Denna explorativa och induktiva studie undersöker hur ledare inom fyra frikyrkliga diakonala organisationer - Erikshjälpen, Hela Människan, Göteborgs Räddningsmission och Hyllie Park Talentbyrå - förstår sin roll som civilsamhällesaktörer i ett föränderligt välfärdslandskap. Genom fokusgruppsintervjuer analyseras ledarnas uppfattningar om samhällsbidrag, identitet, hot mot organisationernas särart samt erfarenheter av religionsmöten. Studien bygger på tematisk analys och belyser spänningen mellan offentlig finansiering och ideologisk integritet, liksom möjligheten till interkulturell gästfrihet i ett mångreligiöst samhälle. Resultaten visar att ledarna värnar om organisationernas kristna värdegrund, samtidigt som de navigerar komplexa krav från både stat och marknad. Studien bidrar till kunskap om idéburen välfärd och lägger grund för vidare forskning om religiöst motiverat socialt arbete i Sverige.

Denna explorativa och induktiva studie undersöker hur ledare inom fyra frikyrkliga diakonala organisationer - Erikshjälpen, Hela Människan, Göteborgs Räddningsmission och Hyllie Park Talentbyrå - förstår sin roll som civilsamhällesaktörer i ett föränderligt välfärdslandskap. Genom fokusgruppsintervjuer analyseras ledarnas uppfattningar om samhällsbidrag, identitet, hot mot organisationernas särart samt erfarenheter av religionsmöten. Studien bygger på tematisk analys och belyser spänningen mellan offentlig finansiering och ideologisk integritet, liksom möjligheten till interkulturell gästfrihet i ett mångreligiöst samhälle. Resultaten visar att ledarna värnar om organisationernas kristna värdegrund, samtidigt som de navigerar komplexa krav från både stat och marknad. Studien bidrar till kunskap om idéburen välfärd och lägger grund för vidare forskning om religiöst motiverat socialt arbete i Sverige.

Denna explorativa och induktiva studie undersöker hur ledare inom fyra frikyrkliga diakonala organisationer - Erikshjälpen, Hela Människan, Göteborgs Räddningsmission och Hyllie Park Talentbyrå - förstår sin roll som civilsamhällesaktörer i ett föränderligt välfärdslandskap. Genom fokusgruppsintervjuer analyseras ledarnas uppfattningar om samhällsbidrag, identitet, hot mot organisationernas särart samt erfarenheter av religionsmöten. Studien bygger på tematisk analys och belyser spänningen mellan offentlig finansiering och ideologisk integritet, liksom möjligheten till interkulturell gästfrihet i ett mångreligiöst samhälle. Resultaten visar att ledarna värnar om organisationernas kristna värdegrund, samtidigt som de navigerar komplexa krav från både stat och marknad. Studien bidrar till kunskap om idéburen välfärd och lägger grund för vidare forskning om religiöst motiverat socialt arbete i Sverige.