Drog den förnäma Claudia ensam en pråm uppför Tibern? Hur förmådde kungadottern Tullia låta döda sin syster och make för att kunna gifta sig med sin svåger? Och är det verkligen sant att kejsar Augustus hustru Livia var en maktgalen giftmörderska? Frågorna är många kring de kvinnor som levde i romarriket. Framförallt är det männen som tagit plats i historieböckerna – män som Julius Caesar, Cicero, Augustus och Marcus Aurelius. Icke desto mindre fanns de där, kvinnorna, som mödrar, hustrur, döttrar, älskarinnor. Några känner vi väl till, andra skymtar bara förbi som skuggor i de ledande männens liv.

I Romarrikets kvinnor försöker historikern Eva Queckfeldt lyfta fram några av alla dessa kvinnor och vidare skärskåda de myter som omgärdat dem. Här berättas Roms historia från dess äldsta tid fram till 300-talet e.Kr., men för första gången på svenska görs det med rikets ledande kvinnor i fokus. Författaren serverar både mustiga skildringar och skarpa resonemang om vad vi kan veta, och vad vi är dömda att sväva i ovisshet om.

Drog den förnäma Claudia ensam en pråm uppför Tibern? Hur förmådde kungadottern Tullia låta döda sin syster och make för att kunna gifta sig med sin svåger? Och är det verkligen sant att kejsar Augustus hustru Livia var en maktgalen giftmörderska? Frågorna är många kring de kvinnor som levde i romarriket. Framförallt är det männen som tagit plats i historieböckerna – män som Julius Caesar, Cicero, Augustus och Marcus Aurelius. Icke desto mindre fanns de där, kvinnorna, som mödrar, hustrur, döttrar, älskarinnor. Några känner vi väl till, andra skymtar bara förbi som skuggor i de ledande männens liv.

I Romarrikets kvinnor försöker historikern Eva Queckfeldt lyfta fram några av alla dessa kvinnor och vidare skärskåda de myter som omgärdat dem. Här berättas Roms historia från dess äldsta tid fram till 300-talet e.Kr., men för första gången på svenska görs det med rikets ledande kvinnor i fokus. Författaren serverar både mustiga skildringar och skarpa resonemang om vad vi kan veta, och vad vi är dömda att sväva i ovisshet om.

Drog den förnäma Claudia ensam en pråm uppför Tibern? Hur förmådde kungadottern Tullia låta döda sin syster och make för att kunna gifta sig med sin svåger? Och är det verkligen sant att kejsar Augustus hustru Livia var en maktgalen giftmörderska? Frågorna är många kring de kvinnor som levde i romarriket. Framförallt är det männen som tagit plats i historieböckerna – män som Julius Caesar, Cicero, Augustus och Marcus Aurelius. Icke desto mindre fanns de där, kvinnorna, som mödrar, hustrur, döttrar, älskarinnor. Några känner vi väl till, andra skymtar bara förbi som skuggor i de ledande männens liv.

I Romarrikets kvinnor försöker historikern Eva Queckfeldt lyfta fram några av alla dessa kvinnor och vidare skärskåda de myter som omgärdat dem. Här berättas Roms historia från dess äldsta tid fram till 300-talet e.Kr., men för första gången på svenska görs det med rikets ledande kvinnor i fokus. Författaren serverar både mustiga skildringar och skarpa resonemang om vad vi kan veta, och vad vi är dömda att sväva i ovisshet om.