Millenial-generationens första helgon, helgonet i sneakers, Guds influencer … Rubrikerna har duggat tätt och intresset för Carlo Acutis har nått långt utanför Kyrkans gränser. Men vem var han egentligen och varför helgonförklaras han? I denna bok delar Carlos mamma generöst med sig av sonens liv. Vi får en levande skildring av Carlos sista vecka som börjar bekymmersfritt i ett sensommarvarmt Milano och slutar i chock när han dör i leukemi, 15 år gammal. Djup smärta blandas med tacksamhet och förundran över en son som har hjälpt henne till tro och förändrat hennes liv. Carlos död präglades av ett stort lidande och en heroisk överlåtelse, men det är inte främst där som man finner spåren av hans helighet. Dem finner man i stället hos alla de människor som Carlo brydde sig om och hjälpte; klasskamrater, sjuka, tjänstefolk, uteliggare … ja, till och med hemlösa hundar. Man finner dem också i hans ivriga arbete med att sprida kunskap om eukaristin på internet. Källan till all Carlos omtanke är hans brinnande inre liv som hämtade näring i daglig mässa och tillbedjan. En näring som han så gärna ville att fler skulle ta del av: Om kristna verkligen förstod vad den heliga mässan är, skulle de tävla om att komma in i kyrkan och aldrig vilja lämna den, eftersom den verkligen är livets kreativa akt i oss, och det är Jesu eget liv. Mässan är inte en devotion: Mässan är ett händelseförlopp, något stort som sker inom oss, i våra liv, där vi engageras med Jesus, är ett med-offer med honom.
