Den sjunde kretsen

Spännande bladvändare

Det här med serier är alltid ett litet dilemma. För att få ut maximal behållning brukar jag vilja läsa böckerna i ordning, även om det står att det är fristående. Men när man då, som jag, får en massa böcker kommer det ibland en bok mitt i en serie och då får man läsa den och hålla tummarna för att man hänger med ändå. Så var fallet med "Den sjunde kretsen" som är den tredje boken om kriminalkommissarie Niklas Ragnvik vid Göteborgspolisen. Trots att jag inte läst de två tidigare böckerna hade jag aldrig några problem med att följa med i intrigen. På tal om intrigen så är den såväl spännande som rafflande och halsbrytande och håller ett ganska högt tempo hela vägen för att sen öka ytterligare mot slutet. Det är många pusselbitar som ska läggas och vissa får man snurra på flera gånger innan de hamnar rätt. Boken är en liten tegelsten på sina 560 sidor men jag bara läser sida upp och sida ner och rätt som det är har jag läst ut den. Man hade eventuellt kunnat korta ned den, det är en del historiska tillbakablickar och förklaringar på olika händelser, men jag tror den hade tappat i kvalité då, jag hade inte blivit lika engagerad. Tony Fischiers språk fascinerar mig, han är vältalig och har vävt in en lagom dos humor som kontrast till de grymma morden. Personporträtten är skickligt gjorda, även om jag hade lite svårt att hålla isär dem i början.

Boktanten