Första boken i Moa Martinsons älskade uppväxttrilogi i efterlängtad nyutgåva

Sjuåriga Mia förstår världen alltför väl, och ändå förstår hon ingenting. Varför vill hennes mor gifta sig med en vacker men hopplös karl som super, slåss och bedrar? Varför kan de aldrig stanna kvar på ett och samma ställe?  Modern, som sliter för brödfödan och ser till att livet i dragiga hyresrum blir drägligt, varför aktar hon sig inte?
Livet i den familjen blir en serie plågsamma och förnedrande uppbrott där Mia långsamt fostras in i det förra sekelskiftets klassamhälle. Hon drömmer om ett lugnt hem med blå blommor på en kritad spismur men finner att världen inte har utrymme för allas drömmar - och knappt ens en plats att bo på för många. 
Moa Martinson skrev Mor gifter sig [1936] som ett svar på tidens frejdiga och ofta förljugna pojkbiografier. Romanen, som delvis är självbiografisk, är en av de stora fattigdomsskildringarna i den svenska romankonsten och ett av arbetarlitteraturens portalverk, vars osentimentala frispråkighet satte djupa spår i sin samtid. Den bildar tillsammans med Kyrkbröllop [1938] och Kungens rosor [1939] en trilogi som blivit en av den svenska litteraturens mest lästa och älskade. 

MOA MARTINSON [1890-1964] är en av de stora autodidakterna i den svenska arbetarlitteraturen. Hennes skildringar av kvinnors liv i klassamhället har blivit odödliga och läses av ständigt nya generationer.

Första boken i Moa Martinsons älskade uppväxttrilogi i efterlängtad nyutgåva

Sjuåriga Mia förstår världen alltför väl, och ändå förstår hon ingenting. Varför vill hennes mor gifta sig med en vacker men hopplös karl som super, slåss och bedrar? Varför kan de aldrig stanna kvar på ett och samma ställe?  Modern, som sliter för brödfödan och ser till att livet i dragiga hyresrum blir drägligt, varför aktar hon sig inte?
Livet i den familjen blir en serie plågsamma och förnedrande uppbrott där Mia långsamt fostras in i det förra sekelskiftets klassamhälle. Hon drömmer om ett lugnt hem med blå blommor på en kritad spismur men finner att världen inte har utrymme för allas drömmar - och knappt ens en plats att bo på för många. 
Moa Martinson skrev Mor gifter sig [1936] som ett svar på tidens frejdiga och ofta förljugna pojkbiografier. Romanen, som delvis är självbiografisk, är en av de stora fattigdomsskildringarna i den svenska romankonsten och ett av arbetarlitteraturens portalverk, vars osentimentala frispråkighet satte djupa spår i sin samtid. Den bildar tillsammans med Kyrkbröllop [1938] och Kungens rosor [1939] en trilogi som blivit en av den svenska litteraturens mest lästa och älskade. 

MOA MARTINSON [1890-1964] är en av de stora autodidakterna i den svenska arbetarlitteraturen. Hennes skildringar av kvinnors liv i klassamhället har blivit odödliga och läses av ständigt nya generationer.

Första boken i Moa Martinsons älskade uppväxttrilogi i efterlängtad nyutgåva

Sjuåriga Mia förstår världen alltför väl, och ändå förstår hon ingenting. Varför vill hennes mor gifta sig med en vacker men hopplös karl som super, slåss och bedrar? Varför kan de aldrig stanna kvar på ett och samma ställe?  Modern, som sliter för brödfödan och ser till att livet i dragiga hyresrum blir drägligt, varför aktar hon sig inte?
Livet i den familjen blir en serie plågsamma och förnedrande uppbrott där Mia långsamt fostras in i det förra sekelskiftets klassamhälle. Hon drömmer om ett lugnt hem med blå blommor på en kritad spismur men finner att världen inte har utrymme för allas drömmar - och knappt ens en plats att bo på för många. 
Moa Martinson skrev Mor gifter sig [1936] som ett svar på tidens frejdiga och ofta förljugna pojkbiografier. Romanen, som delvis är självbiografisk, är en av de stora fattigdomsskildringarna i den svenska romankonsten och ett av arbetarlitteraturens portalverk, vars osentimentala frispråkighet satte djupa spår i sin samtid. Den bildar tillsammans med Kyrkbröllop [1938] och Kungens rosor [1939] en trilogi som blivit en av den svenska litteraturens mest lästa och älskade. 

MOA MARTINSON [1890-1964] är en av de stora autodidakterna i den svenska arbetarlitteraturen. Hennes skildringar av kvinnors liv i klassamhället har blivit odödliga och läses av ständigt nya generationer.