"Livet är inte alltid en dans på rosor, det ska gudarna veta. Men i Yvonne Domeij möter vi en författare som fått fler törnar än de flesta. Att ingenting lyckats få henne på fall är ett fascinerande mysterium som vi här under andlös spänning och stigande fasa får ta del av. För den medicin som livet erbjuder henne är sannerligen besk: sexuella övergrepp, hemlöshet, myndighetskränkningar och social stigmatisering. Den borde egentligen inte gå att svälja ner men med humor och en vilja av järn är även det omöjliga möjligt. Yvonne Domeij vågar faktiskt vara underbart rolig." (Jan Henrik Swahn)

”Trasdocka” är uppdelad i en röd, en blå och en svart bok. Den röda boken är offrets, flickans bok. Blodet har gett den dess färg. Den blå boken är skriven ur den vuxna kvinnans perspektiv. Den är doppad i blues. Den svarta boken är förövarens bok och kanske är det hans själ som färgat den med sitt mörker.

"Livet är inte alltid en dans på rosor, det ska gudarna veta. Men i Yvonne Domeij möter vi en författare som fått fler törnar än de flesta. Att ingenting lyckats få henne på fall är ett fascinerande mysterium som vi här under andlös spänning och stigande fasa får ta del av. För den medicin som livet erbjuder henne är sannerligen besk: sexuella övergrepp, hemlöshet, myndighetskränkningar och social stigmatisering. Den borde egentligen inte gå att svälja ner men med humor och en vilja av järn är även det omöjliga möjligt. Yvonne Domeij vågar faktiskt vara underbart rolig." (Jan Henrik Swahn)

”Trasdocka” är uppdelad i en röd, en blå och en svart bok. Den röda boken är offrets, flickans bok. Blodet har gett den dess färg. Den blå boken är skriven ur den vuxna kvinnans perspektiv. Den är doppad i blues. Den svarta boken är förövarens bok och kanske är det hans själ som färgat den med sitt mörker.

"Livet är inte alltid en dans på rosor, det ska gudarna veta. Men i Yvonne Domeij möter vi en författare som fått fler törnar än de flesta. Att ingenting lyckats få henne på fall är ett fascinerande mysterium som vi här under andlös spänning och stigande fasa får ta del av. För den medicin som livet erbjuder henne är sannerligen besk: sexuella övergrepp, hemlöshet, myndighetskränkningar och social stigmatisering. Den borde egentligen inte gå att svälja ner men med humor och en vilja av järn är även det omöjliga möjligt. Yvonne Domeij vågar faktiskt vara underbart rolig." (Jan Henrik Swahn)

”Trasdocka” är uppdelad i en röd, en blå och en svart bok. Den röda boken är offrets, flickans bok. Blodet har gett den dess färg. Den blå boken är skriven ur den vuxna kvinnans perspektiv. Den är doppad i blues. Den svarta boken är förövarens bok och kanske är det hans själ som färgat den med sitt mörker.