Göran Gademan – författare

Operahistoria vill fylla ett behov som har uppstått de senaste decennierna, nämligen en internationell operahistoria på svenska. Den senaste mer omfattande kom för 50 år sedan. Det säger sig självt att mycket har hänt under den tiden - inte bara att nya operor har skrivits, också synen på de redan skrivna verken har förändrats. Operor som har varit helt ute för några decennier sedan har åter blivit heta, medan verk som vördades flitigt under exempelvis 1970-talet idag har glidit in i glömskans skuggor. Det räcker att nämna några genrer barockopera, bel canto-opera, grand opéra, Entartete Musik och svensk nationalromantisk opera för att påvisa att man har ett helt annat sätt att se på dessa nu än för 20 eller 50 år sedan. Eller synen på kvinnliga kompositörer, för att inte tala om opera för barn. Nu är det dags att ge ut en 2000-talets operahistoria, på svenska

Operahistoria visar hur historien hänger ihop, hur olika kompositörer och verk inspirerar varandra och hur olika verktyper uppstår och utvecklas. Skildringen är kronologisk i en löpande berättartext från det första operaverket år 1597 fram till idag. Boken innehåller verk- och personförteckning samt en förteckning över rekommenderade inspelningar.

Göran Gademan är docent i teatervetenskap samt dramaturg och castingsamordnare på Göteborgsoperan. Han disputerade 1996 på avhandlingen Realismen på Operan och har på Gidlunds förlag tidigare kommit ut med Operabögar 2004, och skrivit operaavsnitten i Ny svensk teaterhistoria 2007. Han är dessutom flitig föredragshållare och skribent samt framträder ofta i radio.

Ännu en bok om Wagners Ring? Trots att Richard Wagner är en av västvärldens mest omskrivna och analyserade gestalter, så har knappt någon gått in i hans dramaturgiska verkstad för att kolla hur han knådade om de fornnordiska myterna till musikhistoriens mest omfattande epos Nibelungens ring. Vilka myter tog han, hur ändrade han och satte samman dem till en alldeles egen handling? Då Wagner lämnade Dresden för att gå i landsflykt 1849 hade redan skrivit ner 800 sidor för hand med olika utkast från omkring tio källor - till de mest använda hör Den poetiska Eddan och dess tyska bearbetning Nibelungenlied, men också bröderna Grimms nedtecknade sagor och myter. Hur hamnade de isländska och västnorska myterna, med rötterna i 800-talet, i en av vår tids mest omskrivna, omtolkade och spelade tyska musikverk? Varför valde han det temat istället för Jesus från Nasaret?

Denna bok tar avstamp i Wagner som dramaturg och textförfattare, men kan även ses som en behändig handbok i Nibelungens ring för den som behöver en lättfattlig introduktion till det gigantiska och mångskiktade verket. Den avslutas med en liten ledmotivskola samt några noteringar kring de mest tongivande Ringen-uppsättningarna fram till idag. Som bilaga finns rollistor och handling akt för akt, så att den mindre insatta lätt kan orientera sig. Detta är den första boken om Ringen på svenska sedan jubileumsåret 1976.

Göran Gademan, docent i teatervetenskap, är dramaturg och castingsamordnare på Göteborgsoperan och kommer här ut med sin tredje bok på Gidlunds (Operabögar 2003, Operahistoria 2015). Han har även gjort sig känd som "evig stormästare" i SVT:s Kontrapunkt, varefter han hamnade på femte plats på magasinet OPUS lista över svenska musikpersonligheter. Under pandemin förde han kulturarbetarnas talan genom att grunda föreningen "Öppna salongerna" för att öppna teatrar och konserthus på ett smittsäkert sätt, vilket renderade honom en nominering till Stora Målpriset 2020. Hans umgänge med Wagners epos började då han var i nedre tonåren och kulminerar under 2021, då han som dramaturg går i mål med Göteborgsoperans Ring, inför vilken han nyöversatt hela verket för textmaskin.

I Operabögar möter vi 39 homosexuella män, som modigt och öppenhjärtigt berättar om sina liv och sitt operaintresse. Göran Gademan, fil dr i teatervetenskap, har försökt utröna banden mellan operakonsten och den manliga homosexualiteten. Mycket har skrivits om detta redan, framför allt i USA, men för första gången undersöks nu frågan empiriskt i ett intervjuprojekt. I boken ställs frågan vad operaintresset har betytt för att våga bejaka den sexuella läggningen och komma ut ur garderoben och analyser genomförs av hur man kan uppleva några nyckelverk i operarepertoaren.

Utifrån gay studies och queerteori försöker författaren sätta fingret på vad som ligger bakom den divakult som litet slarvigt tillskrivs homosexuella män, oavsett om det gäller Marlene Dietrich eller Maria Callas. Även den sociala sidan kring operautövandet utreds, hur man knyter kontakter och utövar sitt intresse tillsammans med andra likasinnade. Framställningen blir samtidigt en skildring av hur det är att leva som homosexuell i Sverige idag och under de senaste decennierna. Deltagarna är mellan 19 och 69 år, och boken följer deras liv kronologiskt från barndomen till nutid. Operans olika funktioner som ventil, förebild, spegling/identifikation, substitut/sublimering, verklighetsflykt och tröst utreds, och det konstateras också att såväl garderoben som operaintresset är en dynamisk process som hela tiden förändras.