Claude, en ung man fast i en monoton kontorstillvaro, lever ett inrutat liv där varje dag liknar den förra. Men så en kväll ser han henne – Pauline – ett möte som tänder ett ljus i hans inre. Deras kärlek växer långsamt, försiktigt, bland boulevarder, regnvåta trottoarer och fattigmanskök. Men under ytan finns en sorgsen klarsyn: om klass, om livets villkor, om illusioner som inte bär hela vägen.
Ett blad ur kärlekens bok [Une page d’amour, 1878] är en ovanligt lågmäld och lyrisk roman av Émile Zola. Här ersätts det sociala dramat och den politiska analysen av ett finmejslat inre kammarspel, där kärleken skildras som både tröst och flykt – en möjlig fristad i en värld utan stora framtidslöften. Romanen är mer impressionistisk än naturalistisk, med känsliga stämningsskildringar snarare än ideologisk konfrontation.
Ändå är tematiken central i Zolas författarskap: hur arv och miljö, känslor och vardag samverkar i det tysta – och hur även de små ögonblicken kan bära hela människolivets tyngd.
I översättning av Hilda Sachs.

ÉMILE ZOLA [1840–1902] är mest känd för sina kraftfulla sociala romaner och sin plats som ledargestalt inom naturalismen. Men i Ett blad ur kärlekens bok visar han en annan sida – en stillsam, introspektiv berättare, där människans behov av kärlek, närhet och mening får fullt utrymme. Romanen är ett nyckelstycke i Les Rougon-Macquart-sviten, där varje länk speglar en ny aspekt av det moderna livet.

Claude, en ung man fast i en monoton kontorstillvaro, lever ett inrutat liv där varje dag liknar den förra. Men så en kväll ser han henne – Pauline – ett möte som tänder ett ljus i hans inre. Deras kärlek växer långsamt, försiktigt, bland boulevarder, regnvåta trottoarer och fattigmanskök. Men under ytan finns en sorgsen klarsyn: om klass, om livets villkor, om illusioner som inte bär hela vägen.
Ett blad ur kärlekens bok [Une page d’amour, 1878] är en ovanligt lågmäld och lyrisk roman av Émile Zola. Här ersätts det sociala dramat och den politiska analysen av ett finmejslat inre kammarspel, där kärleken skildras som både tröst och flykt – en möjlig fristad i en värld utan stora framtidslöften. Romanen är mer impressionistisk än naturalistisk, med känsliga stämningsskildringar snarare än ideologisk konfrontation.
Ändå är tematiken central i Zolas författarskap: hur arv och miljö, känslor och vardag samverkar i det tysta – och hur även de små ögonblicken kan bära hela människolivets tyngd.
I översättning av Hilda Sachs.

ÉMILE ZOLA [1840–1902] är mest känd för sina kraftfulla sociala romaner och sin plats som ledargestalt inom naturalismen. Men i Ett blad ur kärlekens bok visar han en annan sida – en stillsam, introspektiv berättare, där människans behov av kärlek, närhet och mening får fullt utrymme. Romanen är ett nyckelstycke i Les Rougon-Macquart-sviten, där varje länk speglar en ny aspekt av det moderna livet.