Sken genom solen

En historia som fascinerat mig ända sedan min uppväxt handlar om granitlasset i Klintaskogarna. Jag hörde historien först när jag var i skolåldern på 1960-talet och sedan dess har den etsat sig fast i mitt minne. Det har varit svårt att släppa den dramatiska berättelsen ur tankarna. Alltihop tar sikte på ett havererat granitlass på den småländska landsbygden mitt under nödåren i början av förra seklet. När granitlasset först rämnar under sommarnattens mörka timmar och sedan återupptäcks stående uppe på vägen igen till allas förvåning i gryningen dagen efter triggas mystiken igång i hela bygden. I min roman skildrar jag vad som utspelar sig i skogarna runt omkring Malaberg, gården där jag själv växte upp och där hela bygden ställer upp mangrant för att lösa mysteriet. En mjölnarson, Axel på Kvarnen, spelar en särskilt stor roll i skapandet av mina brådaste lingonhistorier, eftersom denna hedersman är en av de som hamnar mitt i händelsernas centrum när granitlasset havererar vid Trilla Ner, som vägkröken kallas ett stenkast från Malaberg.

Kvarnstenarna från den näraliggande kvarnen, där Axel på Kvarnen växte upp under fattiga förhållanden, står ännu vid stugväggen som ett minne av de uppseendeväckande händelserna. Idag är det hundra år sedan kvarnstenarna hamnade vid stugväggen och dramatiken kan återupplevas som ett minne i min roman.

Detta är Edgar Weibulls debutbok som författare. Han har under många år verkat som journalist i Smålandsbygden och ofta skrivit bygdeberättelser. Här kommer första utgåvan i bokform.