Hösten 1973 anhölls journalisterna Peter Bratt och Jan Guillou. Under året hade de skapat rubriker med sina avslöjanden om den hemliga organisation som i media kom att kallas IB. I dess verksamhet ingick inbrott, infiltratörer och åsiktsregistrering, allt finansierat med skattemedel utan att beslut fattats i demokratisk ordning. Tillsammans med uppgiftslämnaren Håkan Isacson dömdes Bratt och Guillou till fängelse för spionage. Trots att det gått ett halvsekel sedan IB-affären briserade väcker den frågor som går rakt in i hjärtat på de nutida debatterna om demokrati, pressfrihet, neutralitetspolitik och vad vi är beredda att kompromissa med för att skydda rikets säkerhet. I Spionjakt i folkhemmet ger Anna-Lena Lodenius en unik inblick i händelserna utifrån bland annat intervjuer med flera av de inblandade som berättar om hur avslöjandet förändrade deras liv. Hon skildrar också vänstervågen, tiden och samhällsklimatet under några turbulenta år i svensk historia.

Hösten 1973 anhölls journalisterna Peter Bratt och Jan Guillou. Under året hade de skapat rubriker med sina avslöjanden om den hemliga organisation som i media kom att kallas IB. I dess verksamhet ingick inbrott, infiltratörer och åsiktsregistrering, allt finansierat med skattemedel utan att beslut fattats i demokratisk ordning. Tillsammans med uppgiftslämnaren Håkan Isacson dömdes Bratt och Guillou till fängelse för spionage. Trots att det gått ett halvsekel sedan IB-affären briserade väcker den frågor som går rakt in i hjärtat på de nutida debatterna om demokrati, pressfrihet, neutralitetspolitik och vad vi är beredda att kompromissa med för att skydda rikets säkerhet. I Spionjakt i folkhemmet ger Anna-Lena Lodenius en unik inblick i händelserna utifrån bland annat intervjuer med flera av de inblandade som berättar om hur avslöjandet förändrade deras liv. Hon skildrar också vänstervågen, tiden och samhällsklimatet under några turbulenta år i svensk historia.

Hösten 1973 anhölls journalisterna Peter Bratt och Jan Guillou. Under året hade de skapat rubriker med sina avslöjanden om den hemliga organisation som i media kom att kallas IB. I dess verksamhet ingick inbrott, infiltratörer och åsiktsregistrering, allt finansierat med skattemedel utan att beslut fattats i demokratisk ordning. Tillsammans med uppgiftslämnaren Håkan Isacson dömdes Bratt och Guillou till fängelse för spionage. Trots att det gått ett halvsekel sedan IB-affären briserade väcker den frågor som går rakt in i hjärtat på de nutida debatterna om demokrati, pressfrihet, neutralitetspolitik och vad vi är beredda att kompromissa med för att skydda rikets säkerhet. I Spionjakt i folkhemmet ger Anna-Lena Lodenius en unik inblick i händelserna utifrån bland annat intervjuer med flera av de inblandade som berättar om hur avslöjandet förändrade deras liv. Hon skildrar också vänstervågen, tiden och samhällsklimatet under några turbulenta år i svensk historia.