Jamtli Förlag – förlag

Den svenske kungen, Karl XII, var död och den jämtländska armén var på väg hem till Sverige efter att belägrat Trondheim. Vägen hem gick över Sylarnafjällen. För 3000 soldater slutade det fyra månader långa fälttåget nyåret 1718–1719. Snöstormen tog deras liv. Det här är berättelsen om fälttåget. Varför skulle Trondheim anfallas? Vad hände på den norska landsbygden när 10 000 svenska soldater behövde proviant? Vad hände med de soldater som trots allt överlevde? Det här är berättelsen om Armfeldts karoliner

Mjälleborgen är en fornborg som under 300-talet eller 400-talet byggdes på Frösön. Borgen var ett gigantiskt bygge av jord, stenmurar och timmer. Den fick en dramatisk historia med flera nedbränningar innan borgberget övergavs någon gång under 700- eller 800-talet. Fornborgen var den enda i det inre av Nordskandinavien. Andra fornborgar fanns däremot i jordbruksbygderna västerut kring Trondheimsfjorden och österut vid norrlandskusten. Vilka byggde borgen och varför? Vilka använde den och hur såg den ut? Dessa frågor gav upphov till det största arkeologiska utgrävningsprojektet någonsin i Jämtland. Arbetena utfördes på 1980-talet av Jamtli länsmuseum och Umeå Universitet. Ove Hemmendorff ledde undersökningarna. Här sammanfattar han utgrävningarna, berättar om nedbrända husrester, raserade murverk och förkolnade befästningsdetaljer. Men även om föremål, matrester i form av ben och sädeskorn, spår av järntillverkning och smide med mera, Borgens historia sätts i ett Mittskandinaviskt perspektiv med utblickar mot den samtida utvecklingen i Tröndelag respektive vid Bottenvikskusten.

Denna bok beskriver resultaten av ett forskningsprojekt, ”Medeltida järnhantering i Härjedalen”, som arkeologerna på Jamtli (länsmuseet i Jämtlands län) bedrivit mellan 2018 och 2023. Projektet fokuserade på ett område i den sydöstra delen av Härjedalens kommun, i Härjedalens och Hälsinglands landskap, där Jamtli tidigare hade utfört en fornminnesinventering. Syftet med projektet var att studera järnhanteringens tidsmässiga utveckling och utbredning, för att kunna påvisa järnets betydelse för den berörda bygden under framför allt medeltid och framåt. Hur mycket kol och järn har man egentligen framställt? Har järnproduktionen varit den styrande faktorn för var man har bosatt sig, eller har den utvecklats i anslutning till redan befintliga gårdar och byar?

Detta är berättelsen om hur rokokon kom till Jämtland, en avlägsen bygd utan herresäten och med stora avstånd. Begåvade jämtar sökte sig till Stockholm och Gävle. En konstintresserad officer, Carl Hofverberg, återvände bokstavligen med rokokon i portföljen, men det skulle bli den legendariske bildhuggaren Johan Edler som spred rokokon till kyrkorna i hela nedre Norrland. Pehr Sundin målade färgrika altartavlor och Anders Berglin skapade interiörer likt jämtländska sommarängar. Dessa skickliga kyrkoinredare utvecklade också en ny möbelstil. Från deras verkstäder utgick de skönaste möbler som svensk provinskonst kan uppvisa.

THE CAROLEAN DEATH MARCH The Swedish king, King Karl XII was dead and the Jämtland army retreating back to Sweden after the attempted siege of Trondheim. The route home took them across the Sylarnafjällen massif. For some 3 000 soldiers the four month campaign ended at New Year 1718–19. The snowstorm took their lives. This is the story of the campaign. Why the attack on Trondheim? What happened in the Norwegian countryside when 10 000 Swedish soldiers needed provisions? What happened to the soldiers who actually survived? Here is the story about Armfeldt’s Caroleans.

De nästan 1000 år gamla bildberättelserna skapades i brytningstiden mellan hednisk och kristen tid. Bonaderna är i häpnadsväckande gott skick med figurer i glödande rött och djupaste blått. Myllret av hästar, träd, hus, människor, skepp och hjortar lockar till tankar. Ulla Oscarsson, som var textilansvarig på Jamtli (Jämtlands läns museum) under drygt 30 år, har under sitt yrkesliv tillägnat sig en fantastisk överblick över de tolkningar, teorier, och vetenskapliga fakta som omgett och omger boanderna. Nya tillkommer nämligen ständigt.The tapestries were discovered in 1910 in the village of Överhogdal in Härjedalen, the least populated forest region i Sweden. < Ulla Oscarsson, for 30 years responsible for exhibitions and textiles at Jamtli, is here introduction the museum´s foremost treasure.

Hur skriver man en låt? Varifrån kommer musik? Hur tänker de som skriver texter, vad inspirerar dem? Jens Ganman har intervjuat ett tjugotal jämtländska pop- och rocklåtsskrivare om deras låtskrivande. Några har nått långt utanför länsgränserna med sin musik, medan andra har förblivit relativt okända. Fast en sak har de gemensamt: Intresset för musik och driften att skriva; att utveckla sig som låtskrivare. I boken möter du bl a Annika Norlin, Jon Jefferson Klingberg (Wilmer X), Martin Abrahamsson (Vapnet) Emma Härdelin (Garmarna/Triakel), Jennie Löfgren, Torgny "Kingen" Karlsson, Sara Rumar, HP Burman, Erik Koskinen (Lars Vegas Trio), Mats Karlsson (220 Volt) och Safoura Safavi. Jens Ganman är musiker, frilandsjournalist och författare med ett förflutet på Sveriges Radio och SVT.

Museers föremålssamlingar fyller en rad funktioner, den minsta gemensamma nämnaren kan sägas vara att de bygger på kunskap och bär på berättelser. Genom föremålen och deras berättelser kan vi idag komma nära människor som levt före oss. Lära känna något av deras vardag, något om hur de levde sina liv. Vi kan också få veta något om tingen i sig. Hur såg en pilspets från stenåldern ut? Vilka delar bestod ett flintlåsgevär från karolinertiden av? Hur kunde man smycka sitt hem med ett riktigt fint bemålat skåp? I Föremålen berättar presenteras ett urval av de föremål som förvaltas av Jamtli – Jämtlands läns museum och med det presenteras en berättelse om Jämtlands län från istid till nästan nutid.

En fin historik hittar du i den vackra boken Idrottens hjältar i Jämtland och Härjedalen. Den gavs ut 1998, i samband med att Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund firade 90-årsjubileum. Stefan Nolervik har skrivit personligt om en lång rad män och kvinnor, hjältar i sina respektive idrotter, och om tävlingarna de deltog i. Vintersporterna har av naturliga skäl dominerat i vårt län, så här finns mycket skidor och skridskor, men förstås också både Gunder Hägg och annat. Genom personporträtten möter läsaren länets första stora kvinnliga alpina åkare, May Nilsson, från Storlien och Elias Nilsson från Korsta i Lit, som vann Vasaloppet 1938. Möt också "Sveriges hårdaste idrottsman", orienteraren Erland Vemdal från Vemdalen, och skidåkaren Torkel Persson. Han avstod segern i Vasaloppet 1923 för att han så gärna ville ha det pris som en 17:e plats gav! Gemensamt för många av de tidiga idrottsmännen är att de fick styrka och kondition genom sina fysisk tunga jobb. Det är som författaren skriver: "En fantastisk historia om tjuriga män från snötyngda skogar, om ynglingar från sågverkets stabbläggning och om unga, vältränade samer från vindpinade fjäll".

I Jämten 2025 får vi följa med på en resa runt åkertegar och kålgårdar in i trädgårdar, plantskolor och till och med in i skogen. Vi får en insikt i hur människan genom historien har kämpat med sina odlingar, och så småningom förädlat sina grödor till den grad att hela vårt ekosystem sätts på spel. I boken får vi lära känna kulturarvsväxter och djur, vi får se hur man mot alla odds odlat i fjällmiljö, vi får se försöksodlingar och experiment, vi får följa den blomstrande järnvägen och se hur odlingarna såg ut bland annat vid Frösö sjukhus och på Funäsdalens sluttande potatisåkrar. I dag lever vi i antropocen, den tid då människan styr tillvaron för allt annat liv på jorden. Det här innebär ett ansvar – när man är stark måste man också vara snäll. Har våra förfäder gjort rätt eller fel i sina olika strävanden? Hur gör vi själva för att hantera den situation vi befinner oss i? Välkommen att dyka in i texter om nödvändigheten, nyttan och nöjet med odlandet!

En utömmande och lättläst bok som beskriver en stor och betydelsefull del av Jämtland och Härjedalens historia. Nämligen hur bonden/företagaren anpassat sitt liv och verksamhet till de snabba förändringarna i Jämtlands under de senaste 150 åren. Tidigt insåg de vikten av att samarbeta. På olika sätt har de bildat och samarbetat i föreningar och företag som ägs av medlemmarna, bland annat slakterier, skogsbruk och mejerier. En del av föreningarna har blivit stora företag och koncerner som fortfarande är viktiga för länet.Boken berättar bland annat om Slakteriföreningen, etableringen av Nedre Norrlands producentförening, integreringen av fäboddriften, brandstodföreningar, den första jordbrukskassan och om när skogsägarna organiserades.>br<>br

I boken finns fakta om det unika fjället och nationalparken samt intervjuer med några av de människor som bor och verkar i fjällets närhet. Läs bl a om- en av världens äldsta granar. Den finns på Sonfjället och är minst 9 500 år- den viltrika nationalparken, som också är ett av landets mest bjröntäta områden- de speciella landsformerna som den senaste inlandsisen lämnade efter sig, framför allt de s k skvalrännorna, som är särskilt tydliga och väbevarade härIntressanta, inspirerande och lärorika texter av olika författare varvas med detaljrika foton av djur och natur, stämningsfulla porträtt och uppslag med magnifika panoramabilder. Bland andra har den kände naturfotografen Claes Grundström medverkat i boken, tillsammans med Leif Kullman, professor och forskare inom klimatrelaterade vegetationsförändringar i fjällen, naturfilmaren Ingemar Lind samt porträttfotografen Tina Stafrén. Boken om Sonfjället - Härjedalens hjärta - handlar i mångt och mycket om kärlek och respekt. Och om glädjen med ett fjäll.

Kvinnans historia och de textila hantverken är nära förknippade. I denna rikt illustrerade (325 bilder) bok berättas om det textila arbetet och de sammanhang där hemmets nyttotextilier, prydnadsvävnader och kläder har tillkommit: Det mödosamma textilarbetet å ena sidan – glädjen att skapa något vackert å den andra. Det handlar om Jämtlands och Härjedalens textilhistoria, men innehållet ger generell kunskap till glädje för varje läsare som fascineras av garnernas, tygernas och plaggens magi.

Jämten 2009Alces alces – älskade älgI år är det älgen som är temat i Jämten. Samtliga artiklar handlar om älgen, men ur olika vinklar: Älgen har betytt mycket för människan i många tusen år. Den har givit mat och skinn. Den har jagats både på laglig väg och den har tjuvskjutits. Hornen har mätts och jämförts. Vi har imponerats av vår långbente konung i skogen. Älgar finns avbildade på hällmålningar, landskapsvapen, på konstnärers dukar osh som populär serie i dagstidningar. För samerna har älgen sin givna plats såväl i ekonomin som i mytologin. Tyskarna besöker gärna ett älghäng och får bekanta sig med vårt största klövvilt.Det finns många skäl att älska älgen – här kan du läsa om några.Jämten är Jamtlis, Jämtlands läns Konstförening och Heimbygdas årsbok. Den är en av landets äldsta årsböcker – Jämten 2009 har årgång 102!

Parallelltext på svenska, engelska, sydsamiska och tyska

Att styra eller bli styrd? Det är frågan när Jämten den här gången sätter sökljuset på demokratifrågor. Här kan du läsa om allt från civil olydnad under 1600-talet, till det viktiga samiska landsmötet i Östersund 1918 och introducerandet av friskolor under 2000-talet. Här finns också artiklar om hur konst och mötesplatser i det offentliga rummet var tänkta att påverka demokratin, och om hur kommunreformerna ständigt ritat om det politiska landskapet i Jämtland och Härjedalen – och hur det antagligen inte är slut ännu! Tecknaren Karl-Iwar porträtteras i en varm och välillustrerad artikel, liksom lantbrukaren Nisse Nilsson i Tuvattnet som var aktiv i att skapa den ekologiska KRAV-märkningen av livsmedel. Jämten 2015 visar helt enkelt att ”den lilla människan” inte alltid är så liten.

När Skapande skola initierades av alliansregeringen 2007, gjordes delar av museernas programverksamhet beroende av skolan. Tillspetsat kan man säga att museerna förväntades producera upplevelser med skolhuvudmännen som uppdragsgivare. I den här boken undersöks hur denna speciella konstruktion påverkat relationen mellan skolan och museerna, i synnerhet med tanke på samtida krav om reform av skolans verksamhet. Skapande skola genomlyses utifrån en rad olika perspektiv men med relationen mellan skolan och museerna i centrum. Läsaren ges en inblick i politiken och får veta mer om de internationella förlagorna till den svenska Skapande skolasatsningen. Här ger också museipedagoger, lärare och elever sin bild av samverkan och dess resultat. Samtliga texter bygger på undersökningar som genomförts inom ramen för projektet Skolan och museerna. Projektet pågick mellan 2011 och 2014 och finansierades av Kulturrådet. I projektet deltog Linnéuniversitetet, Jamtli, Historiska museet, Sörmlands museum, Kalmar läns museum, Malmö museer och NCK.

Among cultural heritage institutions, it has been known for a long time that museums and archives encourage learning and promote well-being. It is today widely accepted that learning through cultural experiences can develop and enhance creative, personal and interpersonal skills, but how can these learning activities be more adequately described? How can cultural heritage institutions be utilised and assessed by visitors, people in training at the institutions, policy makers, and other stakeholders? One way of ensuring that these organisations reach their full potential is through the use of the Heritage Learning Outcomes, a method and framework for planning and evaluation and also a way of communicating the relevance of learning experiences. This book is the result of the project “Implementing Heritage Learning Outcomes in the Nordic and Baltic Area” funded by Nordplus Adult. It describes the Heritage Learning Framework and gives ideas, inspiration and examples of how the Heritage Learning Outcomes can be used, in particular by museums and archives, in order to increase their relevance to individuals and to society.

I sutet av 1800-talet bosatte sig ett antal samer som nybyggare nära fjällen runt om i Jämtland. Anledningen var att det blivit svårt att försörja sig som renskötare. På 1920-talet tog länsstyrelsen initiativ till en försöksverksamhet i byn Jänsmässholmen i Offerdal. Under en period fick samer arrandera mark och ägna sig åt jordbruk. Boken handlar om försöksverksamheten, men också om folklivet i byn, beskrivet av Martha Jåma som är född i Jänsmässholmen.

I årets utgåva av Jämten varvas dagsaktuella ämnen och spännande ny forskning med artiklar som särskilt fokuserar på vårt mer ”osynliga” kulturarv. Läs mer om spåren efter dem som en gång kallades för tattare, fattiga, sinneslöa och sockenlappar samt andra fascinerande berättelser från samhällets utkanter. Lite lekfullt anknyter boken även till osynlighetstemat genom att lyfta fram gömda bildskatter, arkeologiska husoffer och modernare metoder för att tämja det okända, liksom nya tolkningar av Överhogdalsbonadernas dolda budskap. Hela länet finns representerat i boken. Här berättas om härjedalsböndernas klädmode, turismen i Strömsund, jämtarnas deltagande i bondetåget och mycket annat. Rykande aktuella är artiklarna om mjölkbonden och framtiden och om länets hembygdsrörelse i förnyelse! För den konstintresserade finns en rad konstpresentationer och en artikel om Rosa Taikon och hennes silversmide. Konstkrönikan blir i år extra spännande genom den nationella debatt som under året brakade lös om Vilks och den konstnärliga friheten…

Jämtland och Härjedalen har genom åren haft många strävsamma och i arbetet ensamma provinsialläkare, distriktsbarnmorskor och distriktssköterskor. Med råd, vård och mediciner gjorde de insatser för att rädda liv och bota sjuka, långt innan välfärdsamhällets intåg. Denna bok handlar om dem, men också om omhändertagandet av gamla, fattiga och psykiskt sjuka, om sanatorier och hälsokällor och om sockenapotek och tandvård.

I boken nystas i några av trådarna som leder oss mellan nutid och vikingatid. Från blot på Frösön för över tusen år sedan, till fornnordiska förebilder bland föreningar under 1800-talet och till asatro i dag. En av trådarna leder till Gamla stans tunnelbanestation där motiven från Överhogdalsbonaderna gjutna i betong möter storstadens stressiga vardag.Artiklarna är skrivna av bl a Ola Magnell, forskare i historisk osteologi vid institutionen för arkeologi och antikens historia, Lunds universitet, Stig Welinder, professor em. i arkeologi, knuten till Institutionen för humaniora vid Mittuniversitetet i Härnösand, Christina Mattsson, folklorist och visforskare, styresman för Nordiska museet, Mailis Stensman, konsthistoriker, Lund.Jämten är Jamtlis, Heimbygdas och Jämtlands läns Konstförenings årsbok – en av landets äldsta. Detta är årgång 103.

Jämtland is a province in Sweden with plenty of views. Feast your eyes on magnificent mountain views, vast forests, deep river valleys and beautiful villages. The area around Lake Storsjön is characterized by a fertile agricultural landscape. In this book we have captured this beautiful province in images big and small, from mountains, forests, lakes, towns and the city of Östersund.Jämtland ist eine Region in Schweden, die dazu einlädt, den Blick schweifen zu lassen. Über mächtige Berge, ausgedehnte Wälder, tiefe Flusstäler und schöne Dörfer. Die Gegend rund um den Storsjön sind geprägt von fruchtbarer Kultur- und Agrarlandschaft. Dieses Buch zeigt einige der schönsten Eindrücke aus Jämtland mit seinen Bergen, Wäldern, Seen, kleinen Orten und der Stadt Östersund.

Här de olika föredragen som beskriver artiklarna: • Renate Martinussen: Egge i Nord- Trøndelag – ett høvdingesete med fjerne forbindelser • Per Ramqvist: Norrländska samspel under järnåldern • Miika Kumpulainen, • Jussi-Pekka Taavitsainen, Janne Vilkuna: From Wilderness to Society. The lost culture of late Iron Age and Medevial Times in Central Finland • Ulla Oscarsson: De gåtfulla Överhogdalsbonaderna • Sæbjørg Walaker Nordeide: Kristningen av Trøndelag – ikke uten motstand? • Anna Wessman: Levänluhta: En österbottnisk våtmark med begravningar från yngre järnålder • Amanda Jönsson: Begravning och rituell tradition i Norrlands inland – exemplet Fotingen • Marte Mokkelbost: De ble begravd sittende. Ett unikt gravfelt i Sandvika ved Nord-Trøndelags kyst • Ola George: Rika gravfynd från folkvandringstiden längs Ångermanälvens älvdal • Jari-Matti Kuusela: The long road – Merovingian Period social elite of Ostrobothnia viewed as a result of a long-term social evolution • Thyra Solem: Kulturlandskap i Trøndelag skapt av fortidig jernvinne • Jan-Erik Wallin, Kjell-Åke Aronsson: Vegetationsförändringar i Härjedalens och Jämtlands fjälltrakter och skogsbygder under vikingatid och medeltid

100 ÅR OCH HUNDRA KONSTNÄRER JÄMTLANDS LÄNS KONSTFÖRENINGS JUBILEUMSBOK JÄMTLAND OCH HÄRJEDALEN 1912–2012 Boken ger en intierad överblick över länets konstliv, beskriver viktiga konsthändelser och berättar om konstföreningens betydelse under det sekel som gått. Hundra av regionens konstnärer har valts ut för att skildra konstutvecklingen i länet från modernisternas kamp i början av 1910-talet, traditionalisternas motstånd, krigets olika ideologier, efterkrigstidens förändringsiver, 1970-talets sociala engagemang, postmodernismen undersenare delen av seklet till vår internetbaserade konst. 100 år och hundra konstnärer kommer att uppskattas av både den som är insatt i föreningens verksamhet och i länets konsthistoria, men också av den som vill uppskatta jämtländsk konst. Boken är skriven av konstvetarna Torbjörn Aronsson, Sten Gauffin och Christina Wistman och bygger på aktuell forsning. De har grävt djupt i arkivmaterial, läst tidningsklipp och intervjuat konstnärer för att få fram en initierad och intresseväckande berättelse om konsten under 100 år. Omslagets framsida: Leander Engström 1886-1927 Rast under högfjällsbestigning, 1918

Arkeologiska utflykter ger en översikt av 8000 års utveckling från stenåldern till kristnandet, med beskrivning av de förhistoriska perioderna. Boken handlar om arkologi och fornminnesplatser i Jämtlands län och ger en närmare beskriving av 92 intressanta platser i länet.

Särtryck ur: Jämtlands fältjägarregemente - regementet, bygden och staden