Den tysta miljonen är en systemkritisk granskning av hur Sverige hanterar typ 2-diabetes, skriven av juristen och den strategiska analytikern Jan Franzen.
Titeln syftar på de över en miljon svenskar som lever med sjukdomen eller befinner sig i dess förstadium. Franzen använder sin yrkeserfarenhet för att analysera sjukvårdens råd som ett "biokemiskt avtalsbrott". Han hävdar att dagens vård bedrivs enligt en underhållsmodell där patienter blir livslånga prenumeranter på mediciner, snarare än en läkningsmodell som åtgärdar grundorsaken.
Bokens centrala teman inkluderar:
Systemfelet: Officiella kostråd, som betonar kolhydrater, liknas vid att ge en alkoholist finvin; det håller sjukdomen vid liv istället för att läka den.
Insulinresistens: Franzen förklarar att problemet inte är blodsockret i sig, utan hormonet insulin som agerar som en "nyckel" som slutat fungera. Kroniskt högt insulin blockerar fettförbränning och skapar en "inflammationsmaskin" som skadar kroppens kärl.
Industrins roll: Livsmedelsindustrin anklagas för att designa mat med en "Bliss Point" för att skapa beroende och dölja socker under olika namn.
Vägen ut: Boken presenterar en "Masterplan" för metabol frihet genom att eliminera socker och stärkelse, samt införa "matsmältningsfred" (periodisk fasta).
Boken är den första i en trilogi och fungerar som ett manifest för folkrörelsen DiaJourney. Målet är att bryta skammen kring livsstilssjukdomar och ge läsaren verktyg att "riva kontraktet" med ohälsan för att ta tillbaka kontrollen över sin biokemi.
