Hur kommer det sig att olika styrteknologier används i organisationer? Det är den undran som denna avhandling tar avstamp från. I avhandlingen studeras hur olika styrteknologier har kommit att introduceras och samexisterar i en organisation. Syftet är att bidra med förståelse för hur en variation av styrteknologier har möjliggjorts. Den empiriska studien är genomförd på en svensk myndighet. Analysen omfattar en tidsperiod som inleds med 2009, det år då myndigheten bildas. Den avslutas med 2015, det år då beslut fattas om att reformera verksamhetsstyrningen i myndigheten eftersom den har blivit alltför omfattande. Mellan 2009 och 2015 framträder en bild av att styrteknologier löpande läggs till i myndigheten. Genom analysen illustreras en kombination av förlopp som bidrar till att olika styrteknologier introduceras i myndigheten, att olika styrteknologier samexisterar utifrån en viss igenkänning och att en, för verksamhetsstyrningen, gemensam referenspunkt förenar styrteknologier. Dessa tre aspekter illustrerar gemensamt de skäl, förändringsprocesser och utgångspunkter som samspelar och ger upphov till verksamhetsstyrning. Avhandlingen bidrar med att synliggöra och beskriva hur olika styrteknologier blir till och hur verksamhetsstyrning som helhet tar form. Detta är en doktorsavhandling i företagsekonomi vid Stockholms universitet 2021

Hur kommer det sig att olika styrteknologier används i organisationer? Det är den undran som denna avhandling tar avstamp från. I avhandlingen studeras hur olika styrteknologier har kommit att introduceras och samexisterar i en organisation. Syftet är att bidra med förståelse för hur en variation av styrteknologier har möjliggjorts. Den empiriska studien är genomförd på en svensk myndighet. Analysen omfattar en tidsperiod som inleds med 2009, det år då myndigheten bildas. Den avslutas med 2015, det år då beslut fattas om att reformera verksamhetsstyrningen i myndigheten eftersom den har blivit alltför omfattande. Mellan 2009 och 2015 framträder en bild av att styrteknologier löpande läggs till i myndigheten. Genom analysen illustreras en kombination av förlopp som bidrar till att olika styrteknologier introduceras i myndigheten, att olika styrteknologier samexisterar utifrån en viss igenkänning och att en, för verksamhetsstyrningen, gemensam referenspunkt förenar styrteknologier. Dessa tre aspekter illustrerar gemensamt de skäl, förändringsprocesser och utgångspunkter som samspelar och ger upphov till verksamhetsstyrning. Avhandlingen bidrar med att synliggöra och beskriva hur olika styrteknologier blir till och hur verksamhetsstyrning som helhet tar form. Detta är en doktorsavhandling i företagsekonomi vid Stockholms universitet 2021

Hur kommer det sig att olika styrteknologier används i organisationer? Det är den undran som denna avhandling tar avstamp från. I avhandlingen studeras hur olika styrteknologier har kommit att introduceras och samexisterar i en organisation. Syftet är att bidra med förståelse för hur en variation av styrteknologier har möjliggjorts. Den empiriska studien är genomförd på en svensk myndighet. Analysen omfattar en tidsperiod som inleds med 2009, det år då myndigheten bildas. Den avslutas med 2015, det år då beslut fattas om att reformera verksamhetsstyrningen i myndigheten eftersom den har blivit alltför omfattande. Mellan 2009 och 2015 framträder en bild av att styrteknologier löpande läggs till i myndigheten. Genom analysen illustreras en kombination av förlopp som bidrar till att olika styrteknologier introduceras i myndigheten, att olika styrteknologier samexisterar utifrån en viss igenkänning och att en, för verksamhetsstyrningen, gemensam referenspunkt förenar styrteknologier. Dessa tre aspekter illustrerar gemensamt de skäl, förändringsprocesser och utgångspunkter som samspelar och ger upphov till verksamhetsstyrning. Avhandlingen bidrar med att synliggöra och beskriva hur olika styrteknologier blir till och hur verksamhetsstyrning som helhet tar form. Detta är en doktorsavhandling i företagsekonomi vid Stockholms universitet 2021