En fin historik hittar du i den vackra boken Idrottens hjältar i Jämtland och Härjedalen. Den gavs ut 1998, i samband med att Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund firade 90-årsjubileum. Stefan Nolervik har skrivit personligt om en lång rad män och kvinnor, hjältar i sina respektive idrotter, och om tävlingarna de deltog i. Vintersporterna har av naturliga skäl dominerat i vårt län, så här finns mycket skidor och skridskor, men förstås också både Gunder Hägg och annat. Genom personporträtten möter läsaren länets första stora kvinnliga alpina åkare, May Nilsson, från Storlien och Elias Nilsson från Korsta i Lit, som vann Vasaloppet 1938. Möt också "Sveriges hårdaste idrottsman", orienteraren Erland Vemdal från Vemdalen, och skidåkaren Torkel Persson. Han avstod segern i Vasaloppet 1923 för att han så gärna ville ha det pris som en 17:e plats gav! Gemensamt för många av de tidiga idrottsmännen är att de fick styrka och kondition genom sina fysisk tunga jobb. Det är som författaren skriver: "En fantastisk historia om tjuriga män från snötyngda skogar, om ynglingar från sågverkets stabbläggning och om unga, vältränade samer från vindpinade fjäll".

En fin historik hittar du i den vackra boken Idrottens hjältar i Jämtland och Härjedalen. Den gavs ut 1998, i samband med att Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund firade 90-årsjubileum. Stefan Nolervik har skrivit personligt om en lång rad män och kvinnor, hjältar i sina respektive idrotter, och om tävlingarna de deltog i. Vintersporterna har av naturliga skäl dominerat i vårt län, så här finns mycket skidor och skridskor, men förstås också både Gunder Hägg och annat. Genom personporträtten möter läsaren länets första stora kvinnliga alpina åkare, May Nilsson, från Storlien och Elias Nilsson från Korsta i Lit, som vann Vasaloppet 1938. Möt också "Sveriges hårdaste idrottsman", orienteraren Erland Vemdal från Vemdalen, och skidåkaren Torkel Persson. Han avstod segern i Vasaloppet 1923 för att han så gärna ville ha det pris som en 17:e plats gav! Gemensamt för många av de tidiga idrottsmännen är att de fick styrka och kondition genom sina fysisk tunga jobb. Det är som författaren skriver: "En fantastisk historia om tjuriga män från snötyngda skogar, om ynglingar från sågverkets stabbläggning och om unga, vältränade samer från vindpinade fjäll".

En fin historik hittar du i den vackra boken Idrottens hjältar i Jämtland och Härjedalen. Den gavs ut 1998, i samband med att Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund firade 90-årsjubileum. Stefan Nolervik har skrivit personligt om en lång rad män och kvinnor, hjältar i sina respektive idrotter, och om tävlingarna de deltog i. Vintersporterna har av naturliga skäl dominerat i vårt län, så här finns mycket skidor och skridskor, men förstås också både Gunder Hägg och annat. Genom personporträtten möter läsaren länets första stora kvinnliga alpina åkare, May Nilsson, från Storlien och Elias Nilsson från Korsta i Lit, som vann Vasaloppet 1938. Möt också "Sveriges hårdaste idrottsman", orienteraren Erland Vemdal från Vemdalen, och skidåkaren Torkel Persson. Han avstod segern i Vasaloppet 1923 för att han så gärna ville ha det pris som en 17:e plats gav! Gemensamt för många av de tidiga idrottsmännen är att de fick styrka och kondition genom sina fysisk tunga jobb. Det är som författaren skriver: "En fantastisk historia om tjuriga män från snötyngda skogar, om ynglingar från sågverkets stabbläggning och om unga, vältränade samer från vindpinade fjäll".