Barnskötare, lärare, journalist, spårvagnsförare och präst – yrkestitlarna och täckmantlarna varierade. Det exakta antalet östtyska spioner, inofficiella medarbetare, med uppdrag i Sverige under kalla kriget är okänt men minst ett femtiotal av dem var bofasta här. Någon spionerade på försvaret, några på svenska företag, en annan på Svenska kyrkan eller Socialdemokraterna. Agenterna styrdes från DDR:s ökända Ministerium för statssäkerhet, kallat Stasi, uppbyggt 1951 med hjälp av sovjetryska underrättelsetjänsten KGB.

Man måste alltså ha många egna hästar springande i en kapplöpning med förhoppningen att kanske en av dem blir först att springa över mållinjen , sa Markus Wolf, chefen för Stasis utlandsspionage HVA, efter murens fall 1989. Under hans tid krävdes tio spioner för att en skulle lyckas. Journalisten Christoph Andersson berättar om ett tiotal svenska stasiagenter utifrån vad som finns bevarat i gamla arkivdokument.

CHRISTOPH ANDERSSON (f. 1956) är journalist och författare. Hans senaste två böcker är Svenska SS-fruar och De avvisade– om judarna som Sverige skickade mot döden. Han har också varit universitetslärare i journalistik vid Södertörns högskola och arbetat för Sverige Radio.

Barnskötare, lärare, journalist, spårvagnsförare och präst – yrkestitlarna och täckmantlarna varierade. Det exakta antalet östtyska spioner, inofficiella medarbetare, med uppdrag i Sverige under kalla kriget är okänt men minst ett femtiotal av dem var bofasta här. Någon spionerade på försvaret, några på svenska företag, en annan på Svenska kyrkan eller Socialdemokraterna. Agenterna styrdes från DDR:s ökända Ministerium för statssäkerhet, kallat Stasi, uppbyggt 1951 med hjälp av sovjetryska underrättelsetjänsten KGB.

Man måste alltså ha många egna hästar springande i en kapplöpning med förhoppningen att kanske en av dem blir först att springa över mållinjen , sa Markus Wolf, chefen för Stasis utlandsspionage HVA, efter murens fall 1989. Under hans tid krävdes tio spioner för att en skulle lyckas. Journalisten Christoph Andersson berättar om ett tiotal svenska stasiagenter utifrån vad som finns bevarat i gamla arkivdokument.

CHRISTOPH ANDERSSON (f. 1956) är journalist och författare. Hans senaste två böcker är Svenska SS-fruar och De avvisade– om judarna som Sverige skickade mot döden. Han har också varit universitetslärare i journalistik vid Södertörns högskola och arbetat för Sverige Radio.

Barnskötare, lärare, journalist, spårvagnsförare och präst – yrkestitlarna och täckmantlarna varierade. Det exakta antalet östtyska spioner, inofficiella medarbetare, med uppdrag i Sverige under kalla kriget är okänt men minst ett femtiotal av dem var bofasta här. Någon spionerade på försvaret, några på svenska företag, en annan på Svenska kyrkan eller Socialdemokraterna. Agenterna styrdes från DDR:s ökända Ministerium för statssäkerhet, kallat Stasi, uppbyggt 1951 med hjälp av sovjetryska underrättelsetjänsten KGB.

Man måste alltså ha många egna hästar springande i en kapplöpning med förhoppningen att kanske en av dem blir först att springa över mållinjen , sa Markus Wolf, chefen för Stasis utlandsspionage HVA, efter murens fall 1989. Under hans tid krävdes tio spioner för att en skulle lyckas. Journalisten Christoph Andersson berättar om ett tiotal svenska stasiagenter utifrån vad som finns bevarat i gamla arkivdokument.

CHRISTOPH ANDERSSON (f. 1956) är journalist och författare. Hans senaste två böcker är Svenska SS-fruar och De avvisade– om judarna som Sverige skickade mot döden. Han har också varit universitetslärare i journalistik vid Södertörns högskola och arbetat för Sverige Radio.