium av bouppteckningar efter avlidna i Stockholm, samt befolkningsstatistik och ett hittills i stort sett outnyttjat material från Förmyndarkammaren, synliggörs i denna bok vissa drag i den svarta boxen. Förmyndarkammarens detaljerade material bjuder på inblickar i kvinnornas förhållanden i Stockholm under denna turbulenta övergångstid som sammanföll med industrialiseringen och med stadens stora befolkningsökning. Flera enskilda kvinnobiografier lyfts fram för att ge ökad konkretion åt den annars så ofta abstrakta finanshistorien som skapat vår samtid.

In this study, a prosopographical approach employing estimates of economic variables among the contemporaneous population through inverted mortality multipliers, based on probate inventories and national registration, are used to focus on specific female financial agency in the city from 1855 to 1880. Although both institutional and cultural obstacles limited formal economic freedom in this period, women acted as money lenders and investors in their own right. Empirical evidence indicates that private individuals accumulated substantial capital, perhaps even fostering the resilience of the informal credit market that prevailed during the nineteenth century in the capital city. Female financial agency appears to have made the financial sector decisive for an important forthcoming change: extended citizenship.

Anders Perlinge, Ph.D., Associate Professor of Ethnology, is affiliated researcher at the EHFF Institute for Economic and Business History Research at Stockholm School of Economics. His particular research interests revolve around the field of financial history. He was the recipient of the 2018 Democracy Scholarship granted by Stockholmia – Research and Publishing.